Tandsten – symtom, orsaker och behandling

Vad är tandsten?

Vad tandsten är

Tandsten bildas när bakterier på tänderna blandas med saliv och hårdnar till en yta på tanden. Det är alltså en hård beläggning som sitter fast på tanden, till skillnad från mjuka bakteriebeläggningar som ännu inte har hårdnat. Tandsten sitter ofta mellan tänderna, där det kan vara svårt att själv göra rent.¹ Tandsten är ett vanligt problem.²

Tandsten kan finnas på olika delar av tanden och nära tandköttet. Det finns två typer av tandsten, och de skiljer sig åt beroende på om de sitter ovanför eller under tandköttskanten. Den ena formen syns ibland på tanden, medan den andra kan finnas dolt i tandköttsfickor.

Två former och hur de kan se ut

Tandsten ovanför tandköttskanten bildas ofta på insidan av framtänderna i underkäken. Tandsten ovanför tandköttskanten kan också bildas på utsidan av de stora kindtänderna i överkäken.¹ De här platserna är nära områden där salivens innehåll kan bidra till att tandsten bildas.

Tandsten ovanför tandköttskanten är först grynig och oftast vitaktig. När den blir hårdare kan färgen förändras. Tandsten ovanför tandköttskanten kan bli gulbrun eller mörkbrun, till exempel av kaffe, te eller vin.¹ Färgen kan därför variera från ljus och vitaktig till mörkare brun.

Tandsten under tandköttskanten bildas i inflammerade tandköttsfickor mellan tanden och tandköttet.¹ En tandköttsficka är området mellan tanden och tandköttet. Den här formen ligger alltså inte öppet på tandens synliga yta, utan under kanten av tandköttet.

Hur tandsten kan kännas eller märkas

Tandsten ovanför tandköttskanten har en skrovlig yta som ofta kan kännas med tungspetsen. Det kan kännas som en ojämn eller sträv yta när du för tungan längs tanden. Tandsten ovanför tandköttskanten kan ibland synas som brunfärgade tänder.¹

Tandsten under tandköttskanten går inte att se. Den kan i stället märkas genom förändringar i munnen eller tandköttet. Blödande tandkött, dålig smak i munnen och dålig lukt från munnen kan vara tecken på tandsten under tandköttskanten.¹ Dålig smak kan komma från inflammerade tandköttsfickor.

Tandsten kan därför finnas även om du inte ser någon tydlig beläggning på tanden. Det gäller särskilt när tandstenen sitter under tandköttskanten. Den synliga formen kan ibland märkas genom färg eller genom att ytan känns skrovlig, medan den dolda formen kan märkas genom blödning, dålig smak eller dålig lukt.

Vem som oftast får tandsten

De flesta har tandsten på åtminstone någon tand även om de rengör tänderna regelbundet. Tandsten kan alltså förekomma även hos dig som borstar tänderna och gör rent mellan tänderna regelbundet. Mängden tandsten varierar mellan personer och kan också variera under olika perioder i livet.¹

Det betyder att mängden tandsten inte är lika stor hos alla. Vissa kan få tandsten på enstaka tänder, medan andra får mer på flera tänder. Det är ovanligt att barn får besvär med tandsten.¹ När barn får tandsten brukar den sitta på insidan av framtänderna i underkäken.

Vad kan tandsten bero på?

Plack, saliv och mineraler

Tandsten börjar med plack, alltså en beläggning av bakterier på tänderna. När placken får sitta kvar förenas den med kalksalter som finns i saliven.² Blandningen hårdnar snabbt och blir tandsten. Det är därför salivens innehåll spelar roll för hur lätt tandsten bildas. Plack består av bakterier, slem och matrester som samlas på tänderna. Om plack inte tas bort blir det en hård beläggning som kallas tandsten.³ Tandsten kan därför börja bildas när beläggningar får ligga kvar på tanden.⁴

Plack kan både bildas och stelna till tandsten på ett dygn.² Hur snabbt det sker påverkas bland annat av mineralsalter samt kalcium- och fosfatjoner i saliven. Hos vissa personer frigörs mineralerna från saliven snabbt. Då kan tandsten ovanför tandköttskanten bildas redan efter någon vecka.¹

Det betyder att tandsten inte bara beror på hur länge plack har funnits kvar. Salivens innehåll och hur snabbt mineralerna frigörs är också faktorer bakom att tandsten bildas. Därför kan mängden tandsten skilja sig tydligt mellan olika personer.

När ska du söka vård för tandsten?

Kontakta en tandvårdsmottagning

Kontakta en tandvårdsmottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

• Tandköttet blöder.¹
• Tandköttet är svullet.¹
• Det börjar bli mycket tandsten på tänderna.¹

Tandsten som har blivit hård behöver tas bort av en tandläkare eller tandhygienist. När du kontaktar en tandvårdsmottagning kan en tandläkare eller tandhygienist undersöka om det finns tandsten under tandköttskanten. Vid undersökningen mäts hur djupa tandköttsfickorna är. Friska tandköttsfickor är ett par millimeter djupa. Djupare tandköttsfickor kan vara tecken på tandlossning. En tandröntgen kan visa tandsten mellan tänderna som tandläkaren eller tandhygienisten inte kan se med egna ögon. Det kan därför behövas både undersökning och tandröntgen för att upptäcka tandsten på olika ställen. Tandläkaren eller tandhygienisten kan använda särskilda instrument eller ultraljud för att ta bort tandstenen. Tandsten som sitter under tandköttskanten kan göra ont att ta bort, och då kan du behöva bedövning, särskilt om tandköttsfickorna är djupa. Efter behandlingen kan tandköttet kännas lite ömt och svullet. Det brukar gå över efter något dygn. En tandvårdsmottagning kan därför hjälpa dig att undersöka besvären och ta bort tandstenen med särskilda verktyg. Det är viktigt att ta bort tandsten eftersom den kan leda till inflammation i tandköttet, så kallad gingivit. Om inflammationen blir kvar utan behandling under många år kan det leda till tandlossning, så kallad parodontit.

