Peniscancer är en ovanlig cancersjukdom som börjar i penis, oftast i huden på förhuden eller ollonet. Det finns behandling, och prognosen beror på om sjukdomen är spridd eller bara finns i penis vid diagnos.
Peniscancer är en cancersjukdom som börjar i penis.1 Den kan börja i huden eller slemhinnan på penis. Den vanligaste formen kallas skivepitelcancer och startar i hudens yttersta lager. Peniscancer uppstår ofta på förhuden eller ollonet, men den kan också utvecklas på penisskaftet.2
Ett förstadium till peniscancer kallas PeIN. PeIN är en förändring i hudens yttersta lager och är inte samma sak som invasiv peniscancer.3 Peniscancer smittar inte och är inte ärftlig. Det går nästan aldrig att säga varför en enskild person får peniscancer.4
Cancer uppstår när det blir fel i en cell så att den börjar dela sig okontrollerat. Efter en tid, ofta flera år, kan en tumör bildas.2 Peniscancer kan växa in i penisens svällkroppar.4
Sjukdomen kan spridas till lymfkörtlarna i ljumskarna. Därefter kan den spridas vidare till lymfkörtlar i bäckenet och till lungorna. Hur sjukdomen utvecklas och vilken prognos den har beror bland annat på om den är spridd eller bara finns i penis när diagnosen ställs.3
Peniscancer är en av de ovanligaste cancerformerna. Omkring 120 personer får invasiv peniscancer i Sverige varje år. Därutöver får omkring 70 personer varje år ett förstadium till peniscancer, PeIN.3
De flesta som får peniscancer är äldre än 60 år.4 Ungefär hälften av dem som insjuknar är över 68 år. Den relativa femårsöverlevnaden är knappt 75 procent.2 Prognosen vid peniscancer beror på om sjukdomen är spridd eller bara finns i penis vid diagnos.3
Det går nästan aldrig att säga varför en enskild person får peniscancer.4 Det finns däremot flera saker som kan öka risken. En riskfaktor betyder inte att du kommer att få sjukdomen, utan att sannolikheten kan vara högre.
Förträngning av förhuden har det starkaste sambandet med att utveckla peniscancer.2 Peniscancer är ovanlig bland personer som blev omskurna som barn.3 Peniscancer är därför vanligare hos personer som inte är omskurna.
Följande faktorer anges som möjliga riskfaktorer för peniscancer:
Symtom vid peniscancer syns ofta på ollonet eller förhuden. Förändringarna kan också sitta på penisskaftet.2
Vid det första läkarbesöket går läkaren igenom när besvären började och vilken typ av besvär du har. Frågor om sexualitet, rökning, tidigare och nuvarande sjukdomar, läkemedel och överkänslighet ingår också i sjukdomshistorien.3
Läkaren undersöker förändringen på penis. Då bedöms var tumören sitter, hur stor den är och om det finns en eller flera förändringar. Förändringen kan också fotograferas för att dokumentera hur den ser ut. Läkaren undersöker dessutom lymfkörtlarna i ljumskarna och känner efter om de är förstorade.3
Ett vävnadsprov behövs för att avgöra om en förändring innehåller cancerceller.4 Vävnadsprov är samma sak som biopsi. Vid en oklar förändring på penis bör ett vävnadsprov tas för att bekräfta eller avfärda peniscancer.3
Vävnadsprovet visar inte alltid hela bilden. Därför väger läkaren ihop det som syns vid undersökningen med resultatet från vävnadsprovet när diagnosen ställs.
Det finns i nuläget inget blodprov som kan hjälpa till att diagnostisera peniscancer.3
När peniscancer upptäcks tidigt finns behandlingar som påverkar kroppen mindre. Målet kan då vara att behandla förändringen och samtidigt bevara möjligheten att kissa och få stånd. Salvan används vanligtvis av dig själv under ungefär en månad, och behandlingen kan göra ganska ont medan den pågår.4
Om cancern bara finns på förhuden kan förhuden opereras bort.4 Detta kallas omskärelse och görs med lokalbedövning. Såret brukar läka på ungefär fyra veckor.
