Tjocktarmscancer är cancer som uppstår i tjocktarmens slemhinna. Det finns behandling, och vilken behandling som passar bedöms utifrån undersökningsresultaten; de flesta blir inte sjuka igen efter behandling.
Tjocktarmscancer är cancer som uppstår i tjocktarmens slemhinna. Tjocktarmen är den del av tarmen som bland annat suger upp vätska ur avföringen. Tjocktarmen är ungefär en till en och en halv meter lång.1
Tjocktarmen och ändtarmen sitter ihop och är delar av mag-tarmkanalen. Tjocktarmen kommer efter tunntarmen och före ändtarmen. Insidan av både tjocktarmen och ändtarmen är täckt av en slemhinna, och det är där en cancertumör kan uppstå.
Tjocktarmscancer kan därför beskrivas utifrån både var cancern börjar och vilken del av tarmen som är berörd. Ändtarmen är den sista delen av tarmen, medan tjocktarmen är den längre delen som bland annat tar upp vätska ur avföringen. Tillsammans hjälper delarna till att ta hand om det du äter.
Cancer kallas tjocktarmscancer eller ändtarmscancer beroende på var i tarmen den börjar. Ändtarmscancer sitter i de nedersta 15 centimetrarna av tarmen. Tjocktarmscancer och ändtarmscancer behandlas inte helt på samma sätt.1
Indelningen handlar alltså om tumörens plats i tarmen. En tumör längre upp i den del som kallas tjocktarmen räknas som tjocktarmscancer. En tumör i den nedersta delen räknas som ändtarmscancer. Gränsen mellan sjukdomarna är viktig eftersom vården planerar behandlingen utifrån var cancern sitter.
Analcancer är en annan sorts cancer än tjocktarmscancer och ändtarmscancer.1 Analcancer sitter i ändtarmsöppningen och ska därför inte blandas ihop med cancer som börjar i tjocktarmen eller ändtarmen.
Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige för både män och kvinnor. I Sverige får omkring 7 100 personer kolorektalcancer varje år.2
De flesta som får kolorektalcancer är över 65 år.2 Sjukdomen kan ändå förekomma även hos personer som är yngre än 50 år.1 Ålder säger därför inte ensam om en person kan få sjukdomen.
Möjligheten att bli av med cancern är större när den upptäcks tidigt.1 Tidig upptäckt kan göra det lättare för vården att bedöma sjukdomen och planera rätt behandling. Det finns screening för kolorektalcancer i Sverige, där personer i åldern 60–74 år erbjuds test vartannat år.
Om du vill läsa om tecken som kan förekomma vid tjocktarmscancer, se avsnittet om symtom.
Det är oklart vad som orsakar tjocktarmscancer och ändtarmscancer.1 I de flesta fall utvecklas tjocktarmscancer långsamt från en polyp, som är en godartad utväxt i tarmens slemhinna. Polyper är alltså ett förstadium till tjocktarmscancer, men de flesta polyper utvecklas inte till cancer.3
Cancerutvecklingen från en polyp beräknas ta fem till tio år.2 Det innebär att en polyp kan finnas länge innan den förändras. Därför kan polyper ibland upptäckas och tas bort vid en koloskopi innan de har utvecklats till cancer.
En riskfaktor ökar sannolikheten för sjukdom, men betyder inte att du kommer att få tjocktarmscancer. Flera olika faktorer kan påverka risken samtidigt. Det går inte alltid att säga varför en person får sjukdomen.
Följande faktorer är kopplade till ökad risk för kolorektalcancer:
Symtom vid tjocktarmscancer kan vara olika från person till person. Du kan ha ett eller flera av följande symtom: Besvären kan också märkas som förstoppning, diarré eller kramper. Buksmärtor kan förekomma tillsammans med uppkördhet och ökade tarmgaser. Viktnedgång kan vara ett symtom vid kolorektalcancer. Ibland kan en knöl kännas i ändtarmen eller i magen.3
Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp om läkaren har skäl att tro att du har cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.1 Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att du så snabbt som möjligt kan bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs. Vid välgrundad misstanke remitteras du för koloskopi, ibland kompletterad med CT-kolon.
I Sverige erbjuds personer mellan 60 och 74 år screening vartannat år genom ett test av blod i avföringen. Screeningtestet kallas också test för fekalt hemoglobin. Om screeningtestet visar blod följs det av koloskopi.2
Läkaren brukar börja med en kroppsundersökning.1 Då känner läkaren bland annat på magen, i ljumskarna, i armhålorna och på halsen samt undersöker ändtarmen.
