Bältros
En person som håller sig för midjan.

Bältros

Bältros är en infektionssjukdom som ger upphov till blåsor. Det går över på en till två veckor. Bältros kan göra mycket ont.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med bältros på en plats som passar dig.

Boka tid direkt

Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Vad är bältros?

Bältros är en infektion som orsakas av ett virus som finns latent i kroppen om du haft vattkoppor. Läs mer.

Vad är bältros?

Bältros är en infektionssjukdom som orsakas av varicella-zostervirus, som tillhör herpesfamiljen. Viruset finns latent i kroppen hos den som haft vattkoppor. Det är framförallt personer över 50 år med sänkt immunförsvar som drabbas av bältros. Barn kan få bältros, men det är inte lika vanligt. De får i regel mindre besvär än äldre som drabbas. Bältros kan smitta och ge upphov till vattkoppor, men risken för det är låg. Utslagen följer ofta en specifik nerv, på ena sidan av kroppen.

Den vanligaste formen av bältros är inte farlig men symtomen kan vara mycket besvärliga. Sjukdomen kan upplevas som väldigt besvärlig och kallas ofta i folkmun för “helveteseld”. Bältros kan både ge upphov till kliande blåsor och till smärta i den drabbade nerven. Lyckligtvis finns det mycket man kan göra för att lindra besvären om de är svåra, vilket du kan läsa mer om senare i denna guide.

Bältros kan i allvarliga fall övergå i generaliserad herpes zoster, vilket innebär att blåsorna får en större spridning över kroppen. En annan komplikation du kan få är postherpetisk neuralgi, vilket innebär att du kan känna en smärta som dröjer sig kvar i nerven, även efter att bältrosen försvunnit.

Hur vet man att man har fått bältros?

Bältros kan förväxlas med rosfeber (en infektion som gör att huden blir röd och svullen) och herpes simplex (ett virus som orsakar klåda, smärta och blåsor ofta kring munnen och andra delar av kroppen) men ofta är det ganska tydligt om det är bältros eller inte. Vanliga symtom på bältros är:

  • Du upplever en brännande eller pirrande känsla innan utslagen kommer.
  • Dina utslag är röda områden med blåsor som kliar.
  • Dina utslag sitter ofta i form av ett bälte på sidan av kroppen. De kan uppstå var som helst, men vanligast är på halsen, bröstet, i ansiktet eller på ett arm eller ben.

Bältros utan blåsor förekommer men smärtan i nerven eller på huden kan vara lika stark.

Vad får man bältros ifrån?

Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor. Det betyder att du kan få bältros om du haft vattkoppor. Även om det var mycket länge sedan kan viruset aktiveras närsomhelst efter den ligger vilande i kroppen efter att du haft vattkoppor. Det är alltså inte ett besvär som du smittas av, utan du bär redan på viruset. Att bältros uppkommer har oftast att göra med om du har sänkt immunförsvar. Bältros kan även uppkomma i samband med skador, efter till exempel ett tandläkaringrepp eller mycket stark solexponering, om viruset finns latent i kroppen.

Hur smittar bältros?

Om du har bältros kan du smitta andra genom direktkontakt med sårvätskan från dina blåsor. Den du smittar får då vattkoppor, och inte bältros. Detta händer om personen ifråga inte haft vattkoppor tidigare.

Kan bältros orsakas av stress?

Risken för att drabbas av bältros ökar om du har ett försvagat immunförsvar. För vissa kan stress som pågått under en längre tid vara en faktor som påverkar immunförsvaret negativt, precis som sömnbrist och dålig kost.

Egenvård vid bältros

Det finns flera saker du kan göra för att lindra din bältros:

  • Du kan använda receptfria läkemedel som lindrar klådan vid bältros.
  • Du kan badda blåsorna med alsollösning, kylbalsam eller svalt vatten.
  • Undvik att smörja in huden med läkemedel som innehåller hydrokortison då det ökar risken för infektioner.
  • Håll området rent. Tvätta det dagligen med tvål och vatten för att hålla bakterier borta.

Det finns vaccin mot bältros och det går därför att vaccinera sig mot bältros. Även personer över 50 år som har haft bältros tidigare kan vaccinera sig.

Behandling vid bältros

Man brukar börja med att behandla bältros med ett receptfritt läkemedel om det handlar om mindre besvär. Om det inte hjälper kan recept på smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel skrivas ut. Det är viktigt att inte vänta för länge med att sätta in virushämmande behandling, då den gör störst nytta i början av förloppet. Vilken behandling som sätts in beror också på vilken del av kroppen som drabbats. Bältros i ansiktet kan vara extra besvärligt. Har du bältros på ögonen behöver detta kontrolleras av en läkare.

Hur lång tid tar det att bli av med bältros?

Blåsorna har ofta torkat och försvinner inom två veckor. Om du har sårskorpor kan det ta ytterligare någon vecka innan de är borta. Den kraftiga smärtan vid bältros brukar avta inom ett par veckor. Men en mildare typ av smärtan kan finnas kvar i flera månader efter. Äldre kan ha ont under ännu längre tid.

Med behandling kan läktiden förkortas. En av tio personer som drabbas av bältros får besvär som kan göra ont längre. Det gäller framförallt äldre.

Diagnos vid bältros

Om du är under 50 år och bara har lindriga besvär är det inte nödvändigt att ta kontakt med vården på grund av bältros. Om du har större besvär och om ansiktet är drabbat är det bättre att be om hjälp än att härda ut. Personer med nedsatt immunförsvar bör också söka hjälp direkt om de drabbas av besvär som kan tyda på bältros.

Vem kan hjälpa dig vid vid bältros?

Kan bältros behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan oftast fastställa om du drabbats av bältros bara genom att titta på blåsorna. Du kan få recept på läkemedel och vid behov en remiss till rätt vårdinstans.

Publicerad:
3 oktober 2023 kl 14:07
Uppdaterad:
3 oktober 2023 kl 14:07
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!