Psykologens bästa tips till dig som är anhörig till någon med psykisk ohälsa

Psykologens bästa tips till dig som är anhörig till någon med psykisk ohälsa

2022-09-05 | Psykisk hälsa

De flesta som lider av psykisk ohälsa har anhöriga som också påverkas av situationen. Det kan kännas svårt att veta vad man ska säga till någon som mår psykiskt dåligt, eller hur man hanterar det om man själv börjar må dåligt i situationen. Vården.se har träffat Tanya Harnell, legitimerad psykolog på WeMind, som ger sina bästa tips till dig som är anhörig.

Anhörig till någon som mår psykiskt dåligt

Hur hjälper man någon som mår psykiskt dåligt? 

Det kan vara svårt att veta hur man ska bemöta någon som mår psykiskt dåligt. Många känner sig rädda för att bemöta den som mår dåligt på fel sätt. I de flesta fall är det däremot bättre att våga kommunicera än att inte säga något alls, menar Tanya. 

“Generellt sett är det alltid bättre att våga fråga och visa sig intresserad för den närstående, snarare än att inte låtsas om det. Men det kan vara lite lurigt ibland att veta vad som är hjälpsamt och inte. Det gäller till exempel för personer med ångestsyndrom av olika slag”.

Personer som lider av exempelvis GAD (generaliserat ångestsyndrom) kan ibland ha olika problematiska beteenden som bidrar till att vidmakthålla problematiken. Det handlar ofta om att man vill lindra sin oro i stunden, och då till exempel ställer frågor till sin omgivning om saker man känner oro för, för att få en slags försäkran.

“Det är vanligt att man som närstående säger ‘nej, det tror jag verkligen inte är någon fara!’ när den som mår dåligt pratar om eller ställer frågor om sin oro, för att lugna personen. Det som ofta händer då är att den som mår dåligt tillfälligt känner sig lugnad, men fortsätter att vara beroende av att någon ska lugna en när den är orolig. I själva verket behöver de här personerna öva på att hantera ovissheten. I en sådan situation kan det vara bättre att som närstående lämna det lite ovisst och svara mer neutralt men samtidigt bekräfta den andres känslor som begripliga. Du kan till exempel säga ‘jag hör att du är orolig och jag förstår verkligen att det är jättejobbigt nu, men vi kan ju inte veta och det här är ju en sådan situation där jag riskerar att bidra till ditt problem om jag ger det svar du önskar. Kan jag göra något annat för att hjälpa dig hantera situationen och stå ut med ovissheten?’. Ibland kan det också vara hjälpsamt att föreslå någon aktivitet som hjälper personen att bryta orosbeteendet och istället styra sitt fokus till nuet.”

När den som mår dåligt inte vill söka hjälp – vad gör man då?

När man lider av psykisk ohälsa kan det vara svårare att ta tag i saker, och att söka hjälp för sina besvär kan kännas som ett stort projekt. Som anhörig kan det då vara svårt att veta vad man ska göra för att hjälpa personen.

“Det är jättesvårt, för man kan inte tvinga någon som inte vill söka hjälp att göra det. Det man kan göra är att påtala att det finns hjälp att få, samt uppmuntra och försöka underlätta för personen att söka hjälp. Det kan till exempel handla om att ta reda på information och andra konkreta saker, såsom att kolla upp vart personen kan vända sig för hjälp eller leta rätt på telefonnummer och telefontider. Ett annat tips är att putta på lite, eller säga ‘kom igen, jag följer med dig’.”

Uppmuntra den som mår dåligt till aktivitet

Det är vanligt att personer med exempelvis ångestsyndrom eller depression drar sig från att aktivera sig, eller från att göra vissa saker såsom att träffa vänner eller gå och handla. Ibland kan det hända att de närstående då vill hjälpa den som mår dåligt lite för mycket, och därmed bidrar man till undvikande beteenden som riskerar att vidmakthålla personens dåliga mående över tid. 

“Man säger kanske till någon som mår dåligt att ‘nej ligg kvar i soffan du om du inte mår bra, jag kan handla efter jobbet!’. Det är faktiskt inte en så jättebra hjälp – om det inte är en akut kris. Om personen exempelvis är deprimerad eller har ett ångestsyndrom undviker man ofta vissa situationer för att det känns jobbigt i stunden. Det här är naturligtvis en begriplig reaktion, men tyvärr brukar undvikandet bara göra saken värre över tid och problemen förstärks. Då behöver man snarare en uppmuntran till att bryta sitt undvikande, och stöd i att ta tag i saker och komma igång med rutiner trots den jobbiga känslan. Här kan de närstående vara ett stort stöd till att pusha på eller uppmuntra steg som är åt rätt håll”, förklarar Tanya.

