Struma innebär att sköldkörteln har blivit förstorad. Detta kan orsakas av olika saker som att du har en knöl i sköldkörteln.
Struma innebär att sköldkörteln har blivit förstorad. Detta kan orsakas av olika saker såsom att du har en knöl i sköldkörteln eller att du har en inflammation. I vissa fall finns det ingen orsak.
Struma ger inte alltid några besvär. Det är ändå viktigt att undersöka varför du har struma. Många som får struma behöver ingen behandling. Om du har besvär av din struma finns det idag väldigt bra behandling att få.
Om du har struma kan det synas på halsen, speciellt om du lutar huvudet bakåt, då kan du se sköldkörtelns konturer under huvudet. Sköldkörteln kan kännas knölig och ojämn när du känner på den.
Om du har struma kan du få symtom såsom:
Vissa som får struma har inga symtom alls. Sjukdomen kan komma plötsligt men den kan också växa långsamt under flera år.
Vid struma kan sköldkörtelns tillverkning av hormon förändras. Den kan tillverka för mycket eller för lite hormon.
Det finns flera orsaker till struma, men i vissa fall vet man inte anledningen.
Knölstruma – Knölstruma är den vanligaste typen av struma. Vid denna typ blir hela sköldkörteln större och den har en oregelbunden form. Detta kan bero på att det har bildats en eller flera knölar i sköldkörteln.
Graves sjukdom – Om du har en typ av hypertyreos, Graves sjukdom, så förstoras hela sköldkörteln.
Inflammation i sköldkörteln – En inflammation i sköldkörteln kan orsaka struma. Den vanligaste inflammationen är en kronisk inflammation som kallas Hashimotos tyreoidit. Detta innebär att sköldkörteln producerar för lite hormon.
En annan inflammation kallas tyst sköldkörtelinflammation. Denna inflammation innebär att skölskörtelhormnet först ökar och efter en till två månader minskar halten av hormonet.
Jodbrist – Om du inte får i dig tillräckligt med jod kan sköldkörteln växa. Ämnen som innehåller för mycket jod kan dock också orsaka struma.
Läkemedel – Läkemedel som innehåller ämnet litium eller amiodaron kan orsaka struma.
Ärftligt – Sjukdomar i sköldkörteln kan orsakas av ärftliga gener.
Tumörer eller cystor – En knöl i sköldkörteln kan vara en tumör, vanligtvis beror dessa tumörer av sköldkörtelcancer.
För att förebygga struma kan du använda salt med jod i till din mat. Du kan läsa på din salt förpackning om du har salt med jod i.
Du bör också sluta röka. Rökning ökar risken för sjukdomar i sköldkörteln, som sedan ökar risken för struma. Att sluta röka har flera positiva hälsofördelar, du kan läsa mer om du hur kan gå tillväga i vår guide sluta röka.
Om du inte har några besvär och undersökningarna ser bra ut behöver du inte någon behandling.
Struma kan i vissa fall behövas opereras om den trycker på halsen och orsakar besvär. Du kan ha svårt att andas eller svälja. Om läkaren har hittat celler som kan orsakas av cancer så kommer du också behövas opereras.Vid en operation tar man bort hela eller delar av sköldkörteln.
Du kan behöva ta läkemedel med sköldkörtelhormon om en större del eller hela sköldkörteln opereras bort. De kommer du då ta hela livet.
Hos en läkare kommer du berätta om dina symtom. Du bör också nämna om du har genetiska släktingar som har struma eller en annan sjukdom i sköldkörteln. Läkaren kommer känna på sköldkörteln och göra en kroppsundersökning. Sedan kommer du få lämna blodprov.
I vissa fall kan sköldkörteln behöva undersökas ytterligare. Vilka undersökningar som krävs beror på vad resultaten på blodprovet blir. Du kan fortsätta bli undersökt av läkaren på vårdcentralen eller så kan du bli undersökt av en endokrinolog. En endokrinolog är en läkare som är specialiserad på hormonsjukdomar.
Du kommer få en remiss till den läkaren som kommer undersöka dig. På din remiss kommer det stå vad för undersökningar som kommer göras samt om hur du kan förbereda dig inför besöket.
En av undersökningarna du kan få göra är att undersökas med ultraljud eller datortomografi. Denna undersökning kan visa om det finns en eller flera knölar i sköldkörteln. De kan visa sköldkörtelns form och om struman trycker på matstrupen eller luftstrupen.
Under denna undersökningen tar läkaren celler eller vävnad från sköldkörteln. Dessa undersöks sedan i ett mikroskop. Undersökningen kan visa om sköldkörteln är inflammerad eller om det finns någon annan orsak till struman.
En nätläkare kan endast ge dig rådgivning och kan inte ge dig en diagnos eller behandling.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!