Wilms tumör är en ovanlig form av njurcancer hos barn och kallas också nefroblastom. Det finns behandling, och de flesta barn med Wilms tumör blir botade.
Wilms tumör är en form av njurcancer hos barn. Wilms tumör kallas också nefroblastom.1 Det är en ovanlig form av njurcancer och drabbar nästan alltid bara barn.2
Cancern finns oftast i en av njurarna. Wilms tumör kan också finnas i båda njurarna, främst hos yngre barn med Wilms tumör.1 I kunskapsunderlag beskrivs omkring 95 procent av tumörerna som ensidiga, vilket innebär att båda njurarna är påverkade i en mindre del av fallen.3 Wilms tumör kan alltså vara begränsad till en njure eller finnas i båda njurarna när sjukdomen upptäcks.
Wilms tumör kan upptäckas först när tumören har blivit större, eftersom många barn inte har några symtom i början.2 Sjukdomen kan ibland sprida sig till andra delar av kroppen, till exempel lungorna. När cancer sprider sig kallas det metastaser.1
De flesta barn som får Wilms tumör är yngre än fem år. De flesta barn med Wilms tumör är mellan ett år och fem år.1 Wilms tumör är mycket sällsynt hos äldre barn och vuxna.
Ungefär tio barn i Sverige får Wilms tumör varje år. Wilms tumör är den vanligaste njurtumören bland barn. Det är lika många flickor som pojkar som får sjukdomen. Wilms tumör hör därför till de sällsynta cancersjukdomarna hos barn, även om den är den vanligaste njurtumören i denna åldersgrupp. Den kan upptäckas först när tumören har vuxit sig stor, eftersom sjukdomen ibland ger få eller inga symtom i början.2
Wilms tumör är ovanlig. Prognosen för barn med Wilms tumör är mycket god.2 Nästan nio av tio blir av med sjukdomen efter behandling.1 Överlevnaden ligger omkring 90 procent.2
Tumörens egenskaper, om cancern har spridit sig och hur bra behandlingen fungerar påverkar prognosen. De flesta barn med Wilms tumör blir botade.2 Möjligheten att bli av med sjukdomen påverkas inte av att tumören hunnit bli stor, så länge den bara växer i en del av kroppen. Om sjukdomen har spridit sig kan barn fortfarande få behandling som gör att de blir av med sjukdomen, men behandlingen är ofta intensivare och pågår längre.1
Man vet inte den exakta orsaken till Wilms tumör. Sjukdomen uppstår när en del celler i njuren inte utvecklas som de ska under fostertiden. De här cellerna kan ligga vilande i flera år innan de börjar växa okontrollerat och bildar en tumör.2 Det går därför inte att peka ut en enskild händelse som förklarar varför ett barn får sjukdomen. Wilms tumör kan utvecklas under lång tid innan den upptäcks. Många barn har få eller inga symtom i början, vilket gör att tumören ibland hinner bli större innan den märks.1 Det betyder inte att du som förälder har orsakat sjukdomen. Det finns inte någon känd förklaring i det tillgängliga underlaget till varför cellerna börjar växa okontrollerat hos just ett barn. Wilms tumör uppstår alltså inte alltid av samma anledning, och för många familjer går det inte att få ett säkert svar på vad som startade sjukdomen.
Hos de flesta barn finns ingen ärftlig orsak till Wilms tumör. En mindre andel fall är kopplade till medfödda syndrom eller till förändringar i särskilda gener som påverkar cellers tillväxt.2 Bilaterala Wilms tumörer förekommer oftast i samband med en konstitutionell WT1-mutation.3 Bilaterala Wilms tumörer betyder att tumörer finns i båda njurarna.
Det vanligaste symtomet vid Wilms tumör är en knöl, svullnad eller utbuktning i magen eller på magen. Den brukar kännas tydligt och försvinner inte. Knölen eller svullnaden gör oftast inte ont.1
En förälder kan upptäcka förändringen när barnet leker eller när barnet kläs på.2 Många barn har få andra symtom och är pigga, vilket gör att Wilms tumör ibland upptäcks först när tumören har blivit större.
