Magsäckscancer är en cancertumör som börjar växa i magsäckens slemhinna och kallas också magcancer. Det finns behandlingar som kan lindra besvär, förlänga livet och förbättra livskvaliteten, även när sjukdomen har spridit sig.
Magsäckscancer innebär att en cancertumör har börjat växa i magsäckens slemhinna. Magsäckscancer kallas också magcancer. Den vanligaste typen av magsäckscancer kallas adenocarcinom. Då har en cancertumör bildats i magsäckens slemhinna.1 Magsäckscancer börjar oftast i körtelvävnaden.2 Den vanligaste formen av magsäckscancer är den som börjar i körtelvävnaden och kallas för adenocarcinom.
Det finns flera olika former av tumörer som kan bildas i magsäcken. Alla tumörer i magsäcken är inte cancer, utan det finns också godartade tumörer.
Magsäckens viktigaste uppgift är att bearbeta maten så att den blir en tunnflytande välling. Magsäckens slemhinna har en stor mängd körtelceller. En del av körtelcellerna tillverkar saltsyra, som gör magsaften starkt sur. Det gör magsäcken genom att rytmiskt dra ihop sig.2 När du äter transporteras maten genom övre magmunnen in i magsäcken. Där blandas maten med magsaft. Blandningen fortsätter ut till tarmarna genom nedre magmunnen.1 Ringmuskeln i nedre magmunnen öppnas och stängs så att maten i små portioner rinner ner i tolvfingertarmen. Efter en måltid tar det ungefär fyra timmar för magsäcken att tömmas på sitt innehåll.2
Ungefär 600 personer om året får magsäckscancer i Sverige. Magsäckscancer är ovanlig före 45 års ålder. De flesta som får magsäckscancer är över 70 år.1 Magsäckscancer är vanligare hos män än hos kvinnor.2
Magsäckscancer delas in i olika stadier. Stadierna grundas på hur djupt tumören har vuxit in i magsäcksväggen och hur spridd den är. Indelningen är viktig för att välja rätt behandling och vid kontrollrutiner.2
I tidiga stadier av magsäckscancer finns cancertumören oftast bara där den började. I senare stadier av sjukdomen kan cancertumören ha spridit sig och växt igenom magsäcksväggen, ut i lymfkärl och blodkärl. Då kan den ha bildat metastaser i andra delar av kroppen. Metastaser är samma sak som dottertumörer.1
Det finns flera saker som verkar öka risken för magsäckscancer.1 Orsakerna är alltså flera och kan påverka risken på olika sätt.
Helicobacter pylori är en bakterie som kan finnas i magsäckens slemhinna. Helicobacter pylori i magsäckens slemhinna ökar risken för adenocarcinom i magsäcken.3 Bakterien kan orsaka en inflammation som hos vissa personer utvecklas till cancer.1 Endast ett mycket litet antal av personer som är smittade med Helicobacter pylori får magsäckscancer.2
Helicobacter pylori är ganska vanlig och kan ibland orsaka magsår, men de flesta som har bakterien får inga besvär alls.1 Risken för magsäckscancer ökar två till tre gånger hos personer som har Helicobacter pylori i magsäckens slemhinna.2
I början ger magsäckscancer inga eller mycket lindriga symtom.1 Det gör att sjukdomen kan vara svår att upptäcka tidigt. Symtomen kan komma smygande och vara otydliga.
Vanliga symtom kan vara:
En del får också uppkörd eller orolig mage, illamående eller kräkningar. Blodbrist kan vara det som leder fram till en utredning och diagnos.
Hos läkaren får du berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem. Läkaren känner också bland annat på din mage.1 Det är ovanligt att upptäcka en knöl på det sättet.
Du utreds oftast enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har magsäckscancer. Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas.1 Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Du kan därför kallas till utredning snabbt och behöver vara tillgänglig på telefon. Sjukvården ringer ofta från ett dolt nummer.3 Vid behov kan du få skriftlig information om vad som händer i den inledande delen av utredningen.