Glöm inte bort dig själv

Att vara partner, vän eller familjemedlem till någon som mår dåligt kan vara betungande, och det är inte ovanligt att man glömmer bort sig själv och sina egna behov.

“Det är viktigt att inte glömma bort att vända spotlighten på sig själv ibland, och tänka ‘vad behöver jag för att jag ska orka det här’. För ofta är man helt slut, om det har varit mycket slitningar länge. Kanske har man offrat sina egna behov för sin närståendes behov – eller för vad man tror att den närstående behöver. Det kan ju gå bra om det är en tillfällig kris, men när det drar ut över tid blir det helt ohållbart”, säger Tanya. 

Vissa anhöriga känner ett dåligt samvete när de inte är tillgängliga eller finns där för den som inte mår bra. Det kan leda till att de hoppar över egna aktiviteter eller saker som de mår bra av och behöver.

“Man kanske tänker; ‘jag måste inte gå på den där AWn, jag vet ju att min man är superdeppig och ligger hemma ensam och grubblar’ eller ‘jag måste inte gå på mitt träningspass just idag’. Sådana prioriteringar kan naturligtvis behöva göras ibland men händer det ofta finns det en risk att man själv blir nedstämd eller utmattad och då blir det svårt att orka vara ett stöd för sin närstående. Se över lite kring hur du själv har det, och hur det är med dina behov”.

Tanyas bästa tips till dig som är anhörig till någon med psykisk ohälsa 

  • Våga kommunicera 

Oftast är det bättre att fråga hur det är än att inte säga något alls! Lyssna och visa intresse för hur personen känner och tänker. Tassa inte på tå, utan våga fråga och uttryck dina funderingar. Men kom ihåg att det inte är din uppgift att lösa problemen eller att “ta bort” personens dåliga mående.

  • Ge uppmuntran och bekräftelse 

Det är viktigt att ge bekräftelse för din närståendes försök att göra något, trots att det är svårt eller triggar jobbiga känslor. Uppmärksamma när personen gör något som är “åt rätt håll” – även vid små steg.

  • Stötta aktivitet snarare än undvikande beteenden 

Försök att peppa den som mår dåligt att aktivera sig eller att våga göra något som den är rädd för, även om det känns svårt. Visa intresse och prata om vad personen har att vinna på att försöka trots de jobbiga känslorna i stunden.

  • Hjälp genom att bryta ner saker i delsteg 

Jobbiga saker blir lättare genom att bryta ner och fokusera på dem i delsteg, istället för att grubbla på det jobbiga som kan komma sen. Genom att ta ett steg i taget ökar sannolikheten att personen ska få energi att ta ytterligare ett steg som kan bidra till en positiv spiral. Du kan hjälpa genom att peppa till nästa steg, som att till exempel komma upp på morgonen och äta frukost.

  • Undvik att bidra till ältande kring problem som ändå inte går att lösa

Ibland fastnar vi i att älta saker som känns jobbiga, utan att det leder någonstans – och det gör faktiskt att vi mår ännu sämre. Ett tips för att undvika att fastna allt för länge i vissa tankar, är att stötta personen i att “byta spår”. Försök byta ämne genom att fråga om något annat utan att göra en stor sak av det, eller prata om vad som faktiskt skulle vara hjälpsamt att göra i nuet.

  • Glöm inte bort dig själv! 

Det är kanske en av de viktigaste punkterna att bära med sig om du är närstående till någon med svåra och långvariga psykiatriska besvär. Rikta spotlighten på dig själv ibland – annars finns det en risk att du också kommer må dåligt och då inte heller kan vara ett stöd för din närstående.

Är du anhörig och behöver stöd? 

Att vara nära anhörig till någon som mår dåligt psykiskt kan vara betungande, och ibland svårt att hantera. Kanske känner man sig otillräcklig, eller dras med i nedstämdheten. Då kan det vara skönt att prata med någon för att få stöd.

Du kan vända dig till en privat psykolog eller psykoterapeut, men även till vårdcentralen. Vissa ideella eller religiösa samfund och specifika patientföreningar kan också erbjuda stöd.

“Ibland glömmer anhöriga bort att det är en jättesvår situation för dem själva, och att de också kanske behöver hjälp. Kanske har man inte ens tänkt på just det, att man behöver ta hand om sig själv för att orka den svåra situationen”, säger Tanya.


Publicerad: 29 augusti 2022 kl 14:20
Uppdaterad: 5 september 2022 kl 15:06

Författare:

1 Kommentar

2023-05-27

Åsa skrev:

Vet inte

svara

Skriv kommentar