Muntorrhet är en subjektivt upplevd torrhet i munnen eller en känsla av att det finns för lite saliv. Tillfällig muntorrhet kan bero på stress eller nervositet; uttorkning och munandning, särskilt på natten, kan också bidra, och besvären kan komma lite i taget.
Vad är muntorrhet?
Vad muntorrhet är
Muntorrhet innebär att du har för lite saliv i munnen eller att du känner dig torr i munnen.1 Muntorrhet beskriver alltså en subjektivt upplevd torrhet, medan mängden saliv också kan mätas.2 Låg salivsekretion är den medicinska termen för att det kommer för lite saliv, men den upplevda torrheten och den uppmätta mängden saliv stämmer inte alltid överens.
Saliv behövs för att du ska kunna tugga och svälja utan problem. Saliven smörjer munnen och bidrar till att hålla den ren. Den bidrar också till smakupplevelsen och hjälper till med matsmältningen. Saliv skyddar tänderna, bland annat mot hål.1 När det finns för lite saliv i munnen blir skyddet mot hål sämre.
Muntorrhet kan vara svårt att upptäcka själv. Besvären kan komma lite i taget, så att du vänjer dig vid att munnen känns torrare. Du kan därför ha låg salivsekretion utan att direkt lägga märke till det. Det är först när den trögflytande del av saliven som smörjer munnen har minskat mycket som du känner dig torr i munnen.
Muntorrhet är därför inte bara en känsla av att vilja dricka, utan handlar om hur munnen känns och fungerar när saliven inte ger tillräcklig fukt och smörjning. Den kan märkas tydligare när du äter, pratar eller sover. Besvären kan också påverka hur du upplever smak och andedräkt.
Så kan det kännas och märkas
Muntorrhet kan göra det besvärligt att äta och svälja. Det kan vara svårt att prata när munnen inte är tillräckligt fuktad. Du kan också ha svårt att sova, särskilt när muntorrheten är tydlig på natten.1
Muntorrhet kan påverka smaksinnet. Du kan få svårt att känna smak eller uppleva att smaken förändras. Muntorrhet kan också ge dålig andedräkt, som kan kännas som att andedräkten luktar illa.1
Om du använder en avtagbar tandprotes kan det bli svårare att använda den när munnen är torr.1 Muntorrhet kan dessutom påverka tandhälsan, eftersom för lite saliv ger sämre skydd mot hål i tänderna.
Besvären kan vara olika från person till person. En del märker främst en torr känsla, medan andra framför allt märker svårigheter att äta, prata, sova eller känna smak. Muntorrhet kan också märkas genom att flera av dessa besvär uppträder samtidigt.
Hur vanligt det är och vilka som oftare berörs
Muntorrhet förekommer hos både kvinnor och män. I en svensk studie av 70-åringar rapporterade 16 procent av männen muntorrhet. I samma svenska studie rapporterade 25 procent av kvinnorna muntorrhet.3
Muntorrhet är vanligare hos äldre personer som använder många läkemedel.1 I studien fanns ett tydligt samband mellan muntorrhet och hur många läkemedel personerna använde. Muntorrhet kan därför vara vanligt hos äldre personer, särskilt när flera läkemedel används samtidigt.
Kvinnor producerar generellt mindre saliv än män.3 Det betyder att mängden saliv i genomsnitt skiljer sig mellan könen, men det säger inte hur torr munnen känns för en viss person. Upplevelsen av muntorrhet kan variera även när mängden saliv är liknande.
Muntorrhet kan alltså upplevas på olika sätt och vara olika tydlig i vardagen. Vissa märker den främst vid måltider eller när de pratar, medan andra märker den när de sover eller använder en avtagbar tandprotes.
Muntorrhet kan bero på att spottkörtlarna bildar mindre saliv eller på att salivens konsistens har förändrats. Det finns både stora spottkörtlar och många små körtlar i munnen. De stora spottkörtlarna bildar saliv när de stimuleras, till exempel när du äter. De små körtlarna bildar saliv hela tiden, och den saliven ska skydda och smörja munnen.1
Tillfällig muntorrhet kan bero på stress eller nervositet.3
Uttorkning, till exempel vid feber, kan orsaka muntorrhet.1
Munandning, särskilt på natten, kan bidra till muntorrhet.3 Munandning kan till exempel förekomma om du är täppt i näsan eller sover med öppen mun.4
När ska du söka vård för muntorrhet?