De flesta får lämna blodprov och ett avföringsprov.1 Avföringen undersöks för att se om den innehåller blod som inte syns med blotta ögat. Vid blodbrist kan läkaren också göra en utredning av blodbristen.
Efter diagnosen läser en grupp med olika specialister resultaten av dina undersökningar. Tillsammans bedömer de vilken behandling som blir bäst för dig.1 Därefter pratar du och läkaren om vad specialisterna föreslår.
De flesta behöver opereras, men hur omfattande operationen behöver bli varierar.1 Vid lokalt icke-avancerad tjocktarmscancer är den vanligaste behandlingen en primär operation.4 I vissa utvalda fall kan cytostatika ges före operationen, till exempel om tumören är lokalt avancerad och behöver krympas för att kunna opereras.
Behandlingen kan bestå av en eller flera delar. Det kan vara operation, läkemedel eller annan behandling beroende på undersökningsresultaten och risken för att sjukdomen kommer tillbaka.
Vid operation tas den del av tjocktarmen där cancertumören finns bort. Lymfkörtlar och en bit frisk tarm tas också bort, eftersom det minskar risken för att cancerceller ska bli kvar.1 Om det går sys tarmändarna ihop igen.
Inför en planerad operation är det bra att sluta röka och avstå från alkohol. Det minskar risken för komplikationer och kan göra att du återhämtar dig snabbare.1 Hur länge du behöver göra ett uppehåll får du veta av vårdpersonalen.
Undvik att röka och dricka alkohol även om du ska få annan behandling. Då hjälper du immunförsvaret att klara behandlingen, och levern kan lättare bryta ner läkemedlen som du behöver.1
Du orkar med behandlingen bättre om du får i dig den näring du behöver.1 Om maten känns svår finns det olika råd och tips som kan hjälpa. Du kan läsa mer om mat vid cancer på varden.se.
Rör på dig så ofta du kan inför operationen. Då kommer du lättare igång efter operationen och kan känna dig mindre trött och må bättre. Välj någon fysisk aktivitet som du klarar av och tycker om.1 Det är inte nödvändigt att träna på ett särskilt sätt; det viktiga är att aktiviteten passar dig och din ork.
Om du har frågor om besvär eller vård kan du ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.1
1177 kan alltså hjälpa dig att hitta rätt vård utifrån din situation. Vid misstänkt eller bekräftad tjocktarmscancer kan vården sedan samordnas mellan flera olika yrkesgrupper.
Efter den inledande utredningen diskuteras alla patienter på en multidisciplinär konferens.4 Där deltar kirurg, onkolog, radiolog, kontaktsjuksköterska och patolog, och gruppen rekommenderar en behandlingsstrategi.
På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan prata med kontaktsjuksköterskan om du behöver råd eller stöd.1
Du ska få vara delaktig i din vård och få information som du förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.1
Tjocktarmscancer är cancer som uppstår i tjocktarmens slemhinna. Det är där en cancertumör kan uppstå. Insidan av tjocktarmen är täckt av en slemhinna. Polyper är godartade utväxter i slemhinnan, och ibland kan de utvecklas till cancer.1 Det tar många år.
Testet kan upptäcka osynligt blod i avföringen. Om screeningtestet visar blod följs det av koloskopi. Screening kan göra att cancer upptäcks tidigare.
Om du behöver undersökas i tjocktarmen får du en remiss till en undersökning som kallas koloskopi. Då för läkaren in ett längre instrument genom ändtarmsöppningen. Läkaren kan samtidigt ta bort små polyper om det behövs. En del behöver i stället få tarmen undersökt med CT-kolon eller datorkolografi. Om cancer har hittats kan du behöva fler undersökningar för att se om sjukdomen har spridit sig i kroppen.1
Hos en del personer kommer cancern tillbaka efter behandling. De flesta blir inte sjuka igen efter behandling.1 Det kallas återfall eller recidiv. Då har enstaka cancerceller blivit kvar och börjat växa igen. Cancertumören kan komma tillbaka i tarmen eller som metastaser i till exempel levern, lungorna eller bukhinnan.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är kroniska inflammationer i tarmen. En kronisk inflammation i tjocktarmen kan öka risken för sjukdomen. Risken kan också påverkas av ärftlighet vid ulcerös kolit.
Det finns också faktorer som kan skydda mot kolorektalcancer. Motion, fullkorn, fibrer, mejeriprodukter, C-vitaminrik kost, fisk och D-vitamin anges som skyddande faktorer. Sådana uppgifter beskriver risk på gruppnivå och kan inte förklara säkert varför en enskild person får cancer.