Barnet kan ha ont i magen. Det kan också känna en tyngd i magen.2 En utspänd mage och knölighet i ena sidan av magen kan förekomma.
Wilms tumör kan ge flera olika symtom, men ett enskilt symtom behöver inte bero på sjukdomen.
När en läkare misstänker Wilms tumör görs utredningen på ett av Sveriges barncancercentrum.2 Barnet utreds på något av landets sex barncancercentrum. Där har personalen stor vana att anpassa undersökningarna om barnet till exempel har svårt att vara stilla eller tycker att något är obehagligt.1 Det kan göra besöken och undersökningarna lättare för barnet.
Det är vanligt att barn sövs om det är undersökningar som brukar ta tid eller som kan vara besvärliga för barnet. Du får information om undersökningen och om hur den ska gå till av personalen som möter dig och ditt barn. Barnets möjlighet att vara delaktigt beror på ålder och mognad, och det är viktigt att barnet och du förstår informationen ni får. Ställ frågor om något är oklart eller om ni behöver mer information. Ni ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge ni kan behöva vänta på vård. Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.1
Ultraljud är ofta den första undersökningen man gör. Det kan visa en förstorad njure, en knöl eller en förändrad struktur i njurvävnaden. Ultraljudet är skonsamt och kan göras direkt när man misstänker Wilms tumör.2
Behandlingen av Wilms tumör består av en kombination av operation, cytostatika och ibland strålbehandling. Vilken behandling som sätts in beror på tumörens stadium och tumörens egenskaper. Behandlingen kan ändras efterhand, när man ser hur de olika behandlingsmetoderna har fungerat. Behandlingen planeras utifrån flera delar av sjukdomen, bland annat hur tumören har utvecklats och vilka egenskaper tumören har. Om sjukdomen har spridit sig påverkar det också vilken behandling som väljs.2 Behandlingen kan därför se olika ut för olika barn. Målet är att få bort sjukdomen samtidigt som så mycket frisk vävnad som möjligt sparas.
För de flesta börjar behandlingen med cytostatika i fyra till sex veckor för att krympa tumören.1 Cytostatika före operationen kan minska tumörens storlek. Det kan göra operationen mindre omfattande och minska risken för komplikationer. Cytostatika ges vanligtvis som dropp under flera veckor. Cytostatika ges nästan alltid före operationen. Behandlingen före operationen används för att minska tumörens storlek innan kirurgen opererar bort den. Hur cytostatikabehandlingen fortsätter efter operationen kan variera beroende på tumörens egenskaper.2 Behandlingen efter operationen ges för att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka.1
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår den information ni får av vårdpersonalen.1
Ställ frågor om det behövs. Ni ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge ni kan behöva vänta på vård. Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.1
Det kan vara hjälpsamt att skriva ner frågor inför besöken och att be vårdpersonalen förklara sådant som känns oklart. Du och barnet kan också be om att få informationen upprepad. På så sätt kan ni lättare följa med i vården och vara delaktiga i beslut som rör barnet.
När behandlingen är klar har barnet ofta påverkats på något sätt och behöver tid för att återfå sina krafter. Varje barn är olika och brukar visa själv vad hen orkar och vill. Att få ena njuren bortopererad påverkar oftast inte livet så mycket. Barnets andra njure växer och kan ersätta det mesta av funktionen från njuren som har tagits bort.1
Alla barn kallas till uppföljande besök ganska ofta under flera år, dels för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, dels för att se hur barnet utvecklas och kroppen fungerar efter behandlingen. De flesta med Wilms tumör har liten risk för sena komplikationer av behandlingen. Risken är större efter strålbehandling och vissa typer av cytostatika. Då behöver de uppföljande besöken fortsätta även i vuxen ålder.
Om du tror att ditt barn har Wilms tumör kan du börja med att kontakta en vårdcentral. På vissa orter finns en barnläkarmottagning som du kan kontakta själv. Vårdcentralen eller barnläkarmottagningen kan sedan skriva en remiss till fortsatt vård om det behövs.1
Det kan kännas svårt att veta vilken mottagning du ska börja med. Välj den kontaktväg som passar där du bor. Om du först vänder dig till vårdcentralen kan personalen hjälpa er vidare genom en remiss. På vissa orter kan vägen i stället börja direkt på barnläkarmottagningen.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. 1177 kan hjälpa dig att bedöma barnets symtom och att hitta var barnet kan söka vård.1 Rådgivningen kan därför vara ett stöd om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta.
1177 har information om mottagningar och vårdvägar. Du kan också använda 1177.se för att hitta vård och läsa mer om hur vården fungerar.
När en läkare misstänker Wilms tumör görs utredningen på ett av Sveriges barncancercentrum.2 Det finns sex barncancercentrum i Sverige. Där finns personal med stor vana att anpassa vården till barnets behov.
Wilms tumör är en ovanlig form av njurcancer hos barn.2 Wilms tumör kallas också nefroblastom. Sjukdomen finns oftast i en av njurarna, men kan också finnas i båda njurarna, främst hos yngre barn.1
Omkring tio barn i Sverige får Wilms tumör varje år. Wilms tumör drabbar framför allt barn mellan ett och fem år.2 Sjukdomen är mycket sällsynt hos äldre barn och vuxna.
Det vanligaste symtomet är en knöl, svullnad eller utbuktning i magen eller på magen.1 Knölen eller svullnaden gör oftast inte ont, men känns tydligt och försvinner inte. En förälder kan ibland upptäcka den när barnet leker eller kläs på.
Blod i urinen kan ibland vara ett symtom på Wilms tumör.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
För det mesta är det okänt vad som orsakar Wilms tumör. Ärftlig Wilms tumör är ovanlig. Att en sjukdom är ärftlig betyder här att det finns en genetisk förändring som kan ha förts vidare inom en familj.1 I materialet beskrivs dock inte någon sådan förklaring för de flesta barn med Wilms tumör. Därför går det vanligtvis inte att använda barnets diagnos som bevis för att en förälder har gjort något som ökat risken. De genetiska förändringar som nämns är i stället kopplade till en mindre andel fall.2
Många barn med Wilms tumör har i övrigt få symtom och är pigga. Det kan göra att sjukdomen inte märks tydligt i början. Blod i urinen kan också bero på något annat som barnet behöver vård för. Tidigt i sjukdomsförloppet märks ofta få symtom.2 Därför kan en förändring i magen vara det första som uppmärksammas. En del barn är förstoppade, men förstoppning har oftast andra orsaker.1
Barnet kan ha en utspänd mage. Det kan också finnas en knölighet i ena sidan av magen. En läkare kan känna en förändring i magen vid undersökning.3 Symtomen kan alltså variera från en tydlig förändring i magen till mer allmänna besvär som trötthet, sämre aptit eller viktnedgång.
Flanksmärta, alltså smärta i sidan av magen, kan uppkomma om tumören brister efter ett förhållandevis lindrigt slag eller annan skada. Blod i urinen kan också uppkomma i samma situation.3
Vid en sådan akut presentation behövs omedelbar telefonkontakt och akutremiss till barnonkologisk klinik. Flanksmärta och blod i urinen kan alltså uppträda tillsammans efter att tumören har brustit i samband med ett förhållandevis lindrigt trauma.3 Det är en annan situation än de mer långsamt utvecklade symtom som kan märkas när tumören växer utan att brista.
Kontakta en vårdcentral om du tror att ditt barn har Wilms tumör.1 Det gäller till exempel om du upptäcker en knöl, svullnad eller utbuktning i eller på magen, eller om barnet har flera av symtomen som beskrivs ovan.
På vårdcentralen får ni remiss till vidare vård om det behövs.
