Kärlkramp

Kärlkramp, kallas även angina pectoris, beror vanligtvis på att det har blivit för trångt i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Då får inte hjärtat tillräckligt med syre och du får ont i bröstet, speciellt när du anstränger dig. Om du har kärlkramp ökar risken för att du får hjärtinfarkt.

Kärlkramp delas in i två typer:

• stabil kärlkramp: har varit oförändrad under flera månader.
• instabil kärlkramp: snabbt blivit sämre eller som nyligen har upptäckts. Den kommer direkt efter en lätt ansträngning eller utan att du anstränger dig alls.

Det är vanligt att du får ett eller flera av följande symtom:

• tryck mitt över bröstet, vanligtvis när du anstränger dig
• mer andfådd än tidigare när du anstränger dig
• kan kännas svårt att andas
• kan kännas trångt i bröstet
• smärta i bröstet, i vissa fall strålar smärtan ut i en arm, mot halsen, ryggen eller underkäken.

Symtomen brukar hålla i sig i några minuter och släpper efter du har vilat.

Kärlkramp uppkommer vanligtvis i samband med fysisk ansträngning. Det kan förekomma vis starka känsloyttringar som upprördhet eller ilska. Hög kyla, hetta, stress och blåst kan utlösa kärlkramp eller göra den värre.

När ska jag söka vård?

Kontakt en vårdcentral om du misstänker att du har kärlkramp. Ring 112 om du eller någon i din närhet känner något av följande:

• en tryckande krampartad smärta i bröstet som inte går över
• en obehaglig känsla i bröstet som håller i längre än 15 minuter som du inte vet orsaken på
• bröstsmärtor samtidigt som du är andfådd och kallsvettig eller bröstsmärtor och oregelbundna hjärtslag.

Ring 112 om någon har svimmat och inte vaknar till efter en minut.

Kärlkramp orsakas av åderförfettning. Även höga halter av blodfettet kolesterol kan öka risken för kärlkramp. Vi behöver kolesterol men för höga värden ökar risken för åderförfettning.

Andra orsaker är:

• rökning
• högt blodtryck
• diabetes
• fysisk inaktivitet
• stress.

Det finns saker du kan göra på egen hand för att minska risken för kärlkramp. Det handlar främst om att förändra dina levnadsvanor, du kan:

• sluta röka
• fysisk aktiv
• äta hälsosamt
• lära dig hantera stressiga situationer.

Risken för att drabbas av kärlkramp kan ökas om du har diabetes och har högt blodtryck.

Du kommer få berätta om dina besvär för en läkaren, du kommer även få göra en kroppsundersökning.

Du kan få svara på frågor såsom:

• var sitter smärtan eller obehagen
• hur kan smärtan eller obehagen beskrivas
• kommer smärtan eller obehagen vid ansträngning
• hur länge varar smärtan eller obehagen

Sedan kommer läkaren undersöka hjärtat och lungorna. Du kommer också få göra blodtrycksmätningar i båda armarna.

EKG

Du får alltid genomgå en EKG-undersökning. Den kan visa om hjärtat har syrebrist, som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Du kan läsa mer i vår guide EKG.

Du får vanligtvis lämna blodprover som kan visa på blodbrist, diabetes eller för höga halter av blodfetter. Proverna kan visa på olika risker som du har och hur du ska behandlas.

Arbetsprov, datortomografi och ultraljud

Du behöver också göra ett arbetsprov för att se om hjärtat får syrebrist när det ansträngs. Det är också vanligt att bli undersökt med ultraljud, som visar hur hjärtat och hjärtklaffarna fungerar.

Du kan få göra en datortomografi av hjärtats kranskärl om det finns misstanke om kranskärlsförändringar. Undersökningen behövs när den vanliga läkarundersökningen och arbetsprovet inte har gett några tydliga svar på om du har en kranskärlssjukdom.

Andra undersökningar

En annan undersökning är hjärtskintigrafi. Det är en undersökning som vanligen bara görs efter remiss från hjärtspecialist om resultatet från arbetsprovet är svårtolkat.

Ibland kan du behöva genomgå en kranskärlsröntgen. Den visar om det finns förträngningar i hjärtats kranskärl.

Vanligaste behandlingen mot kärlkramp är läkemedel. Den minskar påfrestningarna på hjärtat, minskar syreförbrukningen och ökar blodflödet i kranskärlen.

I vissa fall kan du behöva operera kranskärlen om läkemedel inte hjälper eller om du har stor risk för att få hjärtinfarkt. Det finns två olika typer av operationer. Ballongvidgning av kranskärl även kallas PCI och kranskärlsoperation även kallat bypass operation eller CABG.

Kranskärlsoperation passar dig som har flera förträngningar i kranskärlen och om du har diabetes samtidigt.

Ballongvidgning är inte lika omfattande och passar därför dig som har en eller få förträngningar i kranskärlen.

• Vårdcentral

Kan en nätläkare hjälpa dig vid kärlkramp?

En nätläkare kan inte diagnostisera eller ge dig någon behandling. Du kan få rådgivning, stöttning och hjälp med vart du kan få hjälp.