Generaliserat ångestsyndrom (GAD) innebär en överdriven rädsla för att negativa saker ska drabba dig eller dina närstående.
GAD är en förkortning av det internationellt använda begreppet Generalized Anxiety Disorder, eller generellt ångestsyndrom på svenska. Du kan få GAD när som helst i livet men det debuterar vanligtvis senare än andra typer av ångest. Det är vanligt att du alltid kan ha haft en ängslig eller orolig natur även om sjukdomen inte bryter ut förrän i vuxen ålder. Dubbelt så många kvinnor som män lider av GAD.
När du har ångest under en längre tid utan att veta hur du ska hantera den blir hjärnans varningssystem överaktivt. Det innebär att ju mer du oroar dig för något desto känsligare blir ditt system som då varnar för fara. Kroppen svarar på varningen med en stressreaktion. Den i sin tur förstärker din ångest och en negativ cirkel uppstår.
Oavsett om du har varit ängslig sedan barndomen eller upplevt situationer senare i livet som startat din ångest kan du träna på att hantera den och därmed må bättre. Genom att identifiera din ångest och i vilken situation den uppstår kan du lättare förstå den. Då får du lättare att hantera dina tankar, känslor och reaktioner när ångesten kommer.
Det är viktigt att du försöker ha sunda vanor. Du får lättare att hantera din ångest om du tar hand om din kropp.
Generaliserat ångestsyndrom går att behandla med både läkemedel och terapi. Ofta får du en kombination av båda. En vanlig form av terapi vid GAD är KBT, kognitiv beteendeterapi. Det finns flera olika typer av läkemedel mot GAD. Du kan få ångestdämpande medicin eller antidepressiva läkemedel eller en kombination. Du kan behöva prova dig fram tillsammans med din läkare innan du hittar rätt behandlingsform för dig. Ge därför inte upp om du inte känner dig hjälpt direkt. Du kan behöva justera ditt läkemedel, byta terapimetod eller terapeut.
Sök vård för diagnos och behandling av GAD.
Det går alldeles utmärkt att behandla GAD online. Du kan få terapi, rådgivning och eventuella läkemedel utskrivna av en nätläkare. Du kan komma att remitteras eller hänvisas vidare.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!