Risken kan öka om nära släktingar har haft tjocktarmscancer eller ändtarmscancer.1 Sjukdomen kan då bero på en ärvd genförändring.
Lynch syndrom är en ovanlig ärftlig sjukdom som ökar risken för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Ärftlig kolonpolypos, även kallad familjär adenomatös polypos, är en annan ärftlig sjukdom som ökar risken för tjocktarmscancer och ändtarmscancer.1
Ärftlighet kan också vara kopplad till andra polypsyndrom. Därför kan vården behöva fråga om cancer och polyper hos nära släktingar när risken bedöms.
En utredning kan visa om du har en ärftligt ökad risk för cancer.1 Vid misstanke om ärftlighet kan utredningen också ligga till grund för genetisk utredning och kontroller med koloskopi.
Oftast beror sådana symtom på något annat än cancer, exempelvis en godartad tumör eller en inflammation i tarmen. Synligt blod i avföringen kan bero på hemorrojder eller en spricka i ändtarmsöppningen. Det kan också bero på en inflammation, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Att bajsa oftare eller mer sällan kan bero på att du har börjat äta annan mat eller på att tjocktarmen är irriterad, som vid IBS – känslig tarm.1
Vissa personer får inga tydliga symtom. Då kan det ta längre tid innan sjukdomen upptäcks.1
Symtomen kan vara ospecifika, men kombinationen av flera symtom ökar sannolikheten för kolorektalcancer. Cancer i högerkolon är ofta tyst och börjar med blodbrist och nedsatt allmäntillstånd. Cancer i vänsterkolon börjar ofta med förändrade avföringsvanor, ibland tillsammans med blödning eller slem.3
En cancertumör kan ibland göra att det blir stopp i tarmen, så kallat tarmvred. Då kan du få mycket ont i magen. Smärtan kan växla mellan att öka och att minska. Magen kan bli utspänd och du kan kräkas.1
Kontakta en vårdcentral om du ser blod i avföringen, eller om du har något av de andra symtomen i mer än en vecka.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Ring 112 om du får kraftiga blödningar eller om du får mycket ont i magen och samtidigt känner dig mycket sjuk.1
Koloskopi innebär att läkaren för in ett längre instrument genom ändtarmsöppningen för att undersöka tjocktarmen. Vid koloskopi kan läkaren samtidigt ta bort små polyper om det behövs.1 Det som tas bort kan undersökas i mikroskop för att se om du behöver mer behandling.
CT-kolon, som också kallas datorkolografi, är ett alternativ för vissa personer.1 En del behöver få tarmen undersökt med en form av datortomografi i stället för koloskopi.
När en tumör misstänks vid en bildundersökning behöver den vanligtvis bekräftas med koloskopi och vävnadsprov. Hela tjocktarmen behöver undersökas när tjocktarmscancer eller ändtarmscancer har upptäckts, eftersom det kan finnas fler tumörer samtidigt.
Om cancer har hittats görs ytterligare undersökningar för att se om sjukdomen har spridit sig i kroppen och för att läkaren ska kunna planera behandlingen. Sådana undersökningar kan vara datortomografi, magnetkamera eller PET-kamera.1
Vid tjocktarmscancer görs datortomografi av bröstkorg och buk för att kartlägga tumörens utbredning och eventuell spridning. Om det finns misstanke om spridning eller en lokalt mer avancerad tumör kan ytterligare undersökningar bli aktuella, till exempel PET-datortomografi eller magnetkamera av levern.
Alla patienter diskuteras efter den inledande utredningen på en multidisciplinär konferens.4 Där deltar bland annat kirurg, onkolog, radiolog, kontaktsjuksköterska och patolog, och gruppen rekommenderar en behandlingsstrategi.
Tumörens stadium beskriver bland annat om tumören är begränsad till tarmväggen eller om den har spridit sig till lymfkörtlar eller andra organ.4 Stadium 1 innebär att tumören är begränsad till tarmväggen utan tecken på spridning. Stadium 3 innebär spridning till närliggande lymfkörtlar, och stadium 4 innebär spridning till andra organ, oftast levern, lungorna eller bukhinnan.
Du får möjlighet att prata med läkaren om resultaten av undersökningarna och om vad specialisterna föreslår. Du kan också ställa frågor om sådant du inte har förstått.
Efter en titthålsoperation kan du oftast åka hem efter några dagar.1 Om operationen görs genom ett snitt kan du behöva stanna på sjukhuset i ungefär en vecka. Du kan behöva stanna någon dag längre om du har fått en stomi och behöver lära dig att sköta den.