Oftast vill läkaren också undersöka med datortomografi eller magnetkamera för att se fler detaljer innan behandlingen börjar.1 Datortomografi används för att se tumörens storlek och form. Undersökningen kan också visa hur tumören ligger i förhållande till andra organ runt omkring.2 Datortomografi ger detaljerade bilder och hjälper läkarna att planera en operation.
Datortomografi görs ofta med kontrastmedel för att blodkärlen ska synas bättre.2 Du får veta i förväg vilken undersökning som ska göras och om barnet behöver sövas. Om barnet tycker att något är obehagligt kan personalen anpassa undersökningen på olika sätt.
Båda njurarna undersöks även om det är vanligast att cancertumören bara finns i en njure.1 På så sätt undersöks njurarna som en del av samma utredning.
Lungorna röntgas eftersom sjukdomen ibland sprider sig dit.1 Lungröntgen är en viktig del av utredningen eftersom lungorna är den vanligaste platsen dit Wilms tumör kan sprida sig.2 Förändringar i lungorna påverkar vad man väljer för behandling.
Vid barnonkologisk klinik görs biopsi endast om diagnosen är oklar.3 En biopsi innebär att ett vävnadsprov tas för att undersökas, men passagen beskriver inte hur provet tas till väga. Därför kan det vara aktuellt med biopsi i vissa fall, men inte när diagnosen redan är tillräckligt tydlig.
Den slutliga diagnosen ställs genom att den bortopererade tumören analyseras av en patolog. Patologen undersöker vilken typ av celler tumören innehåller. Patologen undersöker också hur snabbt tumörcellerna delar sig.2
Undersökningarna har olika uppgifter i utredningen. Ultraljudet kan upptäcka förändringar i njuren och datortomografi eller magnetkamera kan visa fler detaljer. Datortomografi ger detaljerade bilder som hjälper läkarna att planera en operation.2
Bilderna används tillsammans med undersökningen av lungorna och bedömningen av njurarna. Förändringar i lungorna påverkar behandlingsvalet.2 Den bortopererade tumören analyseras sedan av en patolog, som undersöker tumörens celler och hur snabbt de delar sig.
Utredningen görs alltså i flera delar: först kan en bild av njurarna tas med ultraljud, därefter kan mer detaljerade bilder behövas, och i vissa fall undersöks vävnad. Barncancercentrum anpassar undersökningarna efter barnets behov. När en undersökning tar tid eller kan vara besvärlig kan barnet sövas.
Efter operationen fortsätter de flesta barn med cytostatika. Behandlingen ges i upprepade kurer. En del barn får behandling i några veckor efter operationen, medan andra behöver behandling i över sex månader.1 Vilken cytostatikabehandling som väljs kan variera beroende på tumörens egenskaper.
Operationen görs för att ta bort hela tumören och den sjuka njuren eller delar av den. Vanligast är att hela den sjuka njuren tas bort när den andra njuren är frisk. Ibland tas hela tumören och den sjuka njuren bort. Om tumören är liten eller ligger bra till kan en del av njuren ibland sparas. När en njure har tagits bort kan den njure som är kvar vanligtvis ta över kroppens behov utan större problem. Därför kontrolleras njurfunktionen efter operationen och även under uppföljningen.2 Hur mycket av njuren som kan sparas beror på tumörens läge och på om det är möjligt att ta bort tumören på ett säkert sätt.
Vid sjukdom i båda njurarna tas ena njuren oftast bort och den andra opereras så lite som möjligt. Ibland kan tumörerna opereras bort så att lite av båda njurarna sparas.1
Närliggande lymfkörtlar tas bort för att se om cancern har spridit sig dit.1 Efter operationen stannar barnet på sjukhuset en tid för att återhämta sig och för att vården ska kunna kontrollera att den kvarvarande njuren fungerar som den ska.2
En del barn får strålbehandling för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka.1 Strålbehandling kan ges om cancern har spridit sig eller om det finns tumörceller kvar efter operationen. Behandlingen kan riktas mot området där tumören satt. Den kan också riktas mot lungorna om cancerceller har spridit sig dit. Eftersom barn fortfarande växer anpassas stråldosen noggrant. Anpassningen ska skydda frisk vävnad som behöver fortsätta utvecklas.2 Strålbehandling kan alltså behöva riktas mot olika områden beroende på var tumörcellerna finns.