Vid datortomografi ligger du på en brits i en cirkelformad öppning i apparaten. Ett röntgenrör tar många bilder av kroppen från olika vinklar. Bilderna sätts sedan ihop i en dator till en serie bilder där kroppen delas in i skivor.2
En grupp med olika specialister på magsäckscancer rådgör om alla personer som har fått sjukdomen. Din läkare berättar vilken behandling specialisterna föreslår utifrån undersökningarna och hur du mår. Det vanligaste är att bli opererad och få behandling med cytostatika för att bli av med sjukdomen.1
Vid operation sövs du före ingreppet. Läkaren tar bort delar av magsäcken, eller hela magsäcken, beroende på var cancertumören finns. Även lymfkörtlar nära magsäcken tas bort. Om bara delar av magsäcken har tagits bort kopplas tunntarmen ihop med magsäcken. Om hela magsäcken har tagits bort kopplas tunntarmen ihop med matstrupen.1
Hur stort ingreppet blir beror bland annat på var tumören sitter, hur avancerad magsäckscancern är och hur du beräknas tåla operationen. Operationen kan göras med titthålsteknik eller genom ett snitt i magen. Operationen tar oftast mellan tre och fem timmar. Det kan vara olika vad som passar bäst när operationen görs med titthålsteknik eller genom ett snitt. Ibland kan operationen börja med titthålsteknik men behöva fortsätta genom ett snitt.1
Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som på olika sätt hämmar tumörcellerna. Före operationen kan cytostatika krympa cancertumören så att den blir lättare att operera. Efter operationen kan cytostatika ta bort cancerceller som har blivit kvar.
Efter en operation av magsäcken får maten mindre utrymme i magsäcken. Därför är det bra att äta många små måltider som helst ska vara rika på energi.2 Olika människor tål olika mat olika bra, så du kan behöva pröva dig fram.
Om du tuggar ordentligt och äter långsamt är det lättare för mage och tarm att smälta maten. Ät flera små måltider varje dag i stället för tre stora. Drick inte så mycket under måltiderna utan mer mellan dem. Undvik söta drycker som saft, juice och läsk.2
Om du får problem med att tåla mat eller att hålla vikten, be att få träffa en dietist som kan ge dig råd för att undvika viktnedgång och andra besvär. Det är vanligt att få prata med en dietist för att få råd om mat innan du lämnar sjukhuset.
Efter operationen passerar maten ibland för snabbt till tarmen. Det kallas dumping. Dumping kan ge hjärtklappning, kallsvett, matthet, kramp i buken, uppkördhet eller diarré. Besvären kan lindras genom att äta små portioner, minska sockermängden i maten och undvika att dricka i början av måltiden.2
Du behöver ta extra vitamin B12 resten av livet om magsäcken har opererats. B12 kan du ta som tabletter varje dag eller som en spruta var tredje månad.1
Vårdcentralen kan skicka en remiss för gastroskopi när magsäckscancer behöver utredas. Vid diagnostiserad matstrups- eller magsäckscancer remitteras du i allmänhet direkt till en specialist i kirurgi. Vid misstanke om matstrups- eller magsäckscancer kan du remitteras till en övre gastrokirurgisk mottagning för fortsatt utredning.3
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.1 Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. En kontaktsjuksköterska kan hjälpa dig att samordna vården, informera om vad som händer och vara en central kontaktperson för dig och närstående. Du kan också kontakta Cancerlinjen om du har frågor och funderingar om cancer.2
Magsäckscancer innebär att en cancertumör har börjat växa i magsäckens slemhinna. Den vanligaste typen av magsäckscancer kallas adenocarcinom.1
Gastroskopi kan visa om du har magsäckscancer. Vid undersökningen kan läkaren ta ett vävnadsprov om det behövs. Ett vävnadsprov känns inte.1
Det vanligaste är att bli opererad och få behandling med cytostatika för att bli av med sjukdomen.1 Vilken behandling som passar beror bland annat på undersökningarna och hur du mår.
Vid spridd sjukdom finns behandlingar som kan lindra symtom, förlänga livet och förbättra livskvaliteten.2 Cytostatika eller strålbehandling kan användas för att bromsa sjukdomen och lindra symtomen när operation inte går.
