Ortorexi

Ortorexi är ingen formell diagnos i dagens läge, men det brukar ändå ofta klassas som en ätstörning. Det innebär att man har så kallad träningsnarkomani och samtidigt ett överdrivet fokus på att äta nyttigt. En person med ortorexi upplevs som hälsosam av andra, men är egentligen en väldigt begränsad individ som ersätter många saker i vardagen med träning och måltidsplanering. Du kan få ortorexi även om du inte har någon annan ätstörning, men det är i många fall en inkörsport till anorexi eller bulimi.

Vad menas med ortorexi?

Ordet ortorexi kommer från grekiskans orthos och orexis, som betyder renlärig och aptit.

Hur många lider av ortorexi?

Studier som gjorts på senare tid visar på att upp till 7 % av Sveriges befolkning har ortorexi. Det behövs dock fler studier för att kunna säkerställa detta.

En tvångsmässig inställning till kost och träning kan yttra sig på olika sätt, exempelvis:

• ditt beteende kring kost och träning påverkar dina relationer eller ditt arbete
• dina regler kring träning och kost har successivt blivit striktare
• du tränar flera gånger om dagen
• du blir irriterad, rastlös eller får ångest om du missar ett träningspass
• du har en negativ bild av dig själv och din kropp
• du följer en strikt diet trots att det ger konsekvenser för hälsan
• du blir aldrig nöjd med dina prestationer trots att din vardag kretsar kring hälsan.

Vad händer i kroppen vid ortorexi?

Ortorexi ger symtom rent fysiskt i det långa loppet eftersom en ortorektiker ofta har en snedvriden fixering av träning och matintag. Överdrivet tränande och överansträngning av kroppen kan exempelvis leda till muskelvärk, ledvärk, osund viktnedgång och orkeslöshet. En person med ortorexi kan också följa extremt strikta dieter som ger konsekvenser för hälsan – exempelvis vitamin- och mineralbrist, hudproblem, håravfall och menstruationsbortfall (om personen har mens).

Ortorexi har olika orsaker, och det finns ingen tydlig förklaring till varför vissa utvecklar en tvångsmässig relation till träning och mat. Det mest sannolika är att såväl biologiska som psykologiska och kulturella faktorer spelar in. Några exempel på sådana faktorer är:

• att du ställer höga krav på dig själv
• samhällets normer kring träning och kost
• att du upplevt något traumatiskt och försöker avleda dina känslor kring detta
• att du har oro eller ångest och tycker att det lindras genom ditt beteende.

Om du tror att du har en ätstörning – exempelvis ortorexi – kan ett bra första steg mot att bli frisk vara att kontakta en patientförening. Frisk & Fri och Ätstörningszonen är två olika patientföreningar som hjälper och stöttar personer med olika ätstörningar. Det är också viktigt att berätta om din ätstörning för dina nära och kära, och på så vis få nya perspektiv och slippa känna dig ensam i situationen. Många upplever det som befriande att äntligen berätta för någon om det man kanske hållit hemligt under en lång period.

Likt andra ätstörningar så behandlas ortorexi inom vården. I första hand brukar samtals- och beteendeterapi som exempelvis KBT erbjudas. Beroende på helhetsbilden så kan även andra insatser behövas – exempelvis ett matprogram om du är undernärd eller åtgärder för andra fysiska problem. Det finns ingen medicin som botar ortorexi, men det kan däremot sättas in olika läkemedel om du har svår ångest eller depression.

Oavsett hur länge du haft en ätstörning så är det oerhört viktigt att ta det på allvar. Om du tror att du själv eller någon i din närhet har ortorexi är det viktigt att söka vård så fort som möjligt.

• Vårdcentral
• Psykolog
• Psykoterapeut
• Ungdomsmottagning
• Ätstörningsvård

Kan ortorexi behandlas av nätläkare?

Om du har problem kopplat till kost och träning så kan du få rådgivning och psykoterapi genom digital vård. Om problemen är allvarliga behövs dock en fysisk utredning och behandling, och då kan en nätläkare ge remiss till en specialistklinik.