Äggdonation är ett sätt att ge bort dina ägg till någon som inte kan bli gravid med sina egna ägg. Det kan vara en del av en IVF-behandling.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Äggdonation?
Äggdonation innebär att du får ett donerat ägg som befruktas med spermier från din partner. Det befruktade ägget förs sedan in i livmodern.1 Äggdonation är en form av donation där ägg från en annan person används för att hjälpa till när det inte går att få barn med egna ägg.
Äggdonation kan vara ett alternativ om du eller ni har haft svårt att få barn. Det kan också vara aktuellt om ni är två kvinnor som lever tillsammans och vill få barn. Du kan även få hjälp genom donation om du vill bli förälder utan partner.1
Det finns flera möjliga anledningar till att donerade ägg kan behövas:
Sök efter vårdgivare som erbjuder Äggdonation på några av våra populära platser.
Efter klimakteriet har ägglossningen slutat, och då går det inte längre att bli gravid med egna ägg. När du blir äldre finns det färre ägg kvar i äggstockarna, och äggens kvalitet försämras också.2 Det kan göra det svårare att bli gravid eller behålla en graviditet.
Vid dubbeldonation kommer både ägget och spermien från donatorer.1 Ägget och spermien från olika donatorer används då vid en behandling med befruktning utanför kroppen.
Vid embryodonation får du ett redan befruktat ägg, alltså ett embryo. Embryot kan komma från ett annat par eller från en ensamstående kvinna som har gjort en behandling med befruktning utanför kroppen och har embryon kvar. Embryodonation är mycket ovanligt.1
I Sverige är det tillåtet att få behandling med ett donerat embryo eller med både donerade ägg och donerade spermier. För embryodonation och dubbeldonation gäller samma regler som för att ta emot enbart donerade ägg eller donerade spermier.3 Det görs en särskild prövning för att bedöma om behandlingen är medicinskt lämplig.
Vanliga regionala villkor är att du som ska bli gravid är mellan 25 och 39 år och har ett BMI som ligger inom de gränser som gäller i regionen. Villkoren för behandling kan skilja sig mellan olika regioner.1 Om du söker behandling tillsammans med en partner kan det också finnas andra regionala villkor för er.
Kliniken utreder donatorn genom intervjuer och hälsoundersökningar.1 Donatorn ska bland annat vara frisk och får inte ha allvarliga eller smittsamma sjukdomar. Det får inte heller finnas allvarliga ärftliga sjukdomar i donatorns släkt, och donatorn ska vara psykiskt frisk utan missbruk.
Kliniken väljer om möjligt en donator som liknar dig eller din partner i hår-, ögon- och hudfärg.1 Du kan lämna önskemål, men det är kliniken som bestämmer vilken donator som är lämplig.
Mottagaren och donatorn får inte veta vem den andra är.1 Donatorn är alltså anonym för den eller de som vill få barn, och donatorn får inte veta till vem eller vilka donationen går.
Anonymiteten gäller inte på samma sätt för barnet. Ett barn som har kommit till genom donation i Sverige har enligt lagen rätt att få information om sitt biologiska ursprung.3 När barnet har uppnått tillräcklig mognad kan det kontakta kliniken där behandlingen genomfördes för att få uppgifter om donatorn.
Det är förälderns ansvar att berätta för barnet att det har kommit till med hjälp av en donator. Donatorn har ingen kontakt med barnet och inget juridiskt ansvar.1 Barn som får veta om sitt ursprung tidigt har enligt erfarenheter lättare att hantera informationen.
Mer information om hur behandlingen går till finns i avsnittet om behandling.
Innan behandlingen startar behöver du göra en utredning. Du blir undersökt av en gynekolog, träffar en kurator eller psykolog och lämnar blodprov.1
Vid den gynekologiska undersökningen använder läkaren ultraljud för att se om förutsättningarna för att bli gravid finns och för att kunna välja rätt behandling.1 Läkaren pratar också med dig om hur du mår fysiskt och psykiskt och går igenom din hälsa.
Samtalet med kurator eller psykolog är en utredning som kallas särskild prövning.1 Under samtalet får du mer information om donationen, information och stöd om hur du kan berätta för ditt barn om dess ursprung och möjlighet att ställa egna frågor. Om du har en partner deltar ni tillsammans.
Den särskilda prövningen ska bland annat säkerställa att du och eventuell partner kan ge ett barn en trygg uppväxt.1 Ni pratar också om dina förväntningar och vilket stöd du har omkring dig.
Du får lämna blodprov före behandlingen. Om du söker tillsammans med en partner lämnar ni båda blodprov. Inför behandlingen får du information om hur behandlingen går till.4 Du ska också få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du ska få vara delaktig i din vård och ställa frågor om det behövs. Om du har svårt att förstå informationen kan du ha möjlighet att få hjälp av en tolk.1
Äggdonatorn genomgår en utredning innan donerade ägg kan användas. Utredningen innehåller ett hormonprov som visar om donatorn har tillräckligt med ägg i äggstockarna.5
Donatorn undersöks också av en läkare med gynekologisk undersökning och vaginalt ultraljud. Undersökningen används för att undersöka äggstockarna. Donatorn träffar dessutom en barnmorska som går igenom hur behandlingen går till.5
Donatorer utreds även genom intervjuer och hälsoundersökningar. En donator måste bli undersökt och godkänd innan donerade ägg kan användas.1
Det tar tid innan ägg från en donator kan användas. Efter undersökningen sparas äggen i minst sex månader innan de kan användas.1
Hur länge du behöver vänta på behandling varierar mellan olika regioner. Väntetiden påverkas bland annat av hur många donatorer det finns. Innan äggen kan användas behöver donatorn alltså först genomgå sin undersökning.1 Det gäller även om väntetiden till behandling har börjat räknas. Ägg och spermier förs samman i ett laboratorium och det befruktade ägget kallas embryo.5,6
När utredningen är färdig och kliniken bedömer att du kan få hjälp går du vidare till behandlingen. Vid äggdonation befruktas de donerade äggen med spermier från din partner. Det befruktade ägget förs sedan in i din livmoder.1
Du kan behöva ta hormoner innan det befruktade ägget förs in.1 Hormonerna förbereder livmoderslemhinnan för behandlingen.
Äggdonation kan genomföras med IVF, provrörsbefruktning. Vid IVF befruktas ägg och spermier utanför kroppen i ett laboratorium.1 Det befruktade ägget kallas embryo.
Vid IVF förs ett embryo in i livmodern några dagar efter befruktningen.5 Om donerade ägg används genomförs samma steg, och embryot förs över till den person som ska bära graviditeten.7 Efter befruktningen följer kliniken embryots utveckling innan återföringen.4 Ett embryo kan fortsätta att utvecklas i livmodern efter att det har förts in där.5 Vid en fryst embryoåterföring tinas embryot först innan det förs in i livmodern.7 Inför en sådan återföring kan du få hormoner som tas som tabletter, sprutor, genom huden eller i slidan för att förbereda livmodern.8 Kliniken kan följa hur livmodern är förberedd med ultraljud och blodprov.7
Äggdonatorn behandlas med hormoner för att flera ägg ska mogna och kunna plockas ut samtidigt.5
Före ägguttaget får donatorn smärtlindring och avslappnande medel. Läkaren gör därefter en ultraljudsundersökning och använder en nål för att punktera äggblåsorna.5 Genom nålen sugs vätska ut, och vätskan kan innehålla ägg.
Donatorn kan känna beröring och ett tryckande obehag när äggen plockas ut. De flesta tycker att smärtlindringen hjälper.
Själva ägguttaget brukar ta 20 till 30 minuter. Efteråt stannar donatorn kvar på kliniken och vilar i ungefär två timmar innan hon får lämna kliniken.5 Ägguttaget görs genom slidan, och läkaren använder ultraljud för att styra nålen till äggstockarna. Nålen är ansluten till en sugutrustning som används för att suga ut äggen ur äggblåsorna.7 Donatorn får vanligtvis lämna kliniken efter vilan. Vissa donatorer kan efter behandlingen få huvudvärk, må illa eller få svullen mage, men sådana besvär brukar snabbt gå över.5
Efter befruktningen följer kliniken embryots utveckling innan det förs in i livmodern. Graviditet uppstår när embryot fäster i livmoderslemhinnan.
Du får göra ett graviditetstest med blodprov ungefär nio till fjorton dagar efter embryoåterföringen.7 Kliniken kan ge dig mer information om när provet ska tas. Graviditetstestet visar om det har blivit en graviditet efter embryoåterföringen. Graviditet uppstår när embryot fäster i livmoderslemhinnan. Om testet visar graviditet kan kliniken kalla dig till en undersökning med ultraljud senare i graviditeten.9
Om du får äggdonation på en klinik som hör till regionen betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar. På regionens kliniker betalar du en patientavgift för dina undersökningar och behandlingar.6 Avgiften är alltså inte samma sak som hela kostnaden för vården, eftersom den offentliga vården till största delen finansieras genom skatt till regioner och kommuner.10
Avgiften för äggdonation kan skilja sig beroende på var i landet du får vården. Avgifterna kan variera i olika regioner. Du betalar de patientavgifter som gäller i den region där du får vården.10 Det gäller även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd. Fråga kliniken vilken patientavgift som gäller för just dina undersökningar och behandlingar.
Om du väljer helt privat vård som inte finansieras av en region betalar du hela kostnaden själv.10 På en privat klinik får du betala hela kostnaden själv. Olika kliniker kan ha olika avgifter.6 Kontakta mottagningen om du vill veta vad vården kostar i ditt fall.
Behandlingar på regionens kliniker omfattas av högkostnadsskyddet enligt informationen om IVF. Behandlingarna omfattas av högkostnadsskyddet.6 Högkostnadsskyddet gäller besök i öppenvården, alltså vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus.
Högkostnadsskyddet innebär att du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under en period på tolv månader.11 Perioden börjar räknas vid ditt första besök. När du har betalat upp till den nivå som regionen har beslutat om får du ett frikort, och under resten av tolvmånadersperioden betalar du inget för dina besök i öppenvård.
En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 450 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen.11 Fråga regionen eller kliniken om vilket belopp som gäller där du får vård.
Högkostnadsskyddet gäller också om du söker vård i en annan region än där du bor.10 Frikortet gäller i alla regioner i Sverige.11 Du kan behöva ta med dig en papperskopia av ditt elektroniska frikort om du ska få vård i en annan region.
Kostnaden för privat vård kan variera mellan olika kliniker. Därför behöver du fråga den klinik du överväger om priset.
En privat sjukvårdsförsäkring kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen för vård.10 Kontrollera därför försäkringens villkor innan du planerar att använda den för äggdonation. Kontakta mottagningen om du har frågor om vilka kostnader som gäller.
Äggdonation kan ge en möjlighet till graviditet när det inte går att få barn med egna ägg. Behandlingen innebär då att donerade ägg används för att hjälpa dig eller er att få barn. En del tycker att det känns skönt att få hjälp.1
Den kan dessutom göra det möjligt för två kvinnor som lever tillsammans att få barn.1
För vissa kan äggdonation vara ett behandlingsalternativ efter klimakteriet. Den kan också vara aktuell när äggstocksfunktionen är nedsatt på grund av ålder, sjukdom eller behandling.1
Äggdonation kan vara ett alternativ när det finns risk att föra vidare en ärftlig sjukdom.1 På så sätt kan behandlingen ge en annan möjlighet när egna ägg inte kan användas.
Det finns flera orsaker till att donerade ägg kan behövas:
Vilken behandling som passar bäst beror på orsaken till barnlösheten. Därför får du information om behandlingsalternativ och möjlighet att ställa frågor inför behandlingen.
Att barnet inte är genetiskt släkt med dig behöver inte avgöra relationen mellan er. Erfarenheter visar att relationen till barnet formas genom omsorg, närhet och kärlek. Relationen bestäms inte av genetisk släktskap.1
Du kan få stöd under donationsprocessen. Kurator eller annan vårdpersonal kan prata med dig om frågor och känslor som är vanliga under en donationsprocess.1 Du kan också få stöd i hur du kan berätta för barnet om dess ursprung.
Assisterad befruktning med donerade ägg är ett sätt att behandla infertilitet med hjälp av donerade könsceller.12 Behandlingen ingår i den assisterade befruktningen, där ägg och spermier hanteras för att skapa embryon som sedan förs tillbaka till kroppen.
IVF är den vanligaste och mest effektiva formen av assisterad befruktning.12 Vid IVF befruktas ägg och spermier utanför kroppen, och embryot förs senare in i livmodern. När donerade ägg används följer behandlingen samma grundsteg som annan IVF med donerade ägg.
För dig kan detta innebära en medicinsk väg till graviditet när andra förutsättningar för att få barn inte finns. Det kan också ge möjlighet till familjebildning för ensamstående och för två kvinnor som lever tillsammans. Samtidigt är det bra att få information om både behandlingsalternativ och väntetid, så att du kan vara delaktig i beslut om vården.
Det finns stöd att få under processen. Kurator, psykolog eller annan vårdpersonal kan hjälpa dig att prata om donationen, relationen till barnet och hur du vill berätta om barnets ursprung. Du har också möjlighet att ställa frågor när du behöver det.
En graviditet med donerade ägg innebär något högre risker för dig och barnet, även om de flesta riskökningarna är små och går att hantera.1 Riskerna kan vara:
Det finns också en något ökad risk för att förlossningen sker för tidigt. I din journal står det att graviditeten har tillkommit genom äggdonation. Det gör att vårdpersonalen är medveten om den ökade risken och kan följa dig extra noga.1 En graviditet med donerade ägg räknas inte automatiskt som en högriskgraviditet. Den bedöms som en högriskgraviditet om det finns ett medicinskt tillstånd som gör graviditeten mer riskfylld, till exempel högt blodtryck.7
För donatorn kan ägguttaget vara obehagligt. Du kan känna beröring och ett tryckande obehag när äggen plockas ut.5 De flesta tycker att den smärtlindring de har fått hjälper.
Vissa donatorer kan få följande biverkningar efter behandlingen:
De flesta känner inte av några biverkningar, men besvären brukar snabbt gå över. Ägguttaget kan ändå innebära en kroppslig belastning eftersom äggstockarna stimuleras med hormoner och flera ägg plockas ut samtidigt.5 Efter ägguttaget kan äggstockarna vara förstorade, och vissa kan därför känna obehag.7
Hur lång tid det tar att få behandling varierar mellan olika regioner. Väntetiden påverkas bland annat av hur många donatorer det finns. Det tar också tid innan donerade ägg kan användas: donatorn måste först bli undersökt och därefter sparas äggen i minst sex månader.1
En utredning inför äggdonation kan ibland gå annorlunda än förväntat.1 Det kan skapa osäkerhet och besvikelse. Det finns ingen garanti för att behandling mot barnlöshet leder till barn.2 Det kan också behövas mer än en behandling innan en graviditet uppstår.8 Om en behandling inte fungerar kan du känna besvikelse eller sorg, och vissa kan ha svårt att känna hopp inför nästa behandling.6
Utredningen inför ägg- eller spermiedonation upplevs olika. För vissa kan den vara en påfrestande tid. Oro är vanligt under utredningen, och ibland går inte utredningen som förväntat.1 Det kan skapa osäkerhet och besvikelse.
Många funderar över hur det blir att få ett barn som de inte är genetiskt släkt med.1 Den frågan kan behöva få ta plats under utredningen och i samtal med vårdpersonal. Vid den särskilda prövningen läggs särskild vikt vid hur du eller ni kan hantera att det inte finns någon genetisk koppling till barnet. Om det gäller embryodonation kan barnet dessutom ha genetiska föräldrar och genetiska helsyskon i en annan familj.3
Barn som kommer till genom donation har enligt lagen rätt att få veta vem som har donerat ägg eller spermier. Det är ditt ansvar som förälder att berätta för barnet om detta. Donatorn har ingen kontakt med barnet och inget juridiskt ansvar.1 Barnet kan vid mogen ålder söka upp kliniken där donationen utfördes för att få information om donatorn.5 Barnets rätt till sitt genetiska ursprung innebär därför att donationen kan få betydelse för barnet även senare i livet.3
Om du är ofrivilligt barnlös kan du börja med att kontakta en vårdcentral, en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en fertilitetsmottagning.2 Dessa mottagningar kan hjälpa dig vidare med vilken vård som passar för din situation.
Du kan också ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.2 På 1177.se kan du läsa om vård och hitta uppgifter om olika mottagningar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.
En fertilitetsmottagning eller fertilitetsklinik kan vara aktuell när du behöver hjälp med att bli gravid genom donation. Väntetiderna för behandling kan skilja sig mellan regionerna, och väntetiden kan vara längre när du behöver donerade ägg eller spermier.
Enligt patientlagen får du söka öppenvård var du vill i landet. Om du söker hjälp i en annan region står du i samma kö som de som hör till den regionen.6 Du kan alltså kontakta en mottagning även utanför den region där du bor, men fråga mottagningen vilka regler som gäller för just din vård.
Om du vill donera ägg ska du kontakta ett av universitetssjukhusen.5 Där finns särskilda avdelningar som har hand om donationer. Det gäller bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge i Stockholm, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Du ska få vara delaktig i din vård och kunna ställa frågor om informationen du får. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.1 Be mottagningen att förklara sådant du inte förstår.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.1 Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. Säg till mottagningen när du bokar tid om du behöver tolk.
Vad händer vid en äggdonation?
Vid äggdonation får du ett donerat ägg som sedan befruktas med spermier från din partner. Det befruktade ägget förs sedan in i livmodern. Äggdonation kan vara ett sätt att få hjälp när det inte går att få barn själv.1
Kan äggdonation vara ett alternativ för två kvinnor?
Ja, äggdonation kan användas när ni är två kvinnor som lever tillsammans och vill ha barn.1 Behandlingen och möjligheten att få hjälp kan påverkas av villkor som skiljer sig mellan olika regioner.
Varför kan någon behöva donerade ägg?
Nedsatt funktion i äggstockarna på grund av ålder, sjukdom eller behandling kan vara en anledning till äggdonation.1 Det finns flera olika anledningar till att någon kan behöva donerade ägg eller spermier för att kunna bli gravid.
Kan två kvinnor få barn med hjälp av donation?
Två kvinnor som lever tillsammans kan vilja få barn med hjälp av donation. Äggdonation kan också vara aktuell för en kvinna som vill bli förälder utan partner.
Får mottagaren veta vem donatorn är?
Du får aldrig veta vem donatorn är. Donatorn får inte heller veta något om dig.1
Kan barnet senare få veta vem som donerat ägget?
Barn som kommer till genom donation har enligt lagen rätt att få veta vem som har donerat ägg eller spermier.1 Barnet kan kontakta den mottagning där behandlingen gjordes för att få mer information.
Är graviditet med donerade ägg förenad med risker?
En graviditet med donerade ägg innebär något högre risker för dig och barnet, men de flesta riskökningar är små och går att hantera.1 Riskerna kan vara högre blodtryck, havandeskapsförgiftning och att barnet växer lite långsammare i magen.
Finns det ökad risk för för tidig förlossning?
Det finns också en något ökad risk för att förlossningen sker för tidigt.1
Vad betalar jag på en regionklinik?
På regionens kliniker betalar du en patientavgift för dina undersökningar och behandlingar.4 Avgiftens storlek kan variera mellan olika regioner.6
Vad kostar äggdonation i privat vård?
Priset i privat vård varierar mellan olika kliniker, så du behöver kontrollera det direkt hos mottagningen. I helt privat vård som inte finansieras genom någon region får du betala hela kostnaden själv.10
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.