Efter en magsäcksoperation är det bra att äta många små måltider som helst ska vara rika på energi.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Perniciös anemi är en form av blodbrist. Personer med perniciös anemi har något ökad risk för magsäckscancer. En tidigare delvis borttagen magsäck är förknippad med ökad risk för tumörutveckling. Den ökade risken efter en operation för magsår börjar enligt uppgifterna först cirka 15 år efter operationen.2
Det har hittills inte gett någon vinst att regelbundet kontrollera personer som har perniciös anemi eller en delvis borttagen magsäck, om de inte har besvär.2
Matvanor och hur maten hanteras har förändrats under de årtionden då magsäckscancer har blivit mindre vanlig. Förekomsten av magsäckscancer varierar i stora studier med förekomsten av kylskåp: ju vanligare kylskåp är, desto ovanligare är magsäckscancer.2
Det är oklart om särskilda livsmedel ökar risken för magsäckscancer. Kraftigt saltad mat ökar troligen risken för magsäckscancer något.2 Saltad, rökt eller inlagd mat och stora mängder rött och bearbetat kött nämns som bidragande faktorer.4
Vitamin C från grönsaker och frukt minskar troligen risken för magsäckscancer.2 Ett högt intag av frukt och grönsaker skyddar mot insjuknande i magsäckscancer.3 Karotenoider, som bland annat finns i morötter och tomater, kan också minska risken. Det är bättre att få dessa vitaminer genom en balanserad kost än genom vitamintillskott.2
Rökning verkar öka risken för magsäckscancer något.2 Du kan minska risken för magsäckscancer om du äter frukt och grönsaker och avstår från att röka.
Ungefär tio procent av personer som insjuknar kan ha en medfödd ökad risk för magsäckscancer.1 Ärftliga faktorer kan alltså ha betydelse, men det betyder inte att alla fall av magsäckscancer beror på ärftlighet.
En ärftlighetsutredning görs om flera nära släktingar har haft magsäckscancer.2 Med nära släktingar avses till exempel föräldrar och syskon, och ibland även vissa kombinationer av föräldrar, mor- eller farföräldrar och förälders syskon.
Friska släktingar kan rekommenderas gastroskopikontroller med början i 30-årsåldern efter en ärftlighetsutredning.2 Vid behov kan friska släktingar också behandlas mot Helicobacter pylori.
Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av symtomen och de inte går över.1 Det gäller till exempel om du har alltmer ont i magen sedan en tid.
Om du är medelålders eller äldre och har nya besvär som ont i magen, uppkördhet och obehagskänsla bör du söka läkare om besvären har funnits i två veckor. Oförklarlig viktnedgång bör också undersökas av läkare.2
Även besvär under lång tid, upp till ett år, kan bero på en cancer som går att bota.2 Det är därför bra att uppsöka läkare för att få långvariga besvär undersökta.
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du har något av följande symtom:
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1 Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.
Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.1
Före undersökningen sprayar vårdpersonal halsen med ett lokalbedövningsmedel. Därefter för läkaren ner ett mjukt gastroskop via munnen, svalget och matstrupen till magsäcken.2 Gastroskopet innehåller fiberoptik eller en liten kamera, så att läkaren kan undersöka matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
Vid gastroskopi kan läkaren ta ett vävnadsprov om det behövs. Ett vävnadsprov känns inte.1 Via gastroskopet tas små vävnadsbitar från områden i magsäcken som ser misstänkta ut. Vävnadsbitarna granskas i mikroskop av en patolog, som avgör om det är cancer eller inte.2
Om undersökningen visar att du har cancer behöver du utredas mer. Utredningen behövs för att ta reda på vilken behandling som blir bäst för dig.1
Datortomografi görs om gastroskopin har visat att det är cancer.1 Med hjälp av datortomografi går det att se om cancern har spridit sig och hur spridningen utanför magsäcken ser ut.2 Datortomografi används alltså för att bedöma spridning utanför magsäcken.
Ibland görs en titthålsoperation efter gastroskopi och datortomografi.1 Då kan läkaren få upplysningar om eventuell spridning utanför själva magsäcken och undersöka vilket stadium cancern är i. Den informationen gör att behandlingen kan planeras bättre.
