Gilberts syndrom är ingen sjukdom, utan ett ärftligt tillstånd då du har något förhöjda bilirubinnivåer i blodet.
Gilberts syndrom är ett ärftligt tillstånd som innebär att mängden gallfärgämne i blodet – bilirubin – är hög i jämförelse med det normala. Bilirubin finns naturligt i blodet och är en gul substans som bildas vid nedbrytning av gamla, röda blodkroppar. Det är denna substans som ligger bakom tillståndet gulsot, som kan orsakas av allt från levercancer till hepatit och gallsten. Vid Gilberts syndrom löper du alltså större risk att få gulsot eftersom du har mer
bilirubin i blodet än normalt, men gulsot som orsakas av Gilberts syndrom är inte farligt.
Här på Vården.se kan du läsa mer om gulsot.
Gilberts syndrom förekommer hos ungefär 2–5 % av världens befolkning.
Oftast är bilirubinnivåerna hos personer med Gilberts syndrom bara lätt förhöjda, och ger ingen synlig gulsot. Det finns dock vissa utlösande faktorer som kan göra att ögonvitorna och huden blir svagt gula:
Vid sådana tillfällen brukar gulsoten gradvis försvinna under några dagar efter att den utlösande orsaken är över.
Gilberts syndrom är ett tillstånd som nedärvs i ett så kallat recessivt mönster. Det betyder att du måste ärva förändringen i arvsmassan – eller mutationen som det också kallas – från båda dina föräldrar. Mutationen innebär att ett särskilt hjälpämne (enzym) för kroppens kemiska processer inte kan arbeta med optimal effektivitet, vilket gör att bilirubinhalten i blodet stiger.
Det bildas nytt bilirubin i kroppen varje dag när kroppen bryter ner gamla, röda blodkroppar. Substansen transporteras då till levern där det med hjälp av enzymet glukuronyltransferas, omvandlas till vattenlöslig form, för att sedan utsöndras i gallan och ta sig vidare ut i tarmen. När enzymet inte kan arbeta med optimal effektivitet går processen långsammare och orsakar ansamling av bilirubin i blodet.
Gilberts syndrom är ett livslångt tillstånd, men det utgör inget hot mot hälsan och orsakar varken komplikationer eller risk för andra sjukdomar. Enstaka episoder av gulsot är vanligtvis kortlivade. Du kan inte ändra din kost eller livsstil på något sätt för att bli av med mutationen, men du kan undvika de utlösande faktorerna som kan ge episoder av gulsot – exempelvis stress, dåligt med sömn och infektioner. Försök leva hälsosamt med bra kost och gott om motion, och tvätta händerna regelbundet för att undvika infektioner. För att minska stress kan andningsövningar eller mindfulness hjälpa. Detta kan du läsa mer om i vår guide om mindfulness.
Gilberts syndrom räknas som en laboratoriemässig avvikelse och inte en sjukdom, och det finns ingen behandling för tillståndet. Det påverkar inte organen i kroppen och är helt ofarligt.
Om du inte redan har diagnosen Gilberts syndrom och tror att du har gulsot är det viktigt att söka vård och fastställa orsaken till detta. Gulsot kan bero på Gilberts syndrom, men det kan även ligga någon annan sjukdom bakom.
En nätläkare kan inte diagnostisera Gilberts syndrom då det krävs en fysisk undersökning och utredning för att fastställa diagnosen.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!