Njurcancer innebär att en cancertumör har uppstått i en njure. Det finns olika typer av njurcancer. Det finns hjälp att få, och om sjukdomen upptäcks när den fortfarande bara finns i njuren går det oftast att bli av med den.
Njurcancer innebär att en cancertumör har uppstått i en njure. Cancer i båda njurarna är ovanligt. Njurarna renar blodet från ämnen som kroppen inte behöver. Ämnena förs vidare genom urinledarna till urinblåsan så att du kan kissa ut dem.1
Det finns olika typer av njurcancer.1 Papillär njurcancer och kromofob njurcancer är andra typer. Njurbäckencancer är en annan cancerform och räknas inte som njurcancer.
Under 2024 upptäcktes 1 528 fall av njurcancer i Sverige. Njurcancer upptäcks nästan dubbelt så ofta hos män som hos kvinnor.2 Sjukdomen är mycket ovanlig hos personer under 40 år.1 De flesta som får njurcancer är mellan 60 och 80 år.
Många tumörer upptäcks av en slump när en undersökning görs av en annan orsak. Det betyder att njurcancer ibland hittas innan den har gett tydliga besvär.
Det går oftast att bli av med njurcancer om den upptäcks när den fortfarande bara finns i njuren. Om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen är det svårare att bli av med sjukdomen. Det finns då behandlingar som främst kan bromsa och lindra sjukdomen.1
Prognosen beror bland annat på tumörens storlek och på om den har spridit sig till andra delar av kroppen.2 Även njurcancerns typ, hur du mår och flera andra faktorer kan påverka prognosen.3 Statistik om överlevnad beskriver grupper av personer och kan därför inte säga exakt hur det kommer att gå för dig.2
Njurcancer kan sprida sig och bilda dottertumörer, till exempel i lungorna, levern, hjärnan eller skelettet.1 Efter behandling följs du regelbundet för att se hur du mår och om cancern har kommit tillbaka.
Den specifika orsaken till njurcancer är okänd, men flera faktorer är kopplade till en ökad risk för sjukdomen.4
Cirka 30 procent av all njurcancer uppskattas bero på rökning.4 Det betyder inte att alla som röker får njurcancer, eller att alla som får sjukdomen har rökt. Rökning är en riskfaktor, men den specifika orsaken till en enskild persons njurcancer är oftast inte känd.
Även omgivningsfaktorer kan spela en roll för utvecklingen av njurcancer. Det går däremot inte att säga att en viss enskild omgivningsfaktor har orsakat sjukdomen hos en person. Omgivningsfaktorer tros sannolikt spela en roll för att njurcancer utvecklas. Ökad användning av undersökningar med skiktröntgen och ultraljud kan också leda till att fler njurtumörer upptäcks av en slump.
De flesta med njurcancer har inte känt av några symtom när diagnosen ställs. Sjukdomen upptäcks då ofta av en slump när du undersöks för något annat besvär.1
Om njurcancer ger symtom kan du ha ett eller flera av följande besvär:
En del känner sig sjuka, har haft feber länge eller är ovanligt trötta.1 Symtomen kan komma från en njurtumör som har blivit relativt stor, men njurcancer kan också upptäckas innan du har märkt några besvär.
Utredningen börjar med att läkaren försöker förstå vad dina besvär kan bero på. Det är vanligt att flera olika undersökningar behövs innan läkaren kan säga vad besvären beror på. En kroppsundersökning är en del av bedömningen.
Vid en kroppsundersökning kan läkaren känna på magen. Det kan bland annat ge information om det finns en knöl eller svullnad i magen. Urinprov och blodprov kan också ingå i utredningen. Sådana prover kan bland annat visa hur njurarna fungerar.1
Om läkaren har starka skäl att tro att du har njurcancer följer utredningen ett standardiserat vårdförlopp.1 Det är ett sätt att organisera utredningen så att undersökningarna och svaren på dem kan gå så snabbt som möjligt. Ett standardiserat vårdförlopp innehåller en plan för vilka undersökningar som ska göras och hur snabbt det ska gå från misstanke om cancer till start av första behandling.
Bilddiagnostik används för att undersöka njurarna och se om det finns en tumör. Skiktröntgen, magnetkamera eller ultraljud kan visa om det finns en tumör och om den har spridit sig.1 Ibland behövs flera av undersökningarna, eftersom det kan vara olika vilken undersökning som ger bäst information.
