Lågt blodtryck
En arm med en blodtrycksmätare på.

Lågt blodtryck

Lågt blodtryck är sällan ett problem i sig utan snarare bra, eftersom högt blodtryck kan innebära en påfrestning för hjärtat.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med lågt blodtryck på en plats som passar dig.

Boka tid direkt

Heden Clinic
Besök hos läkare
Vasastaden, Göteborg
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin

Snabba fakta om Lågt blodtryck

Om lågt blodtryck
  • Lågt blodtryck kan vara ett tecken på att kroppens organ inte får tillräckligt med blod.
  • Lågt blodtryck är ofta helt ofarligt och snarare bra än dåligt i längden.
  • Lågt blodtryck kan göra så att du svimmar eller känner svimningskänslor.
Viktiga länkar
Vad är lågt blodtryck?

Lågt blodtryck innebär att trycket i blodomloppet är lägre än normalt. Läs mer.

Vad är lågt blodtryck?

Lågt blodtryck, som även kallas hypotoni eller hypotension, innebär att trycket i ditt blodomlopp är lägre än normalt. Lågt blodtryck behöver inte vara farligt i sig men kan vara en indikation på att något inte är som det ska.

Blodtryck uttrycks i mm HG, vilket står för millimeter respektive kvicksilver. När blodtrycket mäts får man fram två siffror som visar övertryck respektive undertryck. Till exempel 90/60 vilket brukar anses som på gränsen till lågt blodtryck. Normalt blodtryck ligger på 120/80. Normal vilopuls för en kvinna är något lägre än för en man. Kvinnor har dock inte lägre blodtryck än män trots att det kan finnas en koppling mellan blodtryck och puls. Hög puls innebär i regel högre blodtryck. Normalt blodtryck hos en pensionär är högre än för en yngre person.

Vad är ett farligt lågt blodtryck?

Vad som är ett normalt blodtryck kan skilja sig lite åt mellan olika personer. Att ha ett blodtryck som hela tiden är förhöjt kan vara skadligt i längden. Lågt blodtryck är dock snarare bra än dåligt, om det inte är extremt. Så länge du inte har några symtom har du förmodligen inte för lågt blodtryck – även om det är lägre än vad som är normalt. Att få lägre blodtryck än vad som är normalt för just dig kan dock vara ett tecken på något allvarligt.

Riktigt lågt blodtryck kan innebära att kroppens organ inte får tillräckligt med blod, vilket är livshotande. I de fallen har det låga blodtrycket vanligtvis en tydlig orsak, till exempel allergisk chock eller en kraftig blödning.

Hur yttrar sig lågt blodtryck?

Det finns flera symtom på lågt blodtryck att vara uppmärksam på:

  • yrsel och svimningskänsla
  • svårighet att hålla balansen
  • du kallsvettas
  • hjärtklappning
  • benen och fötterna är svullna
  • du är tröttare och svagare än du borde vara.

Observera att dessa symtom kan ha andra orsaker än lågt blodtryck.

Orsak till lågt blodtryck

Blodtrycksfall kan bero på många olika saker. Ortostatisk hypotoni är sänkt blodtryck till följd av en hastig lägesförändring. Om du reser dig upp från liggande eller sittande position kan det hända att blodet inte når hjärnan tillräckligt snabbt. Det kan innebära att du känner dig svimfärdig. Ortostatisk hypotoni är snabbt övergående.

Lågt blodtryck kan också beror på att hjärtat eller blodkärlen har försvagats, så att de inte kan upprätthålla blodtrycket.

För lågt intag av salt och vätska är en vanlig orsak till lågt blodtryck. Lågt blodtryck kan även bero på läkemedel. Vissa läkemedel ger lågt blodtryck som bieffekt. Om du har högt blodtryck i grunden och medicinerar mot det, kan lågt blodtryck vara en följd av att du tar medicinen i för hög dos. Stress och sömnbrist är andra tänkbara orsaker till sänkt blodtryck.

När ska man söka vård för lågt blodtryck?

Om du ofta får svimningskänslor eller till och med svimmar på grund av lågt blodtryck är det bäst att kontakta vården (läs mer om yrsel här). Lågt blodtryck kan vara ett tecken på ett allvarligt tillstånd som kräver att du genast söker hjälp om det uppkommer samtidigt som du har:

  • hög feber
  • diarré eller kräkning med vätskeförlust
  • en blödning eller en annan fysisk skada
  • en upplevelse eller förändring av medvetandet
  • påverkan på hjärtrytmen eller en hjärtinfarkt.

Egenvård vid lågt blodtryck

Om du drabbas av plötsligt blodtrycksfall bör du försöka sätta dig ner för att undvika att du faller. Att ligga eller sitta och höja benen kan också hjälpa. Lågt blodtryck kan också förebyggas genom att du lever ett hälsosamt liv där du försöker äta och sova bra och ser till så att du får motion. Om du svettas eller förlorar vätska av en annan anledning är det viktigt att ersätta den och se till så att du får i dig tillräckligt med salt.

Behandling vid lågt blodtryck

Lågt blodtryck kan behandlas med läkemedel. I första hand behandlas orsaken till att ditt blodtryck är lågt.

Diagnos vid lågt blodtryck

Om du upplever att du har besvär av lågt blodtryck är det bra att få en diagnos. Att mäta blodtrycket är enkelt. På en vårdcentral går det fort att se om du har lågt blodtryck, men blodtrycket behöver tas flera gånger för att man ska kunna fastställa din normala nivå. Om du har hög puls kommer du att få högre blodtryck. Det är därför viktigt att mäta blodtryck vid normal puls. Om du har så pass lågt blodtryck att det kan vara ett problem är det möjligt att själv hålla koll på blodtrycket med en blodtrycksmätare.

Ofta görs det även andra tester i samband med att blodtrycket kontrolleras, räkna med att lämna blodprov och att hjärtat kontrolleras med EKG.

Vem kan hjälpa dig vid lågt blodtryck?

Kan lågt blodtryck behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan ofta ge råd och konsultation, men vid lågt blodtryck behöver man genomgå en fysisk undersökning för att ställa diagnos.

Publicerad:
14 september 2023 kl 14:48
Uppdaterad:
20 mars 2024 kl 15:18
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!

Källor: