Astma

Astma är en vanlig sjukdom som drabbar luftvägarna och ger tung och svår andning. Vissa får också problem med hosta och pipande andning. Astma beror på en kronisk inflammation i luftrören, vilket gör dem extra känsliga. När luftrören blir retade eller kommer i kontakt med allergiframkallande ämnen svullnar luftrören upp och blir inflammerade, och slem produceras.

Det finns två olika typer av astma, allergisk och icke-allergisk.

Icke-allergisk astma

Icke-allergisk astma är vanligast hos vuxna och innebär att luftrören är känsliga för olika faktorer som gör att astma utlöses eller förvärras. Orsaker till icke-allergisk astma kan vara till exempel fysisk ansträngning, tobaksrök, kall luft eller luftvägsinfektioner.

Allergisk astma

Orsaken till allergisk astma är allergier. Allergisk astma utlöses när luftrören kommer i kontakt med något eller flera ämnen du är allergisk mot, så kallade allergener. Det kan exempelvis handla om pollen eller kvalster. Om du har allergisk astma kan du samtidigt också vara känslig mot andra faktorer som fysisk ansträngning eller luftvägsinfektioner.

Om du har astma får du ofta besvär i perioder där du ibland är symtomfri, medan du ibland får svåra besvär. Vanliga symtom för astma är

• svårigheter att andas och du får ibland anfall av andnöd
• pipande och väsande andning
• tung andning och hosta när du anstränger dig fysiskt
• långvarig hosta varje gång du är förkyld
• långvarig hosta som du inte kan hitta en förklaring till och som ofta kommer nattetid.

För att ta reda på om du har astma kan du genomgå en astmautredning.

Det finns en del saker som du kan göra själv för att lindra dina besvär. Du bör exempelvis undvika att röka om du har astma, eftersom rökning försämrar lungornas funktion och du får svårare att kontrollera astman. Dessutom fungerar inte läkemedel lika bra om du röker. Det kan också vara bra att undvika miljöer där du vet att andra röker, då passiv rökning också kan förvärra astma.

Om du är allergisk mot särskilda ämnen, såsom pollen, kan det vara bra att undvika kontakt med dessa i den mån det går. Du kan till exempel passa på att vädra under kvällen eller natten eftersom att pollenhalten brukar vara lägre då.

Kan man träna om man har astma?

Ja, du kan röra på dig fast du har astma. Men eftersom symtomen för astma kan förvärras när man tränar kan det vara bra att använda särskilda luftvägsvidgande läkemedel innan du börjar träna.

Det finns mer än en orsak till astma. Astma är till stor del ärftligt, men kan också uppstå på grund av miljö eller livsstil. Det finns mycket i vår dagliga miljö som kan orsaka symtom på luftvägarna. Det kan till exempel handla om rökning i hemmet, fukt, mögel eller dålig ventilation. Sådan typ av astma kallas för icke-allergisk astma, och kan alltså uppkomma på grund av yttre faktorer.

Man kan också få så kallad allergisk astma, vilket innebär att du kan få symtom på luftrören när du kommer i kontakt med ämnen som du är allergisk mot (allergener). Även personer med allergisk astma kan reagera på faktorer från miljön.

Det är vanligt att få läkemedel utskrivna av en läkare när man har astma. Läkemedel kan hjälpa till att lindra besvären som astman ger, och i bästa fall kan man bli helt symtomfri. Oftast blir man ordinerad en kombination av olika läkemedel för att uppnå en så bra effekt som möjligt.

De flesta som behandlas för astma får kortison kombinerat med luftrörsvidgande läkemedel. Medicinen andas oftast in genom en inhalator.

Om man har diagnostiserats med astma är det viktigt att ha koll på sjukdomen och hur ens läkemedel fungerar. På många vårdcentraler finns astmamottagningar där du får lära dig mer om sjukdomen och hur din medicinering fungerar.

Om du misstänker att du lider av astma behöver du kontakta vården för att genomgå en astmautredning. Under en astmautredning får du berätta om dina symtom för läkaren och beskriva när du upplever besvären. Därefter gör läkaren en kroppsundersökning och undersöker dina lungor.

Spirometri – test av lungornas funktion

Som en del i en astmautredning undersöks dina lungor. För att undersöka lungornas funktion använder man vanligen metoderna spirometri och PEF-mätare. Båda undersökningsmetoderna innebär att du blåser ut luft i ett rör och visar ditt luftflöde. Ibland väljer läkaren att använda flera metoder för att mäta lungornas kapacitet.

Allergitest

I samband med att man utreder för astma görs också ett allergitest. Det kan antingen vara i form av ett pricktest eller ett blodprov. Vid ett pricktest droppas en eller flera allergener på underarmen för att testa den allergiska reaktionen. Ett blodprov kan tas i fingret eller armvecket.

• Allergolog 
• Vårdcentral 
• Allmänläkare