Vad kan du göra själv vid tandsten?

Rengör tänderna varje dag

Det bildas lager av bakterier på tänderna hela tiden. Därför är det viktigt att du borstar tänderna och gör rent mellan tänderna varje dag.¹ Plack som inte tas bort varje dag kan hårdna och bilda tandsten. Daglig rengöring hjälper därför till att hålla mängden bakteriebeläggningar nere.²

• Borsta noga med en mjuk tandborste och fluortandkräm både morgon och kväll.²
• Gör rent mellan tänderna varje dag.
• Använd tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar för att få bort bakterier och matrester som kan finnas kvar efter att du har borstat tänderna. Välj det hjälpmedel som fungerar för att hålla rent mellan just dina tänder. Rengöringen mellan tänderna kompletterar tandborstningen, eftersom bakterier och matrester kan finnas kvar där efteråt.

Rengöringen mellan tänderna är särskilt viktig eftersom tandsten ofta sitter där det kan vara svårt att själv göra rent.¹ Regelbunden rengöring minskar mängden beläggningar som annars kan ligga kvar på tänderna.

Vad som går att borsta bort

Mjuka lager av bakterier går ofta att borsta bort under de första två till tre veckorna efter att de har bildats.

Utredning och behandling vid tandsten

Undersökning hos tandläkare eller tandhygienist

Vid en undersökning bedömer tandläkaren eller tandhygienisten om det finns tandsten under tandköttskanten. Hen mäter också hur djupa tandköttsfickorna är. Friska tandköttsfickor är ett par millimeter djupa. Djupare tandköttsfickor kan vara tecken på tandlossning. Undersökningen visar alltså inte bara om tandsten finns, utan också hur tandköttet och tandköttsfickorna ser ut. Tandröntgen kan behövas för att upptäcka tandsten mellan tänderna som inte syns med egna ögon.¹

• En tandläkare eller tandhygienist undersöker om du har tandsten under tandköttskanten.¹
• Tandläkaren eller tandhygienisten mäter hur djupa tandköttsfickorna är.¹
• Tandröntgen kan visa tandsten mellan tänderna som tandläkaren eller tandhygienisten inte kan se med egna ögon.¹

Ta bort tandsten

Hård tandsten tas bort av tandläkare eller tandhygienist. Hur det känns beror bland annat på om tandstenen sitter ovanför eller under tandköttskanten. När tandstenen har blivit hård går den inte att borsta bort själv. Den behöver tas bort med särskilda verktyg av tandläkare eller tandhygienist.

Vem kan hjälpa dig vid tandsten?

Tandläkare och tandhygienist

En tandläkare eller tandhygienist kan hjälpa dig att ta bort hård tandsten.¹ När tandstenen har blivit hård går den inte att borsta bort själv, utan vårdpersonalen tar bort den med särskilda verktyg.²

En tandläkare eller tandhygienist kan också undersöka om du har tandsten under tandköttskanten. Vid undersökningen mäter tandläkaren eller tandhygienisten hur djupa tandköttsfickorna är. Tandläkaren eller tandhygienisten kan även upptäcka tandsten mellan tänderna med hjälp av tandröntgen när den inte går att se med egna ögon.¹

Du kan alltså boka tid hos en tandläkare eller tandhygienist för både undersökning och borttagning av tandsten. Tandvårdspersonalen kan också ge råd om hur du håller tänderna rena efter behandlingen.

Hitta och boka tandvård

Folktandvården erbjuder möjlighet att boka tid.² På Folktandvårdens webbplats finns länken Boka tid, som du kan använda för att gå vidare till tidsbokning.

Folktandvården erbjuder också en sökfunktion för att hitta klinik.

Vanliga frågor om tandsten

Vad är tandsten och hur märks den?

Vad är tandsten? Tandsten bildas när bakterier på tänderna blandas med saliv och det blir en hård yta på tanden. Den hårda ytan sitter fast på tanden och är därför inte samma sak som ett mjukt bakterielager. Tandsten ovanför tandköttskanten har en skrovlig yta som du ofta kan känna med tungspetsen.¹ Det kan alltså vara möjligt att känna tandsten även om du inte ser den tydligt.

Kan jag borsta bort tandsten själv?

Går tandsten att borsta bort hemma? Det går ofta att borsta bort mjuka lager av bakterier under de första två till tre veckorna efter att de har bildats. Det gäller alltså mjuka lager, inte tandsten som redan har blivit hård. Men om tandstenen har hunnit bli hård behöver den tas bort av en tandläkare eller tandhygienist.¹ En tandborste kan därför hjälpa till att hålla tänderna rena, men den tar inte bort hård tandsten.

När bör jag kontakta tandvården?

När behöver jag kontakta tandvården? Kontakta en tandvårdsmottagning om du har ett eller flera av följande besvär: Tandköttet blöder. Kontakta en tandvårdsmottagning om tandköttet är svullet.¹ Blödning och svullnad i tandköttet är därför skäl att höra av dig till tandvården. Du kan läsa mer om undersökning och behandling i avsnitten om när du ska söka vård samt om utredning och behandling.