En tumör på ollonet kan ibland skäras bort. Ofta tas förhuden bort samtidigt. Efter operationen kan du behöva kissa genom en urinkateter i tre till fem dagar, tills du kan kissa som vanligt igen. Ibland kan katetern behöva sitta kvar längre. Om operationssåret lämnas öppet för att läka av sig självt kan läkningen ta upp till tre månader.4
Vid en ytlig tumör kan förhuden och huden på ollonet tas bort. Huden kan då ersättas med hud från låret.4 Du är sövd under operationen, och den transplanterade huden på ollonet har läkt efter ungefär sex veckor. Känseln kan bli sämre, men behandlingen påverkar oftast inte möjligheten att få stånd.
En tumör i slutet av urinröret kan opereras bort genom en konisering.
Efter behandlingen fortsätter uppföljningen under en tid, men du behöver också vara uppmärksam själv. Du behöver fortsätta undersöka dig själv regelbundet.4 Återfall är vanligast de två första åren efter behandlingen, och därför kan du behöva komma oftare på uppföljningar under den perioden.
Kontakta vården igen om du upptäcker hudförändringar på penisen, eller om du känner förstorade eller hårda lymfkörtlar i ljumskarna.4 Det gäller även om det har gått längre tid sedan den ordinarie uppföljningen. Om du är osäker på vad du har upptäckt kan du ta upp det med kontaktsjuksköterskan.
Sjukdomen och behandlingen kan påverka lusten, självkänslan och hur du fungerar sexuellt.4 Förändringar av penis kan också påverka hur du ser på kroppen och hur du känner inför närhet. Det kan kännas jobbigt periodvis, och vissa känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är klar.
Många behandlingar bevarar möjligheten att kissa stående, få erektion, ha sex och få orgasm.5 Efter en operation där delar av eller hela penis har tagits bort kan sättet att kissa och upplevelsen av sex förändras.
En vårdcentral är en ordinarie första vårdkontakt om du har symtom eller besvär med förhuden.4 Där kan en läkare bedöma dina besvär och vid behov skicka en remiss vidare. Du kan också logga in hos många mottagningar för att ta kontakt digitalt.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom och att hitta var du kan söka vård.4
Vid misstanke om peniscancer kan primärvården skicka en remiss till en urolog eller hudläkare.3 Remissen kan innehålla uppgifter om dina symtom, tidigare sjukdomar, läkemedel och överkänslighet.
Utredning och botande kirurgi är organiserade vid specialistcentrum. Botande kirurgi utförs vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Universitetssjukhuset i Örebro.3 Beroende på vad du behöver kan vårdteamet omfatta urolog, onkolog, strålningsonkolog och hudläkare.5
Peniscancer är en ovanlig cancerform som ofta uppstår på förhuden eller ollonet. Den kan också utvecklas på penisskaftet.2 Peniscancer börjar för det mesta i huden på penis.4 Ungefär 120 personer insjuknar i Sverige varje år.3 De flesta som får peniscancer är över 60 år.4
Vanliga symtom är knölar, sår som inte läker, blödningar och illaluktande flytningar.2 Symtom kan också vara rodnad, förhårdnad, smärta eller förändrad hud.4 Förändringarna syns ofta på ollonet eller förhuden, men de kan även sitta på penisskaftet.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
HPV är också kopplat till risken att utveckla förstadier till peniscancer. Framför allt HPV-stammarna 16 och 18 dominerar bland de HPV-typer som kopplas till peniscancer.2
Medianåldern vid diagnos är 68 år. Omkring 6 procent får diagnosen före 40 års ålder.3 Peniscancer är inte ärftlig.4
HPV-vaccination kan sannolikt minska antalet personer som får HPV-orsakad peniscancer.3 Sedan hösten 2020 erbjuds även pojkar vaccin mot HPV via skolhälsovården.2
Det går inte att avgöra genom en enskild riskfaktor om en person kommer att få peniscancer. Flera riskfaktorer kan finnas samtidigt, men sjukdomen kan också uppstå utan att någon känd riskfaktor finns.
Ett förstadium till peniscancer, PeIN, kan visa sig som en tydligt avgränsad rodnad på förhuden, penisskaftet eller ollonet. Symtomen kan variera från rodnad vid PeIN till en stor illaluktande krater på penis vid avancerad peniscancer.3 Smärta och blödning från penis kan förekomma vid mer framskriden sjukdom.1 Rodnaden kan likna balanit eller lichen sclerosus.3
Förändringar på penis kan ibland vara stora och illaluktande. Peniscancer kan också ge en förändring som växer ut från hudytan.3
Symtomen behöver inte betyda att det är cancer. Könsvårtor, svampinfektioner och skavsår efter samlag kan också ge röda områden.4
Andra infektioner och allergiska reaktioner kan också orsaka förändringar som liknar symtom vid peniscancer.5 Därför behöver en vårdgivare bedöma nya eller förändrade besvär.