Skiktröntgen av buk och njurar ingår i basutredningen vid misstänkt njurcancer.4
När njurcancern bara finns i njuren är operation den vanligaste behandlingen, med målet att få bort cancern.1
Vid operationen kan en del av njuren eller hela njuren tas bort.1 Vilket ingrepp som passar beror på hur stor cancertumören är och var i njuren den finns.
En njurbesparande operation innebär att bara den del av njuren där tumören sitter tas bort. Före operationen blir du sövd. En del får också ryggbedövning.1 Om hela njuren tas bort kallas det njurborttagning. I vissa fall kan tilläggsbehandling efter operation bli aktuell för personer med en bestämd risk för återfall.
Du som ska opereras behöver undvika att röka och dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det minskar risken för komplikationer och kan hjälpa dig att återhämta dig fortare.1
Undvik att röka och dricka alkohol även om du ska få annan behandling.1 Då hjälper du immunförsvaret att klara behandlingen, och levern kan lättare bryta ner läkemedlen.
Du orkar med behandlingen bättre om du får i dig den näring du behöver.1 Om maten känns svår finns det råd och tips som kan hjälpa.
Du kan känna dig mindre trött och må bättre om du rör på dig så ofta du kan.1 Välj någon fysisk aktivitet som du klarar av och tycker om.
Rådgör med läkaren om du tar kosttillskott och ska få behandling med läkemedel.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård. 1177 har sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1
Om läkaren har starka skäl att tro att du har njurcancer följer utredningen ett standardiserat vårdförlopp. Det är ett sätt att organisera utredningen så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs.1
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.3
Vid njurcancer kan en grupp med olika specialister rådgöra med varandra och föreslå en eller flera behandlingar som de bedömer blir bäst för dig.1 Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du behöver råd eller stöd.
Kontaktsjuksköterskan har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.3
Njurcancer är en cancertumör som har uppstått i en njure. Det betyder att det har bildats en cancertumör i någon av njurarna. Det finns olika typer av njurcancer, och vilken typ det är kan påverka valet av behandling. Cancer i båda njurarna samtidigt är ovanligt.1
Många får diagnosen efter en undersökning för ett annat besvär och har då inte haft några symtom. De flesta med njurcancer har inte känt av några symtom när de får diagnosen. När njurcancer ger symtom är blod i urinen, knöl i magen, smärta i sidan av ryggen och ofrivillig viktnedgång vanliga symtom. Symtomen kan ha andra orsaker än cancer.1
Operation är vanligast när cancern bara finns i njuren. Vid en njurcanceroperation kan en del av njuren eller hela njuren tas bort, beroende på tumörens storlek och läge. Vid spridd njurcancer kan läkemedel bromsa sjukdomen även när det vanligtvis inte går att bli av med den. Behandlingen kan också lindra besvär som sjukdomen orsakar.1
Vilken behandling som passar beror bland annat på om cancern bara finns i njuren eller har spridit sig.3 En grupp med olika specialister på njurcancer kan föreslå en eller flera behandlingar som bedöms passa dig bäst. Vid små tumörer kan aktiv övervakning ibland vara ett alternativ, där tumören följs med undersökningar och behandlas om den börjar växa. Immunterapi kan ges som dropp direkt i blodet med några veckors mellanrum. Målriktade läkemedel stör cancercellerna så att de inte kan växa och dela på sig. Enstaka dottertumörer från njurcancer kan i vissa fall opereras bort.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ärftlig njurcancer utgör cirka 5–8 procent av all njurcancer.4 Det innebär att de flesta fall av njurcancer inte är ärftliga.
Ärftlig njurcancer bör misstänkas vid tidig debutålder och tumörer i båda njurarna.4 Cancer i båda njurarna är ovanligt och brukar då vara ärftlig.1
Det är alltså framför allt kombinationen av en tidig debutålder och tumörer i båda njurarna som kan väcka misstanke om ärftlig sjukdom. Om du har fått njurcancer tidigt i livet eller har tumörer i båda njurarna kan det därför vara viktigt att vården bedömer om sjukdomen kan vara ärftlig.
Det finns belägg för rökstopp, att undvika övervikt och att behandla högt blodtryck som förebyggande åtgärder.4 Sådana åtgärder kan minska risken för njurcancer, men de kan inte garantera att sjukdomen aldrig uppstår.
Det saknas säkra samband för att frukt och grönsaker minskar risken för njurcancer.4 Studier har gett olika resultat om frukt och grönsaker har en skyddande effekt, så detta kan inte användas som en säker förebyggande åtgärd mot njurcancer.
Vissa symtom är ospecifika, vilket betyder att de kan förekomma vid flera olika sjukdomar. Feber, högt blodtryck, nedsatt aptit och viktnedgång kan förekomma vid njurcancer.3
Andra allmänna symtom och fynd kan vara blodbrist, hög sänka, förhöjda kalciumnivåer, för många röda blodkroppar, leverproblem eller neurologiska symtom.3 Sådana symtom kan finnas både när cancern är begränsad till njuren och när den har spridit sig.
Symtomen behöver inte bero på cancer utan kan ha andra orsaker.1 Därför kan du behöva undersökas för att få veta vad besvären beror på. Njurcancer upptäcks också ofta när en undersökning görs av andra orsaker än misstanke om njurcancer.3
Njurcancer kan sprida sig och bilda dottertumörer i andra delar av kroppen. Om det finns dottertumörer i skelettet kan du få smärta. Dottertumörer i lungan kan ge andfåddhet eller hosta.3
De första symtomen kan ibland komma från andra delar av kroppen, till exempel lungorna, levern, skelettet eller hjärnan. Det betyder att symtombilden kan variera beroende på var sjukdomen finns.
Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på njurcancer.1
Du bör alltid kontakta vårdcentralen även om blod i urinen bara har synts vid ett enda tillfälle.3 Blod i urinen kan också bero på andra sjukdomar, till exempel cancer i urinblåsan eller urinvägsinfektion.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1
Magnetkamera kan vara ett alternativ till skiktröntgen. Den kan vara särskilt värdefull om njurfunktionen är nedsatt och skiktröntgen inte ger tillräcklig information, särskilt när röntgenkontrast inte kan ges.4 Ultraljud kan användas som ett alternativ eller komplement i utredningen. Det kan bland annat hjälpa till att bedöma förändringar i njuren och enkla njurcystor.
Cystoskopi kan behövas när du har blod i urinen.1 Då undersöker läkaren urinvägarna och urinblåsan med ett smalt, böjligt instrument som förs in genom urinröret. Syftet är att se om det finns något i urinblåsan som kan orsaka blödningen.
Ett vävnadsprov från njuren kan behövas för att få mer information om tumören och planera behandlingen.1 Ett vävnadsprov kan också hjälpa läkaren att bedöma vilken typ av förändring det är, till exempel om den kan vara en dottertumör från en tidigare känd cancer. I vissa situationer kan provsvaret visa att en operation inte behöver göras.
Vid ett vävnadsprov förs en nål genom huden in i njuren för att ta mycket små bitar av tumören.1 Provet undersöks sedan i laboratorium. Vävnadsprovet kan tas med hjälp av skiktröntgen eller ultraljud. Du får lokalbedövning vid undersökningen.
Tumörstadiet bestäms med kliniska och radiologiska undersökningar.4 Stadiet beskriver hur utbredd tumören är i kroppen. Bedömningen kan omfatta tumörens storlek och lokala växt, lymfkörtlar och om tumören har vuxit in i blodkärl eller närliggande organ.
Fjärrspridning bedöms främst med radiologiska undersökningar.4 Det kan innebära att läkaren undersöker lungorna och andra delar av kroppen med skiktröntgen eller magnetkamera. Vilka undersökningar som behövs beror bland annat på symtom, fynd och resultat från tidigare undersökningar.
Vid förhöjt kreatinin eller misstänkt nedsatt njurfunktion bör en njurfunktionsutredning göras inför operation.4 Utredningen kan också visa hur njurfunktionen är fördelad mellan njurarna. Det är viktigt när läkaren planerar en operation och behöver ta ställning till hur mycket njurvävnad som kan sparas.
Efter diagnosen följs du upp med undersökningar. Patienter följs upp för att tidigt upptäcka att tumören kommer tillbaka eller att dottertumörer uppstår.4 Hur ofta uppföljningen görs och vilka undersökningar som används kan styras av tumörens stadium och andra faktorer.
En njurcanceroperation kan göras med titthålskirurgi eller som öppen operation.1 Vid titthålskirurgi görs operationen genom små hål i huden, medan en öppen operation görs genom ett snitt i magen.
