Bulimi

Bulimi, eller bulimi nervosa som är en mer formell term, är en ätstörning som karaktäriseras av att du äter okontrollerat och alldeles för mycket och sedan mår dåligt av det och försöker göra dig av med kalorierna. Skillnaden mellan anorexi och bulimi är att en person som lider av anorexi inte hetsäter utan bara försöker bli av med kalorier och äta så lite som möjligt. En bulimiker behöver inte vara smal eller försöka att bli det, men det är vanligt med blandformer av anorexi och bulimi.

Bulimi är en psykisk sjukdom men kan ge många olika konsekvenser för kroppen på grund av de påfrestningar den utsätts för. Bland annat kan matstrupe, tarmar, hjärtrytm och tänder påverkas av bulimi, och de regelbundna kräkningarna. Vid användning av laxermedel kan kroppens vätskebalans påverkas. Om du har eller har haft bulimi och är gravid är det viktigt att du pratar med din barnmorska om det. Viktökningen kan påverka dig, och om du inte får i dig tillräckligt med näring så kan det påverka fostret.

Bulimi – dödsfall

Det är tyvärr relativt vanligt med dödsfall i samband med bulimi och anorexi. Man brukar säga att uppemot 10 % av de drabbade dör som en följd av sjukdomen. De allra flesta som får diagnosen blir dock helt bra och det finns utmärkt vård att få.

Hur vanligt är bulimi?

I gruppen unga kvinnor och flickor i övre tonåren är bulimi vanligt. Man räknat med att ungefär 2 % av alla i denna mycket stora riskgrupp lider av ätstörningen bulimi. Ca 25 % av alla med bulimi är pojkar eller män.

Ätstörningar utvecklas ofta gradvis och det är inte alltid så lätt att veta om man verkligen har vad som klassas som bulimi. Här är några av de vanligaste tecknen på att du är sjuk i bulimi och behöver hjälp för att kunna bli frisk:

• Du tappar kontrollen över ditt ätande och äter alldeles för mycket på kort tid.
• Du hetsäter inte vid enstaka tillfällen utan det händer relativt ofta, kanske flera gånger i veckan.
• Du kräks eller gör dig av med kalorier på annat sätt efter det att du hetsätit.

Hur märker man att en person har bulimi?

Om du misstänker att en person i din närhet har bulimi kan det vara bra att vara uppmärksam på följande symtom och beteenden:

• Äter mycket lite tillsammans med andra.
• Föredrar att äta ensam.
• Beteendeförndringar.
• Tränar överdrivet mycket.
• Har udda idéer om kost och träning.
• Personen går upp eller ner i vikt.

Bulimi som har pågått ett tag ger dåliga tänder ifall den drabbade kräks för att bli av med maten. Magsyran fräter på emaljen och en erfaren tandläkare brukar kunna upptäcka tecken på bulimi i ett tidigt skede. Man kan vara bulimiker och lida av såväl över- som undervikt.

Måste man kräkas för att ha bulimi?

Nej, du kan lida av bulimi även om du inte kräks efter att du ätit. Så länge du istället gör något annat drastiskt för att bli av med kalorierna. Vissa tar laxermedel för att få ut maten innan den lagrats in i fettvävnaden, andra motionerar överdrivet mycket. Om du äter en större mängd mat utan att spy eller kompensera på annat sätt kallar man det för hetsätning.

Vilka kriterier krävs för att få diagnosen bulimi?

Det finns två internationella standarder när det gäller diagnoskriterier för bulimi. De kallas

DSM IV och ICD-10 F50.2. Dessa kan användas som hjälpmedel vid diagnostisering. I grund och botten är kriterierna för diagnosen bulimi följande:

• Återkommande perioder av hetsätning under vilka personen äter väsentligt mer än vad som anses som normalt.
• Personen kompenserar för detta på ett olämpligt sätt, till exempel genom att kräkas eller ta laxermedel.

Det är svårt att säga säkert varför du drabbas av bulimi. Det handlar ofta om ett samspel mellan en rad faktorer. Ärftlighet kan spela in men psykosociala faktorer anses vara viktigare. För många handlar bulimi om att försöka få kontroll över jobbiga känslor, men det brukar nästan alltid leda till en starkare ångest och nedstämdhet.

Självhjälp vid bulimi handlar mycket om att lära sig att förstå mekanismerna bakom sjukdomen. Det kan vara lättare att bryta negativa beteenden när du förstår dem. Självhjälp handlar också om att våga söka stöd hos andra och om att inte skämmas för att prata om att du är sjuk.

Att ha hälsosamma matvanor och en positiv bild av sin kropp förebygger ätstörningar som bulimi.

Psykoterapi och kognitiv beteendeterapi är behandlingsformer som ofta ger bra resultat vid bulimi. Ibland kan det finnas en bakomliggande orsak som går att behandla med läkemedel. Det finns specialistmottagningar där du kan ha möjlighet att få dagvård om