Anorexi (anorexia nervosa) är en ätstörning som innebär att du äter så pass lite att du svälter dig själv.
Anorexi är en ätstörning då du svälter dig själv på grund av en enorm rädsla att gå upp i vikt. Man kan drabbas av anorexi oavsett ålder och kön, men det är vanligast hos tonåringar och tjejer. Det brukar synas utanpå kroppen att någon har anorexi eftersom sjukdomen ofta börjar med snabb viktnedgång. Familj och vänner reagerar oftast först, medan personen som har sjukdomen sällan delar omgivningens oro. En person med anorexi har i många fall en skev uppfattning av sin egen kroppsvikt och situation.
Det finns två olika typer av anorexia nervosa:
Vilket BMI som krävs för diagnos varierar från region till region, men även från patient till patient. BMI är inte heller det enda som undersöks när man sätter diagnos för anorexi.
Ordet anorexi betyder “aptitlöshet”, vilket refererar till bristen på aptit som sjukdomen bland annat kännetecknas av.
Atypisk anorexi innebär att du uppfyller de flesta kriterier för anorexi, men inte alla. Det kan till exempel innebära att du har alla tecken på anorexi, men inte är underviktig.
Om ditt barn är orolig att gå upp i vikt trots att barnet inte är överviktig kan det röra sig om anorexi, eller början till ätstörning. Om ditt barn uppvisar tecken på anorexi bör du söka hjälp så fort som möjligt.
Anorexi är en av de dödligaste psykiatriska sjukdomarna – vid diagnostiserad anorexi ligger dödligheten på 10 %.
Anorexia ger både fysiska och psykiska symtom. Rent fysiskt är det vanligt att:
Vid anorexi har du en uppfattning om ditt utseende och din vikt som inte stämmer överens med ditt behov av mat och hur andra ser dig. Om du har anorexi kan du ha psykiska besvär som till exempel:
När du har anorexi så rubbas signalsystemet i hjärnan som styr din känsla av hunger och mättnad. Istället för att inse vad kroppen behöver så utvecklas istället tvångsbeteenden och tvångstankar. När kroppen inte får i sig tillräckligt mycket energi och näring så får du lågt blodsocker vilket kan ge yrsel och darrningar. Kroppen ställer också in sig på svältläge som gör att ämnesomsättningen försämras. Om du fortfarande växer kan detta påverka kroppslängden och även leda till benskörhet. Du kan också få järnbrist, utebliven menstruation och tarmproblem.
När kroppen varit inställd på svält en längre tid så kan kroppen reagera på följande vis:
För att få diagnosen anorexia nervosa behöver du ha många av symtomen för sjukdomen. Det finns därför även en diagnos som kallas atypisk anorexi, vilket betyder att du har flera av symtomen men inte den livshotande undervikt som man får av långt gången anorexi. Atypisk anorexi har väldigt många likheter med anorexia nervosa, men den största skillnaden mellan diagnoserna är hur långt viktnedgången gått. Man måste alltså inte vara underviktig för att ha anorexi, men däremot för att få diagnosen anorexia nervosa.
Det går inte att peka ut en särskild orsak till att personer utvecklar ätstörningar som anorexi. Såväl psykologiska som kulturella och psykologiska faktorer spelar in, exempelvis:
Det finns även forskning som visar att ärftlighet har viss betydelse i utvecklandet av sjukdomen. Anorexia nervosa förekommer till exempel oftare hos båda tvillingarna i ett enäggstvillingpar än hos tvillingar som kommer från två ägg.
Om du tror att du har anorexia nervosa kan ett bra första steg vara att ta kontakt med en patientförening – exempelvis Ätstörningszonen eller Frisk & Fri. Det går även bra att prata med en familjemedlem, vän eller någon annan du litar på och på så vis känna att du inte är ensam i situationen. När du pratar med någon om det du kanske hållit hemligt länge kan det kännas jobbigt, men många upplever det även som befriande. Det är också vanligt att börja känna och tänka annorlunda när du slipper vara ensam med dina jobbiga tankar.
Anorexi kräver behandling, och en person som är anorektisk behöver först och främst hjälp att bryta självsvälten och stoppa undernäringen. I samråd med läkare får du därför ett matschema att följa, och det sätts även in behandling för de skador som kroppen fått av ätstörningen. En psykoterapeut eller psykolog kan i sin tur hjälpa dig att hantera känslorna du har. Ibland ingår även antidepressiva läkemedel i anorexibehandlingen.
Stor del av behandlingen vid anorexi innebär att bryta svälten och stoppa undernäringen. Därför är det vanligt att personer med anorexi får ett matschema att följa. Matschemat är till för att se till att den ätstörda får i sig tillräckligt med näring och få sunda rutiner för vad, när och hur mycket man bör äta.
Om du tror att du själv eller någon i din närhet har anorexi är det viktigt att söka vård. Ju tidigare du får diagnos och behandling desto större är möjligheterna att påverka sjukdomsförloppet.
Anorexia kan inte diagnostiseras eller behandlas av en nätläkare, eftersom sjukdomen kräver utredning som inte är lämplig via digital vård.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!