Hjärnblödning

Vid en hjärnblödning har ett eller flera blodkärl i hjärnan brustit, vilket orsakar en blödning. En hjärnblödning är ett akut tillstånd som ofta kräver snabb vård.

Hjärnan skyddas av tre hinnor – pia mater som är den innersta, araknoidea som är den mittersta och dura mater som är den yttersta. Blödningen kan uppstå på olika ställen i hjärnan och kallas då olika saker.

• Subduralhematom: när blödningen uppstår mellan den mittersta och yttersta hinnan.
• Subaraknoidalblödning: när blödningen uppstår mellan den mittersta och den innersta hinnan.
• Intracerebral blödning: när blödningen uppstår inne i hjärnvävnaden.

Är hjärnblödning samma sak som stroke?

Alla tillstånd som kännetecknas av plötsliga symtom till följd av syrebrist i hjärnan går under samlingsnamnet stroke. En hjärnblödning är alltså en form av stroke, då subaraknoidala och intracerebrala blödningar gör att blodflödet, och därmed syresättningen, till hjärnan minskar eller stoppas.

Här på Vården.se kan du läsa mer om stroke.

Hur farligt är hjärnblödning?

En hjärnblödning är ett akut tillstånd som kan vara farligt om inte behandling sätts in. Överlevnadschansen är relativt stor om man får behandling i rätt tid, men däremot finns en risk för bestående men.

En hjärnblödning kan kännas på flera sätt och ge många olika symtom som kan variera beroende på blödningens karaktär. Om hjärnblödningen är orsakad av en skallskada eller våld mot huvudet är vanliga symtom:

• huvudvärk som stiger i grad
• yrsel och förvirring
• koncentrationssvårigheter
• talsvårigheter
• svårigheter att gå
• förlamning.

Om hjärnblödningen uppstår på grund av ett sprucket blodkärl kan symtomen komma plötsligt i form av:

• talsvårigheter
• förvirring, yrsel och svårigheter att förstå vad andra säger
• hängande ögonlock och ansikte
• försvagning i arm eller ben
• synförändringar
• kraftig huvudvärk
• stelhet i nacken
• illamående och kräkningar
• balanssvårigheter
• ljuskänslighet.

Det finns flera orsaker till att man får en hjärnblödning. En orsak till blödningar i hjärnan är olyckor eller våld mot huvudet. Efter en skallskada är det vanligast att få en blödning mellan den mittersta och yttersta hinnan, en subduralhematom.

Hjärnblödningar kan också uppstå utan en synlig orsak, vilket brukar vara fallet om blödningen är subaraknoidal eller intracerebral. Blödningen beror då på att ett blodkärl i hjärnan har brustit och blodflödet till hjärnan stoppas, vilket kan ha flera bakomliggande orsaker. Den vanligaste orsaken är att ett pulsåderbråck har bildats på ett av hjärnans blodkärl. Det kan bero på bland annat högt blodtryck som inte behandlas, åderförfettning eller stor konsumtion av alkohol, cigaretter och/eller droger. Risken för pulsåderbråck i hjärnan kan även vara ärftligt och är vanligare hos kvinnor än män.

En mer ovanlig orsak till hjärnblödningar är missbildningar som orsakar försvagningar i hjärnans blodkärl, vilket ökar risken för att kärlet ska brista.v

För att minimera risken för att få en plötslig hjärnblödning är det vissa saker du kan tänka på. En hälsosam livsstil med fysisk aktivitet och bra kost är grundläggande för att hålla kroppen frisk. Du bör även sluta röka och dra ner på alkoholkonsumtionen. Om du är överviktig är det bra att försöka gå ner i vikt. Håll även koll på ditt blodtryck, framförallt om du är lite äldre och vet med dig att det är högt.

Beroende på vilken den bakomliggande orsaken till hjärnblödningen är kan behandlingen se olika ut.

En hjärnblödning som uppstår efter våld mot huvudet eller en olycka där huvudet skadas behöver inte alltid behandlas om blödningen är liten. En större blödning behandlas dock med operation där syftet är att tömma blodet och minska trycket. Under operationen borrar kirurgen ett hål i skallbenet eller öppnar upp kraniet.

Vid en hjärnblödning som uppstår plötsligt krävs akut vård. Om blödningen är relativt ytlig opererar man. Det är viktigt att snabbt begränsa skador, öka blodflödet och förhindra att nya blödningar uppstår. En behandlingsmetod som också används kallas coiling, vilket innebär att man för in en kateter genom en pulsåder, och vidare till hjärnan och blödningen. Med hjälp av en tunn metalltråd gör man så att blodet koagulerar.

Efter en hjärnblödning behöver du ofta stanna på sjukhuset i upp till två veckor, där du även får läkemedel som förhindrar att nya blödningar uppstår. Efter utskrivningen väntar en tid med rehabilitering som kan se olika ut beroende på vilka skador du fått i samband med blödningen. Du kan exempelvis få träffa en fysioterapeut, arbetsterapeut eller logoped.

När bör man söka vård?

Sök akutvård om du eller någon i din närhet visar tecken på att ha fått en plötslig hjärnblödning. Läkaren gör en datortomografi, DT-undersökning, vilket i de allra flesta fall kan avgöra om det har uppstått en blödning, och du läggs då direkt in på sjukhus.

Om du har fått ett slag mot huvudet och misstänker att en blödning uppstått bör du uppsöka vårdcentral eller en akutmottagning om symtomen blir starka.

• Akutmottagning
• Neurolog
• Vårdcentral