Operationen tar vanligtvis två till tre timmar.1 Tiden kan variera beroende på hur stor tumören är och hur lätt den är att komma åt.
Efter operationen får du en urinkateter som tas bort när du kan kissa som vanligt igen. Du kan också ha en liten slang i operationssåret för att leda bort blod och sårvätska. Du får hjälp att komma upp och röra på dig så snart som möjligt, ibland samma dag som operationen. Det görs för att minska risken för blodpropp eller lunginflammation.1
Vanligtvis behöver du vara sjukskriven i två till sex veckor, beroende på vilket arbete du har.1 Efter en till tre månader får du komma på återbesök för att se om du behöver mer behandling.
Lokal ablation innebär att cancertumören kyls eller värms bort.1 Läkaren för in en nål genom huden och in i tumören, och värme eller kyla genom nålen förstör cancertumören.
Ablation kan vara ett alternativ vid en eller flera små tumörer eller när operation är olämplig på grund av andra allvarliga sjukdomar.1 Metoden kan också vara aktuell när operation innebär en hög risk.
Ablation har större risk för lokalt tumöråterfall än njurbesparande operation.4 Därför behövs regelbundna undersökningar efter behandlingen, och det brukar gå att få behandling igen om det behövs.
Vid aktiv övervakning behandlas inte tumören direkt. I stället följs en mindre tumör med regelbundna undersökningar, och behandling ges om undersökningarna visar att tumören börjar växa.1 Aktiv övervakning kan vara ett alternativ när tumören är liten och operation eller annan behandling inte bedöms lämplig.
Vid spridd njurcancer är behandlingen främst inriktad på att bromsa och lindra sjukdomen.1 Vilken behandling som passar beror bland annat på vilken typ av njurcancer det är, vilka behandlingar du har fått tidigare och hur du mår i övrigt.
En grupp med olika specialister på njurcancer rådgör med varandra och föreslår en eller flera behandlingar som de bedömer passar dig bäst. Det finns flera läkemedel som kan sakta ner cancern även när det inte brukar gå att bli av med sjukdomen. Ofta går det att byta till ett annat läkemedel om det första inte hjälper. Ibland kan embolisering vara ett alternativ om du inte kan opereras; då stängs oftast blodtillförseln till cancertumören av för att lindra symtom.1
Immunterapi kan ges som dropp direkt i blodet med några veckors mellanrum.1 Behandlingen hjälper immunförsvaret att verka mot cancercellerna.
Målriktade läkemedel stör cancerceller så att de inte kan växa och dela sig.1 Läkemedlen kan göra att cancertumörer krymper eller växer långsammare.
Målriktade läkemedel tas oftast som tabletter varje dag i ungefär en månad. Därefter görs ett uppehåll innan behandlingen börjar om igen.1
I vissa fall kan dottertumörer opereras bort eller strålbehandlas. Stereotaktisk strålbehandling kan vara ett alternativ till operation när det bara finns enstaka dottertumörer, till exempel i hjärnan eller lungorna.
Läkemedelsbehandling kan ge diarré, uttalad trötthet eller hudutslag.1 Biverkningarna kan också bero på att immunförsvaret blir mer aktivt och orsakar inflammation i kroppens organ.
Om du får mycket besvär kan dosändring eller byte av läkemedel ibland lindra eller förebygga biverkningar.1 Prata med läkaren eller kontaktsjuksköterskan om besvären så att behandlingen kan bedömas.
Palliativ vård kan lindra smärta och andra besvär när sjukdomen inte kan botas.1 Den palliativa vården tar hänsyn till hela livssituationen och kan omfatta flera olika behandlingar för att lindra symtom.
Efter behandlingen kallas du till regelbundna återbesök för att se hur du mår och om cancern har kommit tillbaka. Återbesöken är ofta tätare i början och glesas ut med tiden.1 Hur många återbesök som behövs varierar, och för en del kan uppföljningen avslutas efter fem år medan andra behöver fortsätta längre.
Prata med kontaktsjuksköterskan om du behöver råd eller stöd.1 Kontaktsjuksköterskan kan också hjälpa till med olika praktiska saker. Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.3 Du kan även prata med sjukhusets kurator. Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få.1
Låt gärna en närstående följa med dig till vårdbesöket, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sades.1
Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Det kan vara hjälpsamt att skriva ner frågor inför besöket och be den närstående att anteckna, så att informationen finns kvar efteråt.