Nackspärr – symtom, orsaker och behandling

Vad är nackspärr?

Vad nackspärr innebär

Nackspärr innebär att du plötsligt får kramp i nackmusklerna.¹ Vid nackspärr är besvären alltså tydligt kopplade till musklerna i nacken. Smärtan sitter i nacken eller i området nära nacken. Huvudet kan hållas helt stilla och ofta lite snett. Nackspärr kan därför märkas som att huvudet inte rör sig som vanligt.²

Det gör ont och du blir stel i nacken.¹ Stelheten kan göra att rörelser i nacken blir begränsade.³ Det kan göra ont när nacken vrids i förhållande till resten av kroppen. Besvären kan upplevas som ett slags ryggskott i halsen.²

I den här artikeln beskrivs nackspärr som ett symtom eller ett besvär, inte som en fastställd sjukdom.

Så kan det kännas

Vid nackspärr är musklerna i nacken spända och kan göra ont. Spänningen i musklerna och smärtan kan alltså komma samtidigt.

Vad kan nackspärr bero på?

Vanliga och oftast ofarliga orsaker

Nackspärr kan komma efter en häftig rörelse med huvudet. En obekväm sovställning kan också utlösa besvär. Ibland finns det ingen tydlig orsak till att besvären börjar.¹ Nackspärr har oftast ett muskulärt ursprung.² Nackmusklernas spänningstillstånd kan påverkas av både psykisk press och fysisk belastning. Ofta samverkar flera faktorer när nackbesvär uppstår. Även förändringar i lederna i halsryggen kan orsaka nackvärk.³

Belastning, arbetsställning och stress

Psykisk press och fysisk belastning kan påverka spänningstillståndet i nackmusklerna.³ Stress kan göra nackmusklerna spända och smärtsamma.⁴ Även långvarig belastning av nacken kan bidra till nackbesvär.

Arbetsställningen och hur arbetet är upplagt kan ha betydelse. Följande ergonomiska faktorer kan bidra till nackbesvär:

När ska du söka vård för nackspärr?

Kontakta en vårdcentral om besvären inte går över

De flesta besvär med nackspärr går över av sig själva.¹ Om besvären ändå finns kvar är det viktigt att söka vård enligt tidsgränsen nedan.

Kontakta en vårdcentral om du inte har blivit bättre inom två veckor. Tidsgränsen gäller även om besvären inte har försvunnit helt, utan fortfarande påverkar dig efter två veckor. Kontakta vårdcentralen för att få hjälp med att bedöma dina kvarvarande besvär. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se. Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹

Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning

Vissa symtom tillsammans med nackbesvär behöver bedömas genast. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ont i nacken, huvudvärk och känner dig mycket sjuk.¹

Det är den vårdväg som gäller när dessa symtom finns samtidigt. Det är viktigt att du söker den vården när nacksmärta, huvudvärk och att känna sig mycket sjuk förekommer samtidigt. Rådet gäller alltså inte bara nacksmärtan eller huvudvärken var för sig. Om du har dessa symtom tillsammans ska du kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Om mottagningen inte går att nå eller är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.¹

Vad kan du göra själv vid nackspärr?

Fortsätt röra på dig

Rörelse är bra när du har nackspärr. Kroppen trivs bra när den får röra på sig, och den ökade blodcirkulationen påverkar hela kroppen positivt och gör att läkningen går fortare. Du bör försöka undvika rörelser som gör ont, men annars kan du fortsätta göra det du brukar göra.¹

Om du inte redan är fysiskt aktiv kan du försöka komma igång och röra på dig. Du kan till exempel promenera, gå stavgång eller gå på gympa. Sådan vardagsmotion kan vara ett sätt att börja röra på dig mer. Du behöver bygga upp och stärka musklerna i nacken, magen och ryggen.¹ Att röra på dig regelbundet kan hjälpa till att hålla nacken och ryggen starka.⁴ Det är bättre att vara måttligt aktiv än att vila helt när du har nackbesvär.³

Värme och receptfria läkemedel

Värme kan ofta minska värken. Du kan linda en halsduk runt halsen eller använda en värmedyna. Det finns också särskilda vetekuddar eller kornkuddar som du värmer upp i mikron.¹

Utredning och behandling vid nackspärr

Vad som kan bedömas vid besöket

Vid en medicinsk bedömning kan vårdpersonalen undersöka hur nacken rör sig och göra en undersökning av nervsystemet.² Det hjälper vårdpersonalen att bedöma nackens rörlighet och om nervsystemet fungerar som det ska.

Hos barn kan undersökningen även omfatta svalget och lymfkörtlarna.² Det kan vara viktigt eftersom besvär från svalget och svullna lymfkörtlar ibland kan ha betydelse när ett barn har nackspärr.

Om du har varit med om ett trauma, eller har reumatoid artrit i sjukdomshistorien, kan röntgen behövas. Då kan vårdpersonalen bland annat undersöka om det finns förändringar eller om en led i halskotpelaren har gått ur led. Hos barn efter trauma kan datortomografi behöva göras om vårdpersonalen misstänker att en led mellan de två översta halskotorna delvis har gått ur led.²

Vilken undersökning som behövs beror på vad som framkommer när vårdpersonalen frågar om dina besvär och undersöker dig. Vid nackspärr görs alltså inte alltid röntgen, men den kan bli aktuell när det finns trauma eller reumatoid artrit i sjukdomshistorien.

Behandling som kan beskrivas

Nackspärr är i regel självläkande inom en vecka.²

Vem kan hjälpa dig vid nackspärr?

Vart du kan vända dig

Vid nackspärr kan du välja den mottagning som passar dig och din situation. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Om du vill träffa en specialist kan det ibland krävas remiss till den öppna specialiserade vården.¹

En vårdcentral är ofta en naturlig första kontakt när du vill prata med vården om dina besvär. Du kan också hitta vård på 1177.se och logga in för personliga e-tjänster. Om du inte pratar svenska kan du få hjälp av en tolk i kontakten med vården. Du kan även få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.¹ På varden.se kan du läsa mer om olika vårdmottagningar och hitta information som kan hjälpa dig inför kontakten. Du kan också använda informationen på webbplatsen som stöd när du funderar på vilken mottagning du vill kontakta.

Rådgivning och delaktighet

Om du är osäker på vilken vårdkontakt som passar kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.¹ Då kan du få råd om vården och ställa frågor om vart du kan vända dig. Läs mer om sjukvårdsrådgivning och vårdmottagningar på varden.se.

Du ska få information som går att förstå och kan ställa frågor till vårdpersonalen. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Även barn ska få vara delaktiga i sin vård, och ju äldre barnet är desto viktigare är det.¹

Vanliga frågor om nackspärr

Är nackspärr samma sak som att ha ont i nacken?

Nej, nackspärr beskriver ett mer särskilt besvär än nackvärk. Nackspärr innebär att du plötsligt får kramp i nackmusklerna.¹ Det gör ont och du blir stel i nacken. Vid vanlig nackvärk kan orsaken och besvären se annorlunda ut, eftersom nacksmärta kan bero på många olika saker.

Nackspärr kan också göra det svårt att röra på huvudet. Vanligtvis är det svårare att röra huvudet åt ena hållet.¹ Det kan göra mycket ont när du försöker vrida på huvudet. Det är alltså kombinationen av plötslig kramp, smärta, stelhet och begränsad rörlighet som brukar förknippas med nackspärr.

Måste det finnas en tydlig utlösande händelse?

Nej, det behöver inte finnas en tydlig orsak. Nackspärr kan ibland komma utan att du kan koppla besvären till något särskilt som du har gjort.¹ Det betyder inte att du måste ha märkt en skada eller en tydlig överbelastning innan besvären började.

Ibland finns det ändå en situation som kan ha utlöst besvären. Nackspärr kan komma efter en häftig rörelse med huvudet.¹ En obekväm sovställning kan också utlösa nackspärr.