Myelom är en cancersjukdom som börjar i plasmaceller i benmärgen. Det är en kronisk sjukdom där förloppet skiljer sig mycket mellan olika personer. Det går inte att bota, men behandling kan göra att de flesta mår bättre och får god livskvalitet.
Myelom är en cancersjukdom som börjar i plasmaceller i benmärgen.1 Plasmacellerna är en typ av vita blodkroppar, och benmärgen är den plats där blodets olika celler bildas. Myelomcellen är alltså en plasmacell som har omvandlats till en cancercell och sedan förökar sig i benmärgen.
Plasmacellerna tillverkar normalt antikroppar mot bland annat virus och bakterier. Antikropparna är en del av immunförsvaret. Vid myelom bildar de sjuka plasmacellerna ofta ett särskilt immunglobulin, en så kallad M-komponent, som kan upptäckas i blodet. Det finns även myelom som inte bildar några immunglobuliner eller enbart ett inkomplett immunglobulin som kan påvisas i urinen. Myelom påverkar immunförsvaret och skelettet.1 Myelom kallas ibland multipelt myelom. Det är inte samma sjukdom som skelettcancer eller leukemi.
Myelom är en kronisk sjukdom som utvecklas olika hos olika personer.1 Sjukdomen kan också förändras över tid hos samma person. Myelom utvecklas ofta under lång tid, och sjukdomen kan vara utan symtom i flera år innan den upptäcks.2
För vissa upptäcks myelom när de undersöks för något annat. Att sjukdomen utvecklas långsamt betyder inte att alla får samma förlopp. Därför kan sjukdomens utveckling och behovet av behandling skilja sig mellan olika personer.
Myelom går inte att bota, men behandling kan ge bättre mående och livskvalitet.1 Målet med behandlingen är att sjukdomen ska vara under kontroll och att du ska kunna må bra. Nästan hälften av alla med myelom lever tio år eller längre.3 Din ålder och hur du mår för övrigt har också betydelse för vilken behandling som väljs.
Cirka 600 personer får myelomdiagnos i Sverige varje år.4 Myelom är ovanligt före 40 års ålder.1 De flesta som får myelom är över 60 år.3 Åldern vid diagnosen är ofta omkring 72 år, och sjukdomen är något vanligare hos män än hos kvinnor.
Den bakomliggande orsaken till myelom är inte klarlagd.3 Forskare vet alltså hur sjukdomen uppstår i plasmacellerna, men inte varför vissa plasmaceller förändras och börjar bilda myelom. Troligen är det samspelet mellan flera olika faktorer som får sjukdomen att bryta ut.1
Det finns därför ingen enskild orsak som kan förklara varför en person får myelom. För de flesta går det inte att säga vad som har gjort att sjukdomen uppstått. Myelom är därför inte kopplat till en enda tydligt identifierad utlösande faktor. Forskare vet hur sjukdomen uppstår i plasmaceller, men den bakomliggande orsaken är fortfarande okänd. Ålder och andra omständigheter kan ha betydelse, men det går inte att använda dem för att förklara varför en viss person får myelom.1
Myelom föregås sannolikt av ett förstadium med M-komponent utan tecken på myelom.2 Det kallas MGUS, som står för monoklonal gammopati av oklar signifikans. Vid MGUS finns en liten mängd onormala plasmaceller i benmärgen, vilket gör att en M-komponent kan ses i blodet.
