Andningsbesvär

Andningsbesvär kallas även för dyspné. Vid andningsbesvär har du svårt att andas eller en känsla av att du inte får i dig tillräckligt med luft trots att du andas som vanligt.

Det som händer i kroppen vid andningsbesvär är att du inte får i dig tillräckligt med syre för att kroppen ska fungera normalt och att koldioxid inte vädras ut tillräckligt snabbt. Andningsbesvär är en relativt vanlig dödsorsak, men kan också vara av tillfällig och helt ofarlig karaktär. Om en person inte reagerar på kontaktförsök och inte andas normalt ska du ge hjärt- och lungräddning och ringa 112.

Om du lider av andningsbesvär så är det ofta uppenbart. Du får andnöd eller känner att det är tungt att andas. Vid allvarliga andningsbesvär är det vanligt att uppleva panik och att man håller på att kvävas. Vid kroniska besvär hörs ofta ett pipande ljud eller ett hest rosslande vid in- eller utandning.

Andningsbesvär kan också vara mindre tydliga, om de är mindre allvarliga eller så vanliga att du vänjer dig vid dem och inte tänker på det som något onormalt. Ett tecken på att du lider av den typen av andningsbesvär kan vara att du blir andfådd för mindre ansträngning än andra. Sådana besvär kan handla om att:

• du har svårt att andas tillräckligt djupt
• din andningsfrekvens är inte tillräckligt hög
• det uppstår andningsuppehåll på grund av sömnapné.

Hög puls, höjt blodtryck, snabb andningsfrekvens och medvetandeförändring är vanliga kliniska tecken på andningsbesvär. Dessa behöver man vara uppmärksam på om någon inte kan meddela sig.

Hur vet man om ett barn har andningsbesvär?

När det gäller en bebis eller ett barn kan det vara svårt att veta om barnets eventuella reaktioner beror på andningsbesvär eller något annat. Var extra uppmärksam om du vet att barnet har astma eller någon annan sjukdom som kan innebära andningsbesvär.

Hög andningsfrekvens hos barn är ett tecken på andningsbesvär. Genom att räkna antalet andetag per minut och jämföra med vad som är normal andningsfrekvens vid olika åldrar kan du få en bra indikation på om barnet har problem med andningen.

• 0–3 månader 35–60 andetag i minuten
• 3–12 månander 30–50 andetag i minuten
• 1–2 år 25–45 andetag i minuten
• 2–6 år 20–30 andetag i minuten

Om ett barn andas genom näsan kan man ibland se på näsvingarna om barnet har svårt att få i sig tillräckligt med luft. Om de vibrerar eller “fladdrar” kan det beror på att andningen genom näsan är ansträngd.

Blå läppar är ett symtom på allvarlig syrebrist

Blå läppar är ett klassiskt tecken på syrebrist och så pass allvarligt att du omedelbart behöver agera. Blekhet i ansiktet kan också var ett tecken på andningsbesvär även om det inte är lika akut som blå läppar.

Hur länge har man andningsbesvär?

Andningsbesvär kan vara kroniska och något du får leva med ifall det inte är möjligt att bota den bakomliggande sjukdomen. Det kan också vara något du drabbas av under en kort sekvens, en gång i livet.

Andningsbesvär kan uppstå på grund av att du ansträngt dig fysiskt eller om du befinner dig på så pass hög höjd att luften inte innehåller samma mängd syre som du är van vid. Stark värme kan också göra att vi blir andfådda snabbare än vanligt. Det finns också flera sjukdomstillstånd som kan orsaka andningsbesvär. Här är några av de vanligaste:

• astma
• hjärtsvikt eller hjärtinfarkt
• allergi
• lunginflammation
• KOL
• lungemboli.

Andningsbesvär beror oftast på försämrad lungfunktion, på att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckliga mängder med syresatt blod eller på att svullnad uppstått i luftrören. Andningsbesvär kan också bero på skador på bröstkorgen eller på ett mekaniskt hinder i luftstrupen som omedelbart måste avlägsnas.

Om det är möjligt ska du försöka ta det lugnt vid andningsbesvär. Stress och starka reaktioner kan förvärra situationen. I övrigt beror egenvården på anledningen till att du har andningsbesvär och på om det är akut eller kroniskt.

Att ha huvudet i en förhöjd position kan underlätta vid andningsbesvär och det är viktigt att undvika rökning och miljöer där andra röker. Vid kroniska andningsbesvär kan det kännas jobbigt med fysisk ansträngning men det är ändå viktigt att träna efter förmåga, annars kan hjärt- och lungkapaciteten försämras ytterligare.

Om det inte finns tillgång till akutsjukvård kan du behöva agera själv om allvarliga andningsbesvär drabbar någon i din närhet, i väntan på att ni får hjälp. Om du inte själv behärskar hjärt- och lungräddning bör du omedelbart försöka få tag på någon som gör det. Eventuella hinder som blockerar andningsvägarna måste bort snabbt. Om du är ensam kan du ringa 112 så kommer du att få instruktioner om vad du ska göra.

Sjukvårdspersonal kan vidta flera olika åtgärder vid andningsbesvär, beroende på om det är akut eller inte. Man kan till exempel ge syrgas och vidga andningsvägarna. I sällsynta och mycket allvarliga fall kan patienten placeras i hjärt- och lungmaskin.

Personer med kroniska andningsbesvär i samband med till exempel astma har i regel tillgång till läkemedel mot andningsbesvär.

Om du har återkommande andningsbesvär bör du söka hjälp för det så att man kan börja behandla den bakomliggande orsaken. Vid akuta besvär ska du ta kontakt med akutsjukvården på en gång.

• Vårdcentral
• Akutsjukvård

Kan andningsbesvär behandlas av nätläkare?

Det går snabbare att ringa 112 än att få kontakt med en nätläkare vid akuta andningsbesvär.