Kontakta tandvården
Vid muntorrhet är regelbundna besök i tandvården viktiga, eftersom besvären kan påverka tänder och munslemhinnor. Det är viktigt att du regelbundet låter undersöka dina tänder hos en tandläkare eller tandhygienist.1 Tandvården kan då upptäcka förändringar i munnen och följa hur dina tänder och slemhinnor mår.
Tandvården kan ge förebyggande vård och råd om hur du ska sköta dina tänder. En utredning behövs för att du ska kunna få ett tandvårdsstöd som minskar kostnaderna för din tandvård.1 Det kan till exempel handla om munhygien, fluorid och produkter som kan lindra muntorrhet. Vid muntorrhet behöver revisionsintervallen anpassas, och åtgärder som sätts in behöver utvärderas och justeras över tid.
Om du misstänker muntorrhet bör du kontakta tandvården.3 Vid lättare besvär kan du kontakta en tandläkare eller tandhygienist. Hos tandvården kan du också göra ett test som mäter salivflödet i munnen. En sådan undersökning kan vara viktig eftersom låg uppmätt salivsekretion och den upplevda känslan av muntorrhet inte alltid är samma sak.
Rådgör med läkare
Rådgör med din läkare om du är torr i munnen. Läkaren kan bedöma om muntorrheten hänger ihop med läkemedel eller någon annan sjukdom eller behandling. Om du använder läkemedel är läkarkontakt särskilt viktig, eftersom läkemedel kan göra dig torr i munnen.1
Vad kan du göra själv vid muntorrhet?
Fukta munnen och stimulera saliv
Det finns flera sätt att lindra muntorrhet och hjälpa saliven att komma igång. Skölj munnen med vatten när den känns torr. Det kan lindra besvären tillfälligt.1 Du kan också dricka vanligt vatten eller kolsyrat vatten. Ta gärna mindre mängder flera gånger under dagen i stället för att bara dricka vid måltider.
Sockerfria halstabletter och tuggummi kan öka mängden saliv. Tuggummi som innehåller fluorid kan samtidigt bidra till att skydda tänderna. Sockerfria produkter är ett bättre val än produkter med socker när du vill stimulera saliven, eftersom socker ökar risken för skador på tänderna.1
Att tugga kan stimulera spottkörtlarna. Tugga maten ordentligt och välj gärna mat med tuggmotstånd, till exempel råa morötter.1 Mat som kräver mer tuggning kan vara ett sätt att få salivkörtlarna att arbeta mer. Vid permanent muntorrhet behöver saliven stimuleras hela livet och många gånger per dag. Du kan därför använda salivstimulerande sugtabletter eller tuggummi flera gånger under dagen.2
Skydda tänder och munslemhinnor
Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm. Vid muntorrhet är det också viktigt att tillföra extra fluorid. Det kan du göra genom munsköljning eller genom att använda tandkräm med högre fluoridhalt.
Utredning och behandling vid muntorrhet
Undersökning av saliv och mun
Tandvården kan undersöka hur mycket saliv som bildas i munnen. Hos tandvården kan du göra ett test som mäter salivflödet i munnen.1
Det är inte alltid möjligt att bedöma mängden saliv enbart utifrån hur torr munnen känns. Både låg uppmätt salivsekretion och subjektiv upplevelse av muntorrhet är starkt relaterat till den allmänna hälsan och behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, inte minst medicinering.3
En tandläkarutredning är särskilt viktig om spottkörtlarna kan ha skadats av strålbehandling eller om du har Sjögrens syndrom. Ofta har du mycket mindre med saliv i munnen om spottkörtlarna är skadade på grund av strålbehandling vid cancer eller om du har Sjögrens syndrom.1
Då är det viktigt att du får göra en utredning hos en tandläkare.1
Vid svåra besvär kan en specialisttandläkare i orofacial medicin utreda dig tillsammans med den som skickat remissen. Där ingår mätning av salivationen.3
Vem kan hjälpa dig vid muntorrhet?
Tandläkare och tandhygienist
Börja gärna med tandvården om du upplever muntorrhet. Det är viktigt att du regelbundet låter undersöka dina tänder hos en tandläkare eller tandhygienist.1 Då får du förebyggande vård och råd om hur du ska sköta dina tänder. Tandvården kan också följa tändernas och munslemhinnans hälsa över tid.
Hos tandvården kan du göra ett test som mäter salivflödet i munnen.1 Ett sådant test kan visa om du har låg salivsekretion. Vid misstänkt muntorrhet bör tandvården kontaktas, även om du inte redan har en regelbunden tandvårdskontakt.