Behandlingen är ofta intensivare och behöver pågå längre när sjukdomen har spridit sig. Metastaser i lungorna kan opereras bort. Ibland behövs också strålbehandling vid metastaser i lungorna. När sjukdomen har spridit sig kan behandlingen behöva pågå längre än när cancern inte har spridit sig. De flesta barn kan få behandling även vid spridd sjukdom.1 Vilken kombination av operation, cytostatika och strålbehandling som används beror på var metastaserna finns och hur behandlingen fungerar.
Behandlingen av cancer utvecklas genom forskning och kliniska studier. Barn och föräldrar kan tillfrågas om att delta i en klinisk studie. Ofta handlar studierna om att testa små justeringar av behandlingen. Deltagande i en studie är frivilligt. Barnets behandling fortsätter enligt de rekommendationer som gäller om familjen inte deltar i studien. En klinisk studie kan handla om små justeringar av behandlingen. Du och ditt barn ska få information om vad studien innebär innan ni tar ställning. Det är frivilligt att delta, och ett nej ändrar inte att barnet får behandling enligt de rekommendationer som gäller.1
Barn kallas till uppföljande besök ofta under flera år. Uppföljningen ska upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka och följa hur kroppen fungerar efter behandlingen.1 Efter behandlingen följs njurfunktionen upp.2 Uppföljningen kan behöva fortsätta i vuxen ålder efter strålbehandling eller vissa cytostatika.1 Under uppföljningen träffar barnet regelbundet flera yrkesgrupper, till exempel läkare, sjuksköterskor, dietister och psykologer.2 Besöken används för att följa hur kroppen reagerar på behandlingen, ge hjälp vid biverkningar och kontrollera njurfunktionen. Risken för sena komplikationer är större efter strålbehandling och vissa typer av cytostatika.1
Personalen på barncancercentrum kan anpassa undersökningar och behandlingar på olika sätt om barnet till exempel har svårt att vara stilla eller tycker att något är obehagligt.1 Barnet kan därför få vård som tar hänsyn till både undersökningarna och hur barnet upplever situationen.
På barncancercentrum samlas den specialiserade vården för barn med misstänkt Wilms tumör. Vårdcentralen eller barnläkarmottagningen hjälper till med remissen när det behövs.
Om en läkare misstänker Wilms tumör utreds barnet på ett barncancercentrum. Ultraljud är ofta den första undersökningen.2 Med ultraljud kan vårdpersonalen se en förstorad njure, en knöl eller en förändrad struktur i njurvävnaden.
Datortomografi eller magnetkamera används ofta för att se fler detaljer före behandlingen.1 Datortomografi kan visa tumörens storlek och form samt hur den ligger i förhållande till andra organ. Båda njurarna undersöks även om tumören oftast bara finns i en njure.
Behandlingen innebär en kombination av operation, cytostatika och ibland strålbehandling.2 Vilken behandling som sätts in beror på tumörens stadium och tumörens egenskaper. Behandlingen kan ändras efterhand när man ser hur de olika behandlingsmetoderna har fungerat.
De flesta barn börjar med cytostatika före operationen.2 Cytostatika ges då i fyra till sex veckor för att krympa tumören, och därefter opereras den bort. Efter operationen får de flesta barn cytostatika igen, medan en del barn också får strålbehandling.
Operationen görs för att ta bort hela tumören och den sjuka njuren eller delar av den. I de flesta fall tas hela den drabbade njuren bort, men en del av njuren kan ibland sparas om tumören är liten eller ligger bra till. Efter behandlingen följs barnet upp under flera år för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka och se hur kroppen fungerar.