Kontakta en vårdcentral om du har symtom som inte har gått över efter två till tre veckor, eller om du har problem med förhuden.4 Cancerfonden rekommenderar att vård söks om symtomen inte har gått över inom två till fyra veckor.2
Om läkaren bedömer att cancern kan ha spridit sig kan du undersökas med datortomografi eller PET-kamera.4 Datortomografi kan användas för att undersöka lymfkörtlarna i bäckenet. Om lymfkörtlarna i ljumskarna är förstorade kan datortomografin även omfatta buken och bröstkorgen.
Ultraljud används för att hitta rätt plats när ett vävnadsprov ska tas från en lymfkörtel.4 Vid avvikande lymfkörtlar kan läkaren göra en finnålspunktion med hjälp av ultraljud.3 Då förs en nål in i lymfkörteln och celler sugs ut för undersökning i mikroskop. Ibland behöver lymfkörtlarna undersökas mer med en operation som kallas sentinel node. Då tar läkaren bort de lymfkörtlar som ligger närmast cancertumören, så kallade portvaktskörtlar. Om portvaktskörtlarna innehåller cancerceller behöver alla lymfkörtlar i ljumskarna tas bort.4
Röntgen kan inte ersätta den kliniska undersökningen av penis.2 Den kliniska undersökningen behövs bland annat för att bedöma förändringens plats, storlek och antal samt om lymfkörtlarna går att känna som förstorade.
Vid stark misstanke om peniscancer utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp. Det organiserar utredningen så att det ska gå så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar.4
Stadiebedömningen visar hur utbredd sjukdomen är. Vid invasiv cancer, alltså när cancern har vuxit in i annan vävnad än där den började, kompletteras utredningen med datortomografi av lymfkörtlarna i bäckenet.2 Resultatet från undersökningen av penis, vävnadsprovet och undersökningen av lymfkörtlarna används tillsammans när sjukdomens utbredning bedöms.
Om ollonet behöver tas bort kallas operationen glansektomi.4 Du är sövd under ingreppet. Ollonet kan ibland återskapas med hud från ytterlåret. Efter operationen kan penis bli kortare och känseln sämre, men det går fortfarande att kissa med penis och få stånd.
Vid mycket stor eller inväxt cancer kan en del av eller hela penis behöva opereras bort.4 Om ollonet och delar av svällkropparna tas bort blir penis kortare och får ett förändrat utseende. Känseln blir sämre och det kan bli svårare att få stånd, även om det fortfarande går. Kisstrålen kan spridas mer, vilket kan göra att du behöver sitta ned när du kissar.
Efter att hela penis tagits bort skapas en öppning mellan pungen och ändtarmens öppning så att du kan kissa.4 Du behöver vanligtvis använda urinkateter i ungefär en vecka efter operationen. Sjukhusvistelsen brukar vara en till två dagar.
Om cancer har spridit sig kan alla lymfkörtlar i ena eller båda ljumskarna behöva tas bort.4 Du behöver då stanna på sjukhuset i några dagar. Ett dränage i operationssåret leder bort lymfvätska, och det kan ibland ta flera veckor innan dränaget kan tas bort.
Ibland behöver även lymfkörtlarna i magen tas bort.4 Det görs genom ett snitt under naveln. Vid spridning till lymfkörtlarna kan cellgifter och ibland strålbehandling behövas tillsammans med operationen.
Cellgifter kan ges före eller efter operation.4 De kan användas som tilläggsbehandling när det finns spridning till lymfkörtlar eller en stark misstanke om sådan spridning.
Yttre strålbehandling kan behövas vid peniscancer.4 Strålbehandling kan ges efter operation om risken för återfall bedöms vara stor eller om du inte bedöms tåla cellgifter. Strålbehandling används också för patienter som inte kan opereras.2
Cellgifter eller strålbehandling kan bromsa och lindra sjukdomen när tumören inte går att operera.4 Då kallas vården palliativ vård.
Behandlingen beror på hur djupt tumören växer och var den sitter.4 Tumörens storlek och utbredning, cancercellernas egenskaper och växt i lymfsystem eller blodkärl påverkar behandlingsvalet.2 Även kroppsvikt, penislängd och sexuell förmåga kan påverka vilken behandling som passar bäst.