En stomi innebär att avföringen leds ut genom en öppning på magen och samlas i en påse.1 Efter operation för tjocktarmscancer är stomi inte vanligt, eftersom tarmändarna i regel kan sys ihop.4 Vid allvarlig samsjuklighet eller en mer avancerad tumör kan en tillfällig eller permanent stomi ändå behövas.
Cytostatika kan ges efter operation för att ta bort cancerceller som kan finnas kvar i kroppen. På så sätt minskar risken att sjukdomen kommer tillbaka.1 Behandlingen erbjuds framför allt när undersökningen av den bortopererade tumören visar en högre risk för återfall.
Cytostatikabehandling ges ofta under tre till sex månader.1 Behandlingen ges i kurer, där du först får läkemedel och sedan väntar innan nästa kur börjar. Du behöver inte vara inlagd på sjukhus, men du kan behöva vara sjukskriven.
Cytostatika ges oftast som dropp i blodet, men kan också ges som tabletter.1 Vilka läkemedel som används beror bland annat på sjukdomens stadium och på hur behandlingen bedöms kunna tålas.
Immunterapi kan hjälpa vid vissa former av tjocktarmscancer.1 Immunterapi ges som dropp i blodet och används bara när tumören har en form som kan svara på behandlingen.
Målinriktade antikroppar kan hindra cancerceller från att dela sig och växa.1 Antikropparna ges som dropp i blodet och kan användas som en del av behandlingen i vissa situationer.
Strålbehandling är vanligare vid ändtarmscancer än vid tjocktarmscancer. Vid återfall kan strålbehandling ibland ingå i behandlingen.
Återfall kan behandlas med operation, cytostatika, strålbehandling eller antikroppsbehandling.1 Ofta behövs flera av behandlingarna. Vilken behandling som är möjlig beror på var sjukdomen har kommit tillbaka och på din situation i övrigt.
Metastaser i bukhinnan kan i vissa fall behandlas med uppvärmd cytostatika efter att synlig cancer opererats bort.1 Medan du fortfarande är sövd sköljer läkaren bukhinnan med cytostatika som har värmts upp. Det är en krävande behandling som tar lång tid.
Palliativ vård kan bromsa cancer, lindra symtom och förlänga livet.1 Den används när cancern inte går att bli av med och kan bestå av behandling med läkemedel eller andra insatser som minskar sjukdomens påverkan.
Efter operation kommer du oftast på uppföljning efter ett och tre år.1 Uppföljningen kan innehålla undersökningar och prover för att se om sjukdomen har kommit tillbaka eller om du behöver mer behandling.
De flesta återfall inträffar inom tre år efter operationen.1 Därför är uppföljningen särskilt viktig under de första åren efter behandlingen.
Det är vanligt att vara sjukskriven i fyra till sex veckor efter operationen.1 En del behöver vara sjukskrivna längre, till exempel om de får cytostatikabehandling eller om det uppstår komplikationer.
Det kan ta några veckor innan tarmen fungerar som vanligt efter operationen. Du kan också känna dig trött under återhämtningen. Hur snabbt du återhämtar dig beror bland annat på vilken operation du har genomgått och hur du mår i övrigt.
Efter operationen är det viktigt att komma igång med att röra på dig så snart som möjligt. Du får hjälp av en sjukgymnast eller fysioterapeut.
Prata med kontaktsjuksköterskan om du behöver råd eller stöd.1 Kontaktsjuksköterskan kan också hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan få stöd av sjukhusets kurator, och det kan gå att få träffa någon som har fått samma behandling som du ska få.
Om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad ska du prata med läkaren innan behandlingen börjar.1 Behandlingen kan göra det svårare att få till en graviditet, och en del behandlingar kan vara skadliga för ett foster.
Prata med läkaren om du tar kosttillskott och ska få behandling med läkemedel.1 Det är bra att ta upp alla kosttillskott innan läkemedelsbehandlingen börjar, så att läkaren känner till vad du använder.
Du kan ställa frågor om sådant som är viktigt för dig under behandlingen, uppföljningen och rehabiliteringen. Läs mer om stöd och delaktighet på varden.se.
Du har möjlighet att göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig, till exempel om din behandling, uppföljning, rehabilitering och vem du kan kontakta om du behöver.1
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom.1 En annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.
När återfall inträffar sker det oftast inom två till tre år.1 Det är olika hur återfall går att behandla. Behandlingen kan vara operation, cytostatika, strålbehandling eller behandling med antikroppar.