Läkare, tandvårdsspecialist och 1177
Rådgör med din läkare om du är torr i munnen.1 Det är särskilt viktigt om du använder läkemedel, eftersom läkemedel kan göra dig torr i munnen. Läkaren kan gå igenom om läkemedel kan ha betydelse för besvären och bedöma om du behöver annan vård.
En specialistutredning kan göras i samarbete med den som skickar remissen, och där ingår mätning av salivationen.3
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.
Vanliga frågor om muntorrhet
Vad är muntorrhet?
Muntorrhet innebär att du har för lite saliv i munnen eller att du känner dig torr i munnen.1 Det kan alltså handla både om mängden saliv och om hur torr munnen känns. Muntorrhet kallas också xerostomi, vilket betyder subjektivt upplevd muntorrhet. Låg salivsekretion betyder i stället att mängden saliv har mätts och visat sig vara låg.2 Muntorrhet kan vara svårt att upptäcka själv. Besvären kan komma lite i taget. Du kan därför vänja dig vid att munnen är torrare och kanske inte märka det.1
Saliv behövs för att du ska kunna tugga och svälja utan problem. Den hjälper också till att smörja munnen och underlätta när du äter. När saliven minskar kan det därför bli svårare att äta eller svälja. Saliven skyddar dessutom tänderna, till exempel från att få hål.1
Vad kan muntorrhet bero på?
Läkemedel är en vanlig orsak till muntorrhet. Många läkemedel kan göra att mängden saliv i munnen minskar, bland annat läkemedel mot psykiska besvär. Även läkemedel mot högt blodtryck, astma och allergi kan minska mängden saliv. Om du använder flera olika läkemedel samtidigt ökar risken för muntorrhet.1
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Muntorrhet kan alltså ha flera möjliga orsaker. Att du är torr i munnen betyder inte i sig att en viss sjukdom är orsaken.
Läkemedel och behandlingar
Många läkemedel kan minska mängden saliv i munnen.1 Det gäller bland annat läkemedel mot psykiska besvär, läkemedel mot allergi och astma samt vissa smärtstillande läkemedel.
Läkemedel mot högt blodtryck kan orsaka muntorrhet.2
Risken för muntorrhet ökar när flera läkemedel används samtidigt.1 Flera läkemedel kan därför tillsammans bidra till besvären, även om inte alla läkemedel var för sig ger muntorrhet.
Muntorrhet kan vara en biverkning av många olika läkemedel. I läkemedelsinformationen kan muntorrhet stå angivet som en biverkning.5 Cirka 200 läkemedel uppger muntorrhet som biverkan.2
Läkemedel mot astma och allergi kan också minska mängden saliv i munnen.2
Även vissa läkemedel mot Parkinsons sjukdom kan orsaka muntorrhet.5
När flera läkemedel används samtidigt kan besvären förstärkas.2
Strålbehandling mot tumörer i huvud och hals kan orsaka muntorrhet.1
Parkinsons sjukdom kan förekomma bland sjukdomar som orsakar muntorrhet.2
Flera sjukdomar kan vara förknippade med muntorrhet. Exempel är sjukdomar som påverkar kroppens hormoner och sjukdomar där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader.3 Även ledgångsreumatism och depression finns bland sjukdomar som kan vara förknippade med muntorrhet.2
Orsakerna kan därför finnas både i själva salivbildningen och i sådant som gör att munnen torkar ut.
Ätstörningar kan ge låg salivsekretion, särskilt hos barn och ungdomar.3
Låg salivsekretion betyder att det uppmätta salivflödet är lågt.2 Det är inte samma sak som den subjektiva känslan av muntorrhet, även om båda kan förekomma samtidigt.3
Feber och uttorkning kan också bidra till låg salivsekretion.3
Muntorrhet kan därför uppstå i samband med vardagliga omständigheter, läkemedel, behandlingar eller sjukdomar. Flera orsaker kan också finnas samtidigt.
Det kan till exempel vara läkemedel som sänker högt blodtryck eller läkemedel som används vid psykiska besvär.
Sluta inte med ett läkemedel eller ändra behandlingen på egen hand. Läkaren kan i stället bedöma om läkemedelsbehandlingen behöver ses över. I vissa fall kan vården också behöva samarbeta med tandvården, särskilt om du inte redan har regelbunden kontakt med tandvården eller om du har tecken på dålig munhälsa.
Vid svåra besvär kan en remiss till specialist i orofacial medicin bli aktuell.3 En specialist i orofacial medicin kan göra en utredning tillsammans med den som skickar remissen, och utredningen kan innehålla mätning av salivsekretionen.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina besvär eller behöver vägledning om vart du ska vända dig. 1177 kan hjälpa till att bedöma symtom eller visa var du kan söka vård.1 Du kan också hitta information om vård och mottagningar på 1177.se.