Cytostatika ges ofta som en kombination av flera läkemedel. Du får läkemedlen som dropp i blodet, och behandlingen tar några timmar. Efter två veckor upprepas behandlingen. De flesta får fyra cytostatikakurer före operationen och fyra kurer efter operationen.1 Innan cytostatikabehandlingen börjar bedömer läkaren ditt allmänna hälsotillstånd för att avgöra om du kommer att klara behandlingen. Under cytostatika före operationen följs också ditt allmäntillstånd och din vikt, eftersom näringsbrist kan påverka förberedelserna inför operationen.2
Cytostatika kan göra att du mår illa, får sköra slemhinnor och känner dig trött.1 Behandlingen kan också göra att du tappar håret eller får förändrad känsel i händer och fötter. Biverkningarna kan ofta lindras.
Ibland går det inte att operera. Det kan bero på att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen. En annan sjukdom kan också göra att du inte mår tillräckligt bra för att bli opererad.1
När operation inte går kan behandling med cytostatika eller strålbehandling användas för att bromsa sjukdomen och lindra symtomen.1 Strålbehandling kan lindra svårigheter att äta eller svälja, blödning från tumören och smärta.2
Ibland gör cancertumören att det blir svårt för maten att passera genom magen. Då kan du få en stent insatt där passagen är trång.1 En stent är ett litet rör av metallnät som sätts på plats med hjälp av gastroskopi.
Vid spridd magsäckscancer som inte går att bota används cytostatika ofta för att lindra symtom och förlänga livet.2 Behandlingen kan vara påfrestande och kan normalt sett inte bota cancern. Alla personer med magsäckscancer har inte nytta av cytostatika, och ibland är allmäntillståndet för dåligt för att vården ska ge behandlingen.
Målinriktade läkemedel kan kombineras med cytostatika eller ges som enda behandling när cytostatika inte längre har effekt. Trastuzumab kan ha effekt när cancercellerna har rikligt med receptorer av typen HER2.2
Immunterapi med checkpointhämmare ges till personer som bedöms ha nytta av och tåla behandlingen.2
Möjligheten att bli av med magsäckscancer är större ju tidigare sjukdomen upptäcks.1 Om magsäckscancern har spridit sig finns behandlingar som kan lindra symtom, förlänga livet och förbättra livskvaliteten.2
Många behöver någon form av rehabilitering efter magsäckscancer.1 Redan när du får besked om magsäckscancer bör vården börja planera din rehabilitering. Målet är att du efter behandlingen ska kunna leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och psykiskt. Det kan handla om medicinsk hjälp och om stöd för att må bra psykiskt och socialt. Din kontaktsjuksköterska ansvarar för att planera och samordna rehabiliteringen.2
Efter en operation kan du behöva stöd med återhämtning och nutrition. Du kan också behöva hjälp att anpassa ätandet, eftersom det ibland blir svårt att få i sig tillräckligt med näring efter att delar av eller hela magsäcken har tagits bort.
Det är vanligt att konditionen, rörligheten och styrkan är nedsatt efter en operation mot magsäckscancer. Du kan motverka besvären med regelbundna fysiska aktiviteter som passar dig. Fysisk aktivitet som passar dig kan också göra att du känner dig mindre trött.1
Det är vanligt att känna sig mycket trött efter behandling mot magsäckscancer. Tröttheten kan ha olika orsaker, och flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus. Inför operationen är det bra att vara i så god kondition som möjligt, så var så fysiskt aktiv som du kan.1
Avstå från att röka eller dricka alkohol inför operationen. Då minskar du risken för komplikationer och återhämtar dig snabbare efter operationen.1 Det finns hjälp att få om du behöver det; prata med läkaren eller kontaktsjuksköterskan.
Ett cancerbesked kan göra det viktigt att få gott om tid att prata med läkare och annan vårdpersonal. Låt gärna en närstående följa med dig om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa dig att minnas vad som har sagts.1 Du kan också få stöd av en kontaktsjuksköterska eller en kurator.