Patientens önskemål har stor betydelse för valet av behandling.4 Ibland finns flera möjliga behandlingar, och du kan behöva tid för att tänka igenom alternativen och deras följder på längre sikt.
Botande kirurgi utförs vid specialistcentrum i Malmö eller Örebro.3 Om du ska opereras får du komma till en sjukhusklinik som arbetar särskilt med peniscancer. En kontaktsjuksköterska kan hjälpa till med praktiska frågor om vård på annan ort.4
Behandling med strålning eller läkemedel ges vanligtvis på sjukhuset i din region. Dit får du också komma på uppföljning efter att behandlingen är avslutad.
Efter lymfkörteloperation kan svullnad i benen och underlivet uppstå. Svullnaden kallas lymfödem. En sjukgymnast kan hjälpa till att prova ut stödstrumpor mot svullnad.4 Stödstrumporna kan behöva användas i ungefär ett halvår eller längre.
Behandlingen kan påverka hur penis ser ut, hur du kissar, känseln, möjligheten att få stånd och sexualiteten. Prata med kontaktsjuksköterskan eller en kurator om sjukdomen eller behandlingen påverkar lust, självkänsla eller sexuell funktion. Du kan också få hjälp av en sexolog eller psykoterapeut med att hitta sätt att vara intim utifrån nya förutsättningar.
Efter behandling följs du ofta upp under fem år.3 Återfall är vanligast under de två första åren efter behandlingen.4 Därför kan uppföljningarna behöva vara tätare under den perioden. Med tiden kan det gå längre tid mellan uppföljningarna.
En kontaktsjuksköterska ansvarar för att planera och samordna rehabiliteringen.2 Rehabiliteringen kan omfatta kroppsligt och själsligt stöd efter behandlingen. Kontaktsjuksköterskan kan också hjälpa dig att få kontakt med andra yrkesgrupper och svara på praktiska frågor.
Det är vanligt att reagera med oro eller nedstämdhet efter ett cancerbesked.2 Du kan behöva gott om tid att prata med läkaren och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.
En närstående kan följa med dig till vårdbesöket, vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sades. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om stöd och praktiska frågor.4
Kontaktsjuksköterskan kan hjälpa till med olika praktiska saker och samordna vården. Om det är möjligt kan du fråga om att få träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Du kan också läsa mer om känslomässigt stöd och cancerrehabilitering på varden.se.
En kontaktsjuksköterska fungerar som central kontaktperson för dig och närstående. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården och kan hjälpa dig att veta vad som händer.2
Du ska få vara delaktig i din vård och få information som du förstår. Om du har frågor om vårdens olika delar kan du ta upp dem med din kontaktsjuksköterska eller läkare.
Symtomen behöver inte betyda att det är cancer. Könsvårtor, svampinfektioner och skavsår efter samlag kan också ge röda områden.4 Andra infektioner och allergiska reaktioner kan orsaka förändringar som liknar symtom vid peniscancer.
Diagnosen bekräftas med ett vävnadsprov från förändringen. Ett vävnadsprov kan visa om förändringen innehåller cancerceller. Läkaren bedömer också var tumören sitter, hur stor den är och om det finns en eller flera förändringar. Vid misstanke om spridning kan datortomografi eller PET-kamera användas.4 Det finns i nuläget inget blodprov som kan hjälpa till i diagnostiken vid peniscancer.3 Om läkaren är osäker på vad förändringen beror på tas ett vävnadsprov, ett vävnadsprov.2
Behandlingen kan omfatta operation, cellgifter eller strålbehandling beroende på tumörens storlek, läge och spridning.1 Om cancern bara finns på förhuden kan förhuden opereras bort. En tumör på ollonet kan ibland skäras bort. Vid mycket stor cancer kan en del av eller hela penis behöva opereras bort.4
Cellgifter kan ges både före och efter operation. Yttre strålbehandling kan behövas vid peniscancer. Cellgifter eller strålbehandling kan bromsa och lindra sjukdomen när tumören inte går att operera. Vilken behandling du behöver beror på hur mycket cancertumören har vuxit och om den kan ha spridit sig.4 Tumörens storlek och utbredning, cancercellernas egenskaper och om tumören växt in i lymfsystemet eller blodkärl påverkar vilken behandling som sätts in.2