En person med benskörhet bryter lätt ben. Beror på en rubbning i balansen mellan uppbyggnaden och nedbrytningen av skelettet.
Osteoporos är en slags skelettsjukdom som även brukar kallas benskörhet. Sjukdomen innebär att benvävnadens täthet och mikroskopiska struktur har försämrats, vilket leder till att du löper större risk att få skelettfrakturer. Benskörhet som gått långt kan orsaka benbrott och sprickor vid mycket mild belastning, exempelvis när du hostar eller böjer dig framåt.
Skelettet i kroppen innehåller benvävnad som hela tiden bryts ner och byggs upp. Från födseln och upp till cirka 20 års ålder ökar benmassan för att sedan stanna på samma nivå tills ungefär 50 års ålder. Därefter börjar benmassan gradvis brytas ner av sig själv. Alla får alltså benskörhet vid tillräckligt hög ålder.
Ett fåtal barn föds varje år med osteogenesis imperfecta, även kallad medfödd benskörhet. Det har andra orsaker än vanlig osteoporos, och brukar även ge upphov till exempelvis kortväxthet, sköra tänder, överrörliga leder och nedsatt hörsel.
Benskörhet ger inga symtom förrän du faktiskt får en skelettfraktur. De vanligaste kroppsdelarna som bryts på grund av osteoporos är:
När sjukdomen väl har börjat ge upphov till benbrott kan du även märka av:
Osteoporos kan bero på en sjukdom. Det finns många sjukdomar som ger upphov till benskörhet – exempelvis glutenintolerans, anorexia, hormonsjukdomar och benmärgssjukdomar. Ibland beror benskörhet på långvarig användning av läkemedel för sköldkörteln, epilepsi eller cancer. Benskörhet kan dock även uppstå av sig själv.
Några exempel på riskfaktorer för osteoporos är:
Om du får ett ytligt bett av en katt eller hund behöver du ofta inte söka vård. Tvätta såret noggrant med tvål och vatten. Låt sedan lufttorka och sätt på ett plåster.
Det finns många saker du själv kan göra för att motverka att drabbas av osteoporos. I korthet behöver du tänka på att ha sunda vanor genom hela livet, i form av regelbunden motion och bra kost. Här är några exempel:
Om du fått diagnosen benskörhet är det viktigt att minska risken för olyckor i hemmet, eftersom du lättare drabbas av benbrott. Du kan till exempel:
Om du har benskörhet finns det behandlingar som kan minska risken att drabbas av frakturer. Det finns exempelvis läkemedel som både minskar nedbrytningen och stimulerar uppbyggnaden av skelettet. En del personer med benskörhet äter även tillskott som innehåller vitamin D och kalcium om det finns en konstaterad brist.
För att se om behandlingen fungerar brukar det ibland göras en ny så kallad bentäthetsmätning några år efter läkemedelsbehandlingen avslutats. Bentätheten kan mätas via ultraljud eller röntgen.
Om du misstänker att du har benskörhet är det viktigt att söka vård.
En nätläkare kan hjälpa dig att bedöma symtom vid misstanke om benskörhet. Om du däremot har tydliga symtom krävs en fysisk undersökning och utredning.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!