Om du har egna tänder är extra fluortillförsel särskilt viktig.
Sockerfria halstabletter och tuggummi kan användas för att stimulera saliven. Välj sockerfria produkter även när du använder sugtabletter eller andra produkter för torr mun. På så sätt undviker du att salivstimuleringen samtidigt tillför socker till munnen.
Undvik munskölj som innehåller alkohol. Alkohol kan torka ut en redan torr munhåla ytterligare.3 Välj i stället ett alkoholfritt munskölj om du vill använda munskölj.
Mat och dryck att begränsa
Undvik läsk, saft och juice.1 Både sockret och syran i sådana drycker kan ge tandskador. Sura och söta produkter bör också undvikas vid muntorrhet, eftersom de kan öka risken för skador på tänderna.3
Försök att undvika småätande.3 Vid muntorrhet kan det vara lättare att börja småäta eller att äta och dricka även på natten. Småätande kan bidra till problem med tänderna, särskilt när salivens skydd är nedsatt.
Om du använder en avtagbar tandprotes ska du inte sova med den.3 Ta ut tandprotesen nattetid. Det ger den torra munslemhinnan möjlighet att vara utan protesen under natten.
Produkter från apotek eller tandvård
Det finns sugtabletter, tuggummi, munspray och gel som kan användas för att få mer saliv eller ersätta saliv.1 En del produkter innehåller fluorid för att skydda mot hål i tänderna. Geler kan användas som skydd för munslemhinnan, särskilt under natten. Geler är lätta att använda och passar speciellt bra som slemhinneskydd under natten och för den som bär avtagbar tandprotes.3
Råd om salivstimulerande eller saliversättande produkter kan du få i tandvården eller på ett apotek. Där kan du fråga vilka produkter som passar dina besvär. Du kan också fråga om råd om receptfria produkter på ett apotek.1 Alla produkter passar inte alla, så be om råd innan du väljer produkt.
Om du vill läsa om när du bör kontakta tandvården eller läkare finns mer information i avsnittet om när du ska söka vård.
En utredning behövs för att du ska kunna få ett tandvårdsstöd som minskar kostnaderna för din tandvård.
Behandlingens mål och salivstimulering
Det finns ingen direkt behandling som botar själva muntorrheten. Det finns ingen direkt behandling av muntorrhet.1
Behandlingen syftar i stället till att lindra symtomen och förebygga skador och besvär som kan uppstå. Behandlingen syftar till att lindra symtomen och förebygga skador och besvär som du kan få av muntorrhet.1
När det fortfarande finns saliv att stimulera kan salivkörtlarna aktiveras genom smak och tuggning. Stimulera och aktivera salivkörtlar genom smak och tuggning.2
Salivstimulerande produkter kan rekommenderas för att stimulera salivkörtlarna. Salivstimulerande sugtabletter.2
På apotek kan du få råd om receptfria produkter som hjälper till att bilda saliv och även ersätter saliv. Vid permanent muntorrhet behöver saliven stimuleras hela livet och många gånger per dag.2
Fluorid, saliversättning och munhygien
Fluorid används för att skydda tänderna mot karies. Vissa produkter innehåller fluorid för att skydda mot karies.
Vissa fluoridprodukter kan skrivas ut på recept av läkare, tandläkare eller tandhygienist. En del fluoridprodukter kan du också få på recept av läkare, tandläkare eller tandhygienist.1
Extra fluoridtillförsel är särskilt viktig om du har egna tänder. Fluoridtillskott, förutom tandborstning två gånger per dag med fluoridtandkräm, krävs vid förekomst av egna tänder, i första hand sköljning med 0,2 % NaF-lösning.3
Saliversättning kan behövas när salivstimulering inte räcker. Ofta krävs en saliversättande produkt.3
Gel kan användas som skydd för munslemhinnan under natten. Geler är lätta att använda och passar speciellt bra som slemhinneskydd under natten och för den som bär avtagbar tandprotes.3
Noggrann munhygien med fluortandkräm ingår i behandlingen. Noggrann munhygien med fluortandkräm.2
När en bakomliggande faktor behöver ses över
Om ett läkemedel orsakar muntorrhet kan behandlingen ibland behöva omprövas. Ibland kan du behöva ändra dosen på läkemedlet som orsakar muntorrhet.1
Ett annat liknande läkemedel kan ibland vara ett alternativ. Du kan kanske byta till ett annat liknande läkemedel, som förhoppningsvis ger mindre besvär med muntorrhet.1
Muntorrhet kan ha samband med oral svampinfektion. Muntorrhet predisponerar för oral svampinfektion.2
Ett särskilt tandvårdsbidrag kan ges för undersökning och förebyggande tandvård vid muntorrhet när ett läkarintyg finns. Det finns ett särskilt tandvårdsbidrag för undersökning och förebyggande tandvård vid muntorrhet. Du behöver ett intyg av en läkare för att få bidraget.1
Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. På 1177.se finns också information om hälsa och vilka mottagningar du kan kontakta.
Det finns också andra möjliga orsaker. Uttorkning, till exempel vid feber, kan orsaka muntorrhet. Stress kan minska mängden saliv i munnen, och stress eller nervositet kan ge tillfällig muntorrhet.1 Munandning, särskilt på natten, kan bidra till besvären.3
Strålbehandling av tumörer i huvud och hals kan orsaka muntorrhet. Cellgiftsbehandling kan också orsaka muntorrhet.1 Vissa sjukdomar, till exempel Sjögrens syndrom och diabetes, kan vara förknippade med muntorrhet.2 Flera sjukdomar kan alltså förekomma tillsammans med besvären, däribland autoimmuna och endokrina sjukdomar.
Vad kan jag göra själv?
Sockerfria halstabletter och tuggummi kan öka mängden saliv. Tuggummi som innehåller fluorid kan dessutom användas för att skydda tänderna.1 Sockerfria produkter kan därför användas när du vill stimulera saliven utan att tillföra socker.
Det finns även andra produkter som kan hjälpa till att bilda mer saliv eller ersätta saliv. Exempel är sugtabletter, tuggummi, munspray och gel.1 Råd om salivstimulerande eller saliversättande produkter kan du få i tandvården eller på ett apotek. Du kan också fråga om receptfria produkter mot muntorrhet på ett apotek.
Tänderna bör borstas två gånger om dagen med fluortandkräm. Vid muntorrhet kan extra fluorid tillföras genom munsköljning eller tandkräm med högre fluoridhalt. Du kan också skölja munnen med vatten för att tillfälligt lindra muntorrhet. Läsk, saft och juice bör undvikas eftersom både sockret och syran kan ge tandskador. Mat med tuggmotstånd, till exempel råa morötter, kan vara ett annat val.1
Vilka vårdgivare kan hjälpa?
Regelbundna tandundersökningar kan göras hos tandläkare eller tandhygienist. Då får du förebyggande vård och råd om hur du ska sköta dina tänder. Tandvården kan också göra ett test som mäter salivflödet i munnen.1
Om du är torr i munnen bör du rådgöra med en läkare, särskilt om du använder läkemedel eftersom läkemedel kan göra dig torr i munnen. Vid svåra besvär kan en remiss till specialist i orofacial medicin bli aktuell. En specialistutredning kan omfatta mätning av salivationen.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Ungefär 1,5 miljoner svenskar hör sämre. Här förklarar vi varför det händer, vad graderna innebär, hur utredning och behandling går till — och varför tidig hjälp spelar roll för mycket mer än hörseln.
Väntar du på vård? Här får du en praktisk guide till vårdgarantin: vilken väntan som gäller, vad du kan kräva och exakt vem du ska kontakta. Du får också en checklista för dokumentation och smarta alternativ som ofta går snabbare.
Ny i Sverige och osäker på var du ska börja? Här får du en enkel guide som följer patientresan: rätt vårdnivå, listning, bokning, kostnader, remiss, digital vård och tandvård.
Från 1 juli 2026 ska du som får kommunal hälso- och sjukvård kunna få medicinsk bedömning vid behov även kvällar, nätter och helger. Här får du konkreta råd, rättigheter och frågelistor för hemsjukvård och särskilt boende.
Att prata med någon kan göra stor skillnad när livet känns utmanande. Vargkulan Sverige erbjuder samtalsterapi med fokus på trygghet, närvaro och personlig utveckling. Alltid med människan i centrum.
Övervikt är en av vår tids största folkhälsofrågor, och samtidigt något som många bär på i tysthet. Trots försök med kost, träning och olika dieter kan vågen stå still eller pendla upp och ner. För många handlar det inte om bristande vilja, utan om att kroppen kämpar emot. Då kan medicinsk viktbehandling med GLP-1-läkemedel vara ett sätt att äntligen få en rimlig chans att nå en hållbar viktnedgång.