De flesta personer med MGUS utvecklar aldrig myelom.1
Myelom utvecklas ofta under lång tid. Det kan dröja innan du får några symtom, ibland många år. Sjukdomen kan också upptäckas när du undersöks för något annat.3 Symtomen kan komma ett eller flera åt gången och kan variera mellan olika personer. Ibland är symtomen diffusa, vilket kan göra att sjukdomen inte upptäcks direkt.4 Förhöjd kalkhalt i blodet kan också ge törst och uttorkning.2 Njurpåverkan kan i vissa fall leda till andnöd och ökad risk för blodproppar i djupt liggande vener.1
Känseln kan bli nedsatt framför allt i båda underbenen när flera ytliga nerver är påverkade.1 Nervpåverkan kan även ge motoriska symtom, till exempel svaghet, om en nervrot kommer i kläm. Frakturer som beror på sjukdomen kan sitta i långa rörben, även om det är mindre vanligt än frakturer i ryggkotor och revben.2
När du utreds för myelom börjar bedömningen ofta på vårdcentralen. På vårdcentralen gör läkaren en kroppsundersökning och bedömer ditt allmäntillstånd.3 Du får också lämna blodprov och urinprov som en del av den första utredningen. Blodproverna kan bland annat visa blodvärden, kalkhalt och hur njurarna fungerar.4
Om läkaren har starka skäl att tro att du har myelom följer utredningen ett standardiserat vårdförlopp.3 Ett standardiserat vårdförlopp är en plan för vilka undersökningar som ska göras och hur snabbt utredningen ska gå. Om det finns välgrundad misstanke ska du remitteras omedelbart till utredning enligt standardiserat vårdförlopp.4 Syftet är att undersökningar och svar ska gå så snabbt som möjligt, så att väntan och ovisshet minskar.3
Blodprov kan visa tecken på myelom. Proverna kan bland annat visa blodvärden och andra förändringar som gör att läkaren behöver utreda sjukdomen vidare. Blodprov kan också visa om njurarna är påverkade genom att visa hur njurarna fungerar.
Behandling med olika läkemedel ges under perioder när myelom är aktivt. Hur lång en behandlingsperiod behöver vara skiljer sig mellan olika personer. För en del pågår den i några månader och för andra i några år.3
Målet med behandlingen är att du ska slippa symtomen och må bra. Då är sjukdomen under kontroll. Du kan behöva fortsätta med några av läkemedlen, fast i lägre dos. Det kallas underhållsbehandling. Efter några år är det vanligt att börja märka av sjukdomen igen. Då får du börja en ny period med behandling.3
Det finns flera olika läkemedel mot myelom. Du kan behöva flera läkemedel samtidigt. Vilka läkemedel som passar bäst varierar mellan olika personer och kan bland annat bero på om du har fått behandling tidigare, hur du mår och vad du orkar med. Valet av behandling kan också påverkas av din biologiska ålder, andra sjukdomar och vilka biverkningar som kan uppstå. Behandlingen består ofta av en kombination av flera läkemedel.1 Målet är att minska mängden M-komponent så mycket som möjligt.2 Om du har myelom utan symtom brukar vården i stället avvakta med behandling och följa sjukdomen regelbundet.1
Att röra på sig kan vara en del av vardagen även när du har ont. Det kan minska smärtan och brukar hjälpa mot trötthet.3 Fysisk aktivitet hjälper också till att behålla styrka, rörlighet och balans.1
När myelom har påverkat skelettet kan träningen behöva anpassas. Tunga lyft och aktiviteter som kan göra att du faller eller skadar dig bör undvikas.1 Promenader, lättare styrketräning och andra skonsamma aktiviteter kan passa bra.
Ät näringsrikt och försök att få i dig tillräckligt med mat och dryck. Du återhämtar dig bättre om du får i dig vad du behöver av mat och dryck.3
Om du tror att du har myelom ska du kontakta en vårdcentral.3 Där kan läkaren undersöka dig och ta blodprov och urinprov. Om det behövs ordnar läkaren en remiss för fler undersökningar och fortsatt kontakt med hematologisk specialistvård.
Du kan ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård. 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.3
När du har fått ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan kan samordna vården, hjälpa dig att veta vad som händer och vara en central kontaktperson för dig och närstående.1
På sjukhuset kan du prata med en kurator. Du kan få stödjande samtal av kuratorn om du själv har myelom eller är närstående.3
Blodcancerförbundet är en patientförening för personer med myelom och närstående.3 Föreningen bevakar intressen för personer med myelom och andra allvarliga sjukdomar som kännetecknas av okontrollerad tillväxt av celler i blod- och lymfsystemet.
Myelom är en cancer i benmärgen som börjar i plasmaceller, en typ av vita blodkroppar.1 Sjukdomen kan skilja sig mycket mellan olika personer och även variera med tiden för samma person.3 Plasmacellerna finns framför allt i benmärgen och deras normala funktion är att tillverka antikroppar mot bland annat virus och bakterier. Myelom är en kronisk sjukdom, och förloppet kan skilja sig mycket mellan olika personer.1
Myelom kan vara utan symtom i flera år, eftersom sjukdomen ofta utvecklas långsamt.2 Asymtomatiskt myelom innebär att du inte har symtom och att sjukdomen syns enbart i laboratorieprover. Vid myelom utan symtom brukar vården avvakta med behandling och följa sjukdomen regelbundet.1
Myelom går inte att bota. Målet med behandlingen är i stället att du ska slippa symtomen och må bra, så att sjukdomen hålls under kontroll. Behandlingen kan bestå av flera olika läkemedel och ges under perioder när sjukdomen är aktiv.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
MGUS förekommer hos cirka 3–5 procent av personer över 70 år.1 Det innebär att MGUS är relativt vanligt i den åldersgruppen, medan myelom är betydligt mer ovanligt. MGUS räknas som ett förstadium eftersom sjukdomen kan utvecklas vidare till myelom, men det sker inte hos de flesta.3 Det går därför inte att säga att en person med MGUS kommer att få myelom.1
Det finns en viss ärftlighet för myelom.4 Myelom finns i släkten och är ärftligt, men det är mycket ovanligt.3 Att en nära släkting har haft myelom betyder därför inte att du säkert kommer att få sjukdomen.
Ärftlighet som risk för myelom är mycket ovanlig. För de flesta som får myelom finns det alltså ingen känd ärftlig förklaring.
Myelom kan ge andra symtom än skelettsmärta, trötthet och infektioner. Symtomen beror bland annat på hur sjukdomen påverkar blodet, skelettet, nerverna och njurarna.
Ibland upptäcks myelom när du undersöks för något annat. Sjukdomen kan då upptäckas i samband med annan provtagning, till exempel när ett blodprov visar en förhöjd sänka. Symtomen kan ha andra orsaker än myelom.3 Därför behöver besvär bedömas tillsammans med andra uppgifter och undersökningar i vården.
En del personer har inga symtom i ett tidigt skede. Myelom kan vara utan symtom i flera år innan symtom uppstår. Det betyder att frånvaro av symtom inte ensam visar om du har myelom eller inte.
Om du har myelom och får symtom på hög kalciumhalt i blodet, akut njursvikt eller tryck på ryggmärgen behöver du kontakta specialistvården omgående.4
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har myelom. Du kan ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning; där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.3
Ett av blodproven kan vara proteinelektrofores. Proteinelektrofores kan visa en M-komponent i blodet, alltså ett onormalt protein som kan förekomma vid myelom.1 Det finns också myelom där M-komponenten inte syns i blodet, och därför behövs ibland flera olika prover.
Urinprovet kan därför ge information även när blodprovet inte visar en komplett M-komponent. Läkaren kan vid behov komplettera med andra analyser av proteiner i blod eller urin.
Om den första utredningen behöver kompletteras kan läkaren ordna en remiss för fler undersökningar. Bilddiagnostik och benmärgsprov används då för att undersöka skelettet, benmärgen och var sjukdomen är aktiv.
Benmärgsprov visar om det finns för många plasmaceller i benmärgen.3 Provet kan också visa om plasmacellerna har ett utseende som är typiskt vid myelom. Benmärgsprov tas under lokalbedövning. Med en nål tar vårdpersonalen ut en liten mängd benmärg, oftast från den bakre delen av höftbenet. Benmärgsprovet kan också visa om plasmacellerna har det typiska utseende som myelomceller brukar ha.1
Min vårdplan kan ge information om utredningen.3 Där kan du få svar på frågor om utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering. Du kan använda planen som stöd när du vill förbereda frågor till vårdpersonalen.
En del prover sparas i en biobank.3 Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Du kan läsa mer om prov i vården som sparas på 1177.se.
Läkemedlen kan ges som tabletter, sprutor under huden eller dropp i blodet. En del behandlingar behöver du komma till sjukhuset för att få. Andra behandlingar kan du få hemma. Vilken form som används beror på behandlingen och vad som passar dig.3 Vissa läkemedel ges enligt ett bestämt schema, med behandlingsdagar och uppehåll mellan perioderna.1
Ibland går det att få högdosbehandling med cellgifter tillsammans med transplantation av stamceller.3 Stamcellerna tas då från blodet och fryses ner före högdosbehandlingen. Efter högdosbehandlingen får du tillbaka de upptinade stamcellerna som ett dropp i blodet. Stamcellerna hjälper de normala cellerna i benmärgen att återhämta sig. Vid en sådan behandling påverkas även de normala blodcellerna.
CAR-T-behandling innebär att vissa av dina egna celler i immunförsvaret görs om för att bekämpa cancercellerna.3 Vid CAR-T-behandling tas T-cellerna ut från den som är sjuk och förändras utanför kroppen.
För den som har smärtor på bestämda ställen i kroppen har strålbehandling i regel snabbt smärtlindrande effekt. Själva strålbehandlingen är smärtfri, men det kan kännas obehagligt att ligga still under behandlingen.
Samtidigt med behandlingen mot myelom kan du behöva annan behandling. Skelettstärkande läkemedel motverkar nedbrytningen av skelettet och kan minska risken för benbrott och skelettsmärtor på lång sikt. Vid nedsatt njurfunktion kan ett annat skelettstärkande läkemedel än bisfosfonater vara ett alternativ.2 Det kan till exempel vara läkemedel som minskar risken för infektioner, blodtransfusioner mot blodbrist och läkemedel som stärker skelettet.3 Du kan också behöva läkemedel eller strålbehandling när du har ont.
Du behöver bli undersökt av en tandläkare om du ska få läkemedel som stärker skelettet.3 En del av läkemedlen kan orsaka käkskador om du har något besvär med tänderna.
Biverkningarna varierar mellan olika behandlingar. Vanliga besvär är att bli mycket trött och att må illa. Du kan också lättare få infektioner, känna att händerna och fötterna sticker eller domnar, ha svårt att sova eller känna dig orolig eller nedstämd. Det kan vara olika för olika personer hur mycket du känner av ett besvär. Berätta för vårdpersonalen hur du mår. Det går ofta att lindra biverkningarna.3
Vid uppföljningsbesöken får du lämna blodprov och urinprov för att se hur du mår och om du behöver behandling igen.3 Hur ofta du behöver komma på uppföljning när behandlingen är klar varierar från person till person. Myelom är en kronisk sjukdom som behöver regelbunden uppföljning under lång tid. Vid kontrollerna kan vården följa blodvärden, proteiner i blod och urin, kalkhalt och hur njurarna fungerar.2
Det är vanligt att känna sig mycket trött. Vila inte för länge när du behöver ta en paus, utan ta hellre flera korta vilopauser.3
Myelom kan påverka livet på olika sätt och i olika perioder. Du har rätt till rehabilitering både för kroppen och dina tankar och känslor.3 Rehabilitering kan därför ge stöd både med kroppsliga behov och med sådant som känns svårt eller oroande.
Många mår bra av att träffa andra.3 Det går oftast bra även om du är mer känslig för infektioner. Anpassa kontakten efter vad du orkar just då.
Efter ett cancerbesked kan det vara svårt att minnas allt som sägs. Låt gärna en närstående följa med dig till samtal, om det är möjligt. Din närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa dig att minnas vad som har sagts. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.3
På många sjukhus finns kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator eller kontakta en patientförening.
Behandlingen kan påverka dina ägg eller spermier. Om du vill försöka få barn bör du prata med läkaren innan behandlingen.3 Då kan du få information om vad som gäller för dig.
Rådgör också med din läkare om du har myelom och vill amma.3
Cancerlinjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.1 Du kan ringa Cancerlinjen eller skicka ett mejl om du har frågor och funderingar om cancer. På varden.se kan du läsa mer om stöd och kontaktvägar vid cancer.
När sjukdomen blir märkbar igen efter en tid kan en ny behandlingsperiod börja.3 Hur länge ett behandlingsuppehåll varar skiljer sig mellan olika personer.1
Uppföljningen omfattar blod- och urinprov. Vid uppföljningsbesöken lämnar du prover för att se hur du mår och om du behöver behandling igen.3 Proverna kan bland annat visa blodvärden, proteiner i blod och urin, kalkhalt och hur njurarna fungerar.2
Myelom kräver regelbunden uppföljning under lång tid.2 Vid rutinkontroller följs bland annat blodvärden, proteiner i blod och urin, kalkhalt och njurfunktionsprover. Hur ofta du behöver komma på uppföljning när behandlingen är klar varierar från person till person.3 Bilddiagnostik bör genomföras en gång årligen, vid nytillkomna symtom eller andra tecken på sjukdomsprogress ännu oftare.2