ADD

ADD är en koncentrationsstörning som drabbar många. Det kan påverka hur du tänker och känner, och ADD kan leda till sociala svårigheter. ADD är ett begrepp som är vanligt förekommande i dagligt tal men som inte motsvarar en specifik diagnos. Tidigare användes ADD för vad som idag går under benämningen ADHD, men idag klassas ADD snarare som en variant av ADHD. ADHD liknar ADD men förutom koncentrationsstörning lider en person med ADHD även av hyperaktivitet.

ADD är egentligen inte farligt i sig men kan ge upphov till beteendeförändringar som är problematiska. ADD kan till exempel ligga bakom självskadebeteende, en gränslös sexualitet eller öka benägenheten för drogmissbruk. För andra är ADD inte ett problem överhuvudtaget utan bara en del av personligheten – som faktiskt kan ha vissa fördelar.

ADD hos vuxna och barn

Ofta får du det bekräftat att du har ADD som vuxen. Det gäller särskilt om besvären varit så pass milda att du inte skiljt dig från andra i någon större utsträckning. Skolan brukar kunna vara bra på att fånga upp barn med allvarliga neuropsykiatriska funktionshinder och ibland upptäcks symptom på ADD hos små barn. Det finns stöd att få för dig som är förälder med ett barn med ADD.

Vad står ADD för?

ADD är en förkortning för Attention Deficit Disorder. I förkortningen ADHD står h:et för Hyperactivity.

Vad innebär det att ha ADD?

Du kan behöva stöd för att vardagen ska fungera normalt om du har ADD. En person med ADD kan uppfattas som slarvig och glömsk och ha svårt att göra klart saker. Det är vanligt att ADD innebär vissa sociala svårigheter eftersom du helt enkelt fungerar annorlunda, jämfört med andra. Hur stora svårigheter det innebär är väldigt individuellt och vid behandling och stöd tittar man på vad ADD innebär för just dig. På så sätt kan du få anpassat ADD-stöd och rätt medicin.

ADD kan var en ganska liten funktionsvariation som inte upplevs som ett problem. Men det kan också vara ett neuropsykiatriskt funktionshinder som innebär att du behöver mycket hjälp.

ADD kan påverka ditt beteende och hur du mår på många olika sätt. Här är en lista över vanliga ADD-symptom.

• Du har en tendens att ofta gör små slarvfel.
• Du försöker göra saker, utan att först läsa instruktionerna.
• Du är dålig på att planera saker.
• Du har svårt att koncentrera dig, särskilt på sådant som är tråkigt.
• Du avstår helt från att göra sådant du tycker är tråkigt.
• Du förlorar lätt koncentrationen på grund av ljud och andra störningsmoment.
• Du har svårt att passa tider och glömmer ofta saker.
• Du har sociala svårigheter.

Många personer som inte har ADD kan känna igen sig i flera av de här uppräknade symtomen. Det gäller att se till helhetsbilden och att grunda bedömningen i vad som är normalt och inte. Alla kan tappa koncentrationen när de ser på en dålig film, men en person med ADD kan tappa intresset efter bara 30 sekunder.

ADD styr inte hur vi beter oss helt och hållet utan av flera faktorer som avgör till exempel hur utåtagerande eller noggranna vi är. När det gäller misstänkt ADD hos barn måste man väga in naturliga beteenden i barnets olika utvecklingsfaser.

ADD – symptom hos tjejer

ADD-symptom hos tjejer kan skilja sig lite från hur killar påverkas av ADD.

Man vet inte exakt vad det är som orsakar ADD, men det är väl belagt att det finns en ärftlig faktor. Det är alltså troligare att du får ADD om någon annan i familjen har det. Man tror att den medicinska bakomliggande orsaken till ADD är lägre nivåer av signalsubstanser som påverkar nervcellernas förmåga att överföra impulser. Följande faktorer under graviditeten kan öka risken för att ett barn föds med ADD:

• för tidig födsel
• förlossningskomplikationer med syrebrist
• indirekt exponering för narkotika eller alkohol.

Man säger ibland att ADD är till 75 % medfött. Om koncentrationssvårigheter uppträder efter 12 års ålder beror det på något annat än ADD. Vissa faktorer under småbarnsåren kan bidra till att en person som har en genetisk benägenhet utvecklar ADD. Kontakt med miljögifter skulle kunna vara en sådan faktor.

Genom att göra ett ADD-test kan du bilda dig en uppfattning om ifall du har ADD eller inte. Det krävs dock mer än ett test du kan göra online för att vara helt säker. Egenvård handlar mycket om att göra sig medveten om varför du fungerar som du gör. På så sätt kan du kompensera när det behövs. Det är också viktigt att vara snäll mot dig själv, fastän du kanske krånglar till det för dig ibland på grund av att du har ADD.

KBT, kognitiv betendeterapi, erbjuds ofta vid ADD. Även andra former av samtalsterapi kan vara aktuella. ADD kan ofta behandlas på ett framgångsrikt sätt med läkemedel.

Du bör söka hjälp vid misstänkt ADD om du känner att vardagen eller ditt psykiska mående påverkas på ett negativt sätt. Du bör också se till att få en diagnos om du har ett barn med problem som skulle kunna vara orsakade av ADD. En ADD-diagnos ställs efter en neuropsykiatrisk utredning efter att man uteslutit fysiska orsaker till problemen.

Hur fungerar en person med ADD och andra diagnoser?

De faktorer som ökar risken för att en person får ADD kan även öka risken för andra neuropsykiatriska diagnoser. Det är därför relativt vanligt med ADD i kombination med till exempel autism. Här är det extra viktigt att se till hur individen fungerar i sin vardag eftersom ADD kan yttra sig på ett annat sätt när det finns flera diagnoser med i bilden.

• Vårdcentral
• Psykiatriker
• Psykolog
• Psykoterapeut