Urinblåsecancer är cancer i urinblåsan som oftast börjar i slemhinnan på insidan. Den kan vara icke-muskelinvasiv, muskelinvasiv eller spridd, och behandling kan omfatta operation, strålbehandling, cytostatika eller immunterapi; de flesta kan sedan fortsätta leva ungefär som vanligt.
Urinblåsecancer börjar oftast i den slemhinna som täcker insidan av urinblåsan.1 Urinblåsan fungerar som en behållare för urinen och finns i nedre delen av bäckenet. Urinen bildas i njurarna och transporteras genom urinledarna till urinblåsan. Från blåsan töms urinen via urinröret.2
Icke-muskelinvasiv urinblåsecancer är den vanligaste formen. Då finns cancern i urinblåsans slemhinna eller i bindväven runt urinblåsan, medan muskeln runt urinblåsan är opåverkad.1
Muskelinvasiv urinblåsecancer innebär att cancern har vuxit igenom slemhinnan och bindväven och ut i muskeln runt urinblåsan. Då finns det risk för att cancern sprider sig i kroppen.1
Spridd urinblåsecancer kan sprida sig genom lymfsystemet till lymfkörtlar nära urinblåsan. Cancern kan också sprida sig genom blodet och bilda metastaser i andra delar av kroppen, till exempel levern, lungorna eller skelettet. Metastaser är samma sak som dottertumörer.1
I Sverige upptäcks drygt 3 000 nya fall av urinblåsecancer varje år. Sjukdomen är ungefär tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Urinblåsecancer är ovanlig före 45 års ålder.2 De flesta som får cancer i urinblåsan är över 50 år. Det går att bli av med sjukdomen om den upptäcks tidigt.1
Rökning är den vanligaste bakomliggande orsaken till urinblåsecancer.3 Rökning beräknas orsaka ungefär hälften av fallen av urinblåsecancer.1 Tobaksrökning medför en kraftigt ökad risk för sjukdomen.2 Risken för urinblåsecancer och för återfall minskar med tiden om du slutar röka.
Arbete med vissa kemiska ämnen inom bland annat gummi- och färgindustrin kan öka risken för urinblåsecancer.2 Även kemiska ämnen inom kemisk industri samt arbete med textil och läder har kopplats till ökad risk. Förbränningsgaser från kol kan också innebära en högre risk.
Tidigare strålbehandling mot bäckenet kan öka risken för urinblåsecancer senare i livet.1 Det gäller till exempel strålbehandling mot cancer i ändtarmen, underlivet eller prostatan.
Cyklofosfamid är en faktor som kan öka risken för urinblåsecancer.
Urinen kan bli röd eller brun, eller innehålla klumpar.1 Blodet kan synas även om du inte har ont samtidigt.2
Du kan ha ett eller flera symtom. Vanliga symtom är:
Blod i urinen kan komma vid ett enda tillfälle och sedan dröja innan det återkommer.
Om läkaren har starka skäl att tro att du har urinblåsecancer utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp. Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs.1 Vid synligt blod i urinen görs vanligtvis flera undersökningar för att hitta orsaken.
Utredningen omfattar vanligtvis:3
Det är vanligt att DT-urografi görs före cystoskopin. Om en förändring i urinblåsan ser misstänkt ut kan du behöva genomgå en TUR-B för att vävnaden ska kunna undersökas närmare.
Du får lämna ett urinprov som kan visa om du har en infektion eller om det finns cancerceller i urinen.1 Urincytologi kan också öka möjligheten att upptäcka cancer med hög malignitetsgrad i hela urinkanalen.
Vid cystoskopi för läkaren eller sjuksköterskan in ett smalt instrument genom urinröret och vidare upp i urinblåsan för att kunna se hur det ser ut där.
Vid icke-muskelinvasiv urinblåsecancer är TUR-B ofta både en undersökning och en behandling. Under ingreppet hyvlas tumörvävnaden bort genom urinröret. Vävnaden undersöks sedan i mikroskop för att bedöma hur djupt tumören har vuxit och hur tumörcellerna ser ut.
Om risken för återfall eller för att sjukdomen ska utvecklas vidare är stor kan du behöva instillationsbehandling.3 Det innebär att läkemedel förs in direkt i urinblåsan genom en kateter. Läkemedlen kan vara cytostatika eller BCG. Behandlingen ges ibland vid ett tillfälle och ibland som flera behandlingar under en period.
BCG hjälper immunförsvaret att reagera mot cancercellerna.1 Vid höggradig ytlig cancer eller cancer in situ ges instillationsbehandling efter TUR-B för att försöka hindra sjukdomen från att utvecklas till muskelinvasiv urinblåsecancer.2
Instillationsbehandling kan ge sveda när du kissar och göra att du behöver kissa oftare. Besvären brukar gå över efter perioden med sköljningar. BCG kan också ge feber. Om du får feber över 38,5 grader i mer än två dygn ska du kontakta avdelningen där du får behandling.
Om du ska opereras behöver du undvika att röka och dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det minskar risken för komplikationer och hjälper dig att återhämta dig fortare.1
Undvik att röka och att dricka alkohol även om du ska få annan behandling. Då hjälper du immunförsvaret att klara av behandlingen, och levern kan lättare bryta ner läkemedlen.1
Du orkar med behandlingen bättre om du får i dig den näring du behöver.1 Om maten känns svår finns det olika råd och tips som kan hjälpa.
Rådgör med läkaren om du tar kosttillskott och ska få behandling med läkemedel.1
Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär både vid urin- och avföringsinkontinens. Blåsträning kan hjälpa dig om du ofta känner dig kissnödig, men bara kissar små mängder.2
Om du har frågor om urinblåsecancer kan du få hjälp av olika delar av vården. En urolog är en kirurg som är specialist på njurar och urinvägar.1 Urologen kan vara del av den fortsatta utredningen och behandlingen.
I en del regioner kan du kontakta en urologmottagning direkt om du har blod i urinen och är över 50 år.1 Välj region högst upp på 1177.se för att se vad som gäller där du bor. På många mottagningar kan du också ta kontakt genom att logga in på 1177.se.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan också läsa mer och hitta mottagningar på 1177.se.
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska.2 Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Urinblåsecancer börjar oftast i den slemhinna som täcker insidan av urinblåsan. Sjukdomen kan vara icke-muskelinvasiv, muskelinvasiv eller spridd.1
Blodet kan synas bara en gång och sedan dröja innan det återkommer.1
Utredningen kan omfatta urinprov, cystoskopi och DT-urografi.1 Ett urinprov kan visa om det finns cancerceller i urinen, och vid cystoskopi undersöks urinblåsan med ett smalt instrument.
TUR-B används för att ta bort tumörvävnad och få vävnadsprover för mikroskopisk analys.1 Proverna kan visa hur djupt tumören har vuxit och vilken malignitetsgrad tumörcellerna har.
Behandlingen kan omfatta operation, strålbehandling, cytostatika eller immunterapi.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Exponering för arsenik kan öka risken för urinblåsecancer.3 Risken kan också påverkas av cancerframkallande ämnen i omgivningen. När sådana ämnen utsöndras med urinen kan de skada cellerna i urinblåsans slemhinna så att följden efter många år blir cancer.
Schistosomiasis kan ge upphov till urinblåsecancer.4 Schistosomiasis är en parasitsjukdom, och parasiten kan ge förändringar i urinblåsan. Sjukdomen förekommer bland annat i Mellanöstern och södra Europa.
Förstagradssläktingar till personer med urinblåsecancer kan ha en viss ökad risk att själva få sjukdomen.1 Med förstagradssläktingar menas förälder eller syskon. Ärftlighetens betydelse för urinblåsecancer verkar ändå vara begränsad, och de genetiska mekanismerna är inte klarlagda.
Lynchs syndrom är kopplat till ökad risk för urinblåsecancer och cancer i övre urinvägarna.3 Risken för cancer i övre urinvägarna är särskilt ökad vid vissa genförändringar i MSH2- eller MSH6-generna.
Vid mer avancerad urinblåsecancer kan du bli trött och gå ner i vikt.2 Återkommande urinvägsinfektioner kan också förekomma vid urinblåsecancer.
Blod i urinen och besvär med att kissa kan också bero på urinvägsinfektion eller njursten.1 Täta trängningar och sveda beror oftast på urinvägsinfektion, men om det inte finns någon bakomliggande infektion behöver besvären undersökas ordentligt.2
En urinvägsinfektion med synligt blod utesluter inte att det samtidigt finns urinblåsecancer.3 Därför kan det behövas ytterligare undersökning även när du har fått behandling mot en urinvägsinfektion.
Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har urinblåsecancer. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med var du kan söka vård.1
Personer över 50 år med synligt blod i urinen kan enligt det standardiserade vårdförloppet ha välgrundad misstanke om urinblåsecancer eller annan cancer i urinvägarna.3 Vid sådan misstanke kan utredningen göras enligt ett standardiserat vårdförlopp.
Plötslig och kraftig blodig urin kan förekomma tillsammans med hinder för att tömma urinblåsan. Akuta tecken i samband med plötslig och kraftig blodig urin kan vara:4
Om du har sådana besvär, se avsnittet om när du ska söka vård.
Efter cystoskopin kan du få urinträngningar, behöva kissa ofta, känna sveda eller se blod i urinen i upp till en vecka.2 Sådana besvär behöver inte betyda att du har en urinvägsinfektion.
DT-urografi är en undersökning av urinvägarna med datortomografi och kontrastmedel som du får i blodet.1 Med undersökningen kan man få detaljerade bilder av njurar, urinledare och urinblåsa. Bilderna kan visa förändringar eller hinder i urinvägarna, till exempel njurstenar eller tumörer. Du behöver oftast dricka vatten före undersökningen, och vanligtvis tar den ungefär 20–60 minuter.2
Om cystoskopin visar en misstänkt urinblåsecancer görs en operation som kallas TUR-B, eller transuretral resektion. Vid ingreppet hyvlas tumörvävnaden bort helt eller delvis genom urinröret med hjälp av ett särskilt operationscystoskop.2 TUR-B kan därför både ge vävnad till undersökningen och ta bort synlig tumörvävnad.
Vävnadsprover från TUR-B undersöks i mikroskop av en patolog.3 Undersökningen visar hur djupt tumören har vuxit och vilken malignitetsgrad tumörcellerna har. Malignitetsgrad beskriver hur mycket tumörcellerna avviker från normala celler.
Om tumören har vuxit ner i stödjevävnaden, alltså vävnaden under slemhinnan, rekommenderas en andra TUR-B inom 2–6 veckor om organbevarande behandling planeras.3 Den andra operationen görs för att bedömningen av hur djupt tumören växer ska bli så tillförlitlig som möjligt och för att all tumörvävnad med större säkerhet ska kunna tas bort.
Stadium beskriver hur djupt tumören växer i urinblåsan och om sjukdomen har spridit sig. Stadium T2 innebär att tumören har vuxit in i urinblåsans muskel.2 Vävnadsprover från olika djup i urinblåseväggen används för att bedöma hur djupt tumören växer.
Om det finns misstanke om spridning kan bröstkorgen och magen undersökas med datortomografi eller PET-kamera.1 Vid en sådan utredning kan läkaren också bedöma andra delar av kroppen beroende på vilken undersökning som behövs.
Metastaser vid urinblåsecancer förekommer oftast i:3
Undersökningarna tillsammans med vävnadsanalysen används för att fastställa sjukdomens stadium och tumörens egenskaper. Mer om vad olika stadier betyder finns i avsnittet om urinblåsecancer.
Vid muskelinvasiv urinblåsecancer är den vanligaste behandlingen cystektomi.1 Det är en stor operation där urinblåsan tas bort. Behandlingen bestäms efter att vården har bedömt tumörens utbredning, tumörcellernas egenskaper, ditt allmäntillstånd och andra sjukdomar.
Cytostatika före operationen är vanligt.1 Cytostatika kan krympa cancertumören och ta bort cancerceller som kan ha spridit sig. Det kan också vara vanligt med cytostatika före strålbehandling.
Strålbehandling kan erbjudas i stället för operation om du inte kan genomgå en stor operation eller inte vill opereras.1 Strålbehandling ges vanligen en gång om dagen fem dagar i veckan under ungefär sex–sju veckor.2 Ibland kombineras strålbehandlingen med cytostatika, eftersom cytostatikan gör cancercellerna känsligare för strålningen.
Strålbehandling kan göra dig trött. Du kan också behöva gå på toaletten oftare, få kramp i urinblåsan, få ont när du kissar eller få diarré. Det finns läkemedel som kan lindra besvär om du får mycket problem.
Vid en cystektomi tas urinblåsan, lymfkörtlarna nära urinblåsan och ibland urinröret bort. Vilka ytterligare organ som behöver tas bort beror bland annat på var tumören växer. Operationen avslutas med att vården skapar en ny konstgjord urinkanal, så att urinen fortfarande kan komma ut.1
När urinblåsan har tagits bort behöver urinen ledas genom en konstgjord kanal. Kanalen görs oftast av en bit av tunntarmen. Du och läkaren väljer metod utifrån hur sjukdomen beter sig, hur du mår och vad du själv vill. En stomiterapeut kan hjälpa dig att förstå alternativen och att lära dig sköta den nya urinkanalen.
Den vanligaste metoden är en urostomi.1 Då leds urinen genom en öppning på magen till en påse som sitter på magen.
Ett annat alternativ är ett blåssubstitut. Det görs av en bit av tarmen och kopplas till urinröret om urinröret har kunnat sparas. Då kan du fortsätta att kissa nästan som tidigare.1 Du känner dock inte längre på samma sätt när du är kissnödig och behöver därför kissa regelbundet. Blåssubstitutet kan också behöva tömmas med en tunn slang.
Vid spridd urinblåsecancer går det oftast inte att bli av med sjukdomen.1 Behandling kan ändå bromsa sjukdomens utveckling och lindra besvär. Vilken behandling du får beror bland annat på vilka symtom du har och hur du mår.
Cytostatika kan krympa urinblåsecancer och metastaser. Det leder ofta till att symtomen lindras. Immunterapi aktiverar kroppens eget immunförsvar mot cancern.2 Vid spridd sjukdom kan behandlingen bestå av cytostatika, immunterapi, strålbehandling eller ibland operation.
Lindrande strålbehandling kan ges mot urinblåsan för att minska cancersmärta eller hindra blödning från tumören.2 Strålbehandling kan också ges mot smärtsamma metastaser. Behandlingar som bromsar sjukdomen och lindrar symtom kallas palliativ vård.
Cytostatika kan orsaka illamående och trötthet.1 Du kan också tappa håret och bli mer känslig för infektioner. Det finns läkemedel som kan lindra illamående och andra besvär. Håret kommer tillbaka efter behandlingen.
Efter icke-muskelinvasiv urinblåsecancer följs du regelbundet med cystoskopier.1 På så sätt kan vården upptäcka återfall eller nya tumörer. Hur ofta cystoskopierna görs beror på hur stor risken för återfall är.
Efter en cystektomi följs du upp för att upptäcka återfall och för att kontrollera den rekonstruerade urinvägen.3 Uppföljningen görs med datortomografi av urinvägarna och bröstkorgen under fem år efter operationen. Om urinröret finns kvar kan det också behöva undersökas regelbundet.
Efter strålbehandling fortsätter uppföljningen med cystoskopi och datortomografi eller magnetkamera. Uppföljningen planeras av vården utifrån vilken behandling du har fått och hur du mår.
Vid behandlingsrelaterad trötthet kan det vara bättre att ta flera korta vilopauser än en enstaka längre vilopaus. Fysisk aktivitet kan göra att du känner dig mindre trött.1
En ny urinkanal kan vara en stor förändring, och det kan ta tid att lära sig leva med den nya situationen. Berätta för kontaktsjuksköterskan eller annan vårdpersonal om hur du mår, eftersom det finns hjälp mot de allra flesta besvär.
Prata med kontaktsjuksköterskan om du behöver råd eller stöd.1 Kontaktsjuksköterskan har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.2
Låt gärna en närstående följa med dig till vårdbesöket, om det är möjligt.1 Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sades vid vårdbesöket.
Du ska få vara delaktig i din vård och ställa frågor om det behövs. Du har möjlighet att göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan; den kan ta upp frågor om din behandling, uppföljning, rehabilitering och vem du kan kontakta om du behöver.
Läs mer om mat vid cancer, bäckenrehabilitering, cancerrehabilitering och stöd med tankar och känslor på varden.se.
Vilken behandling som passar beror bland annat på tumörens utbredning, cellernas egenskaper och personens allmäntillstånd.3 Även andra sjukdomar kan påverka valet av behandling.
De flesta kan fortsätta leva ungefär som vanligt efter behandling, även om urinblåsan ibland behöver opereras bort.1 Efter en cystektomi skapas en konstgjord urinkanal så att urinen kan komma ut.
Det kan ta tid att lära sig leva med en ny urinkanal, men efter ett tag är det vanligt att kunna fortsätta med livet ungefär som tidigare.1 Du får träffa en stomiterapeut som lär dig att sköta urinkanalen innan du skrivs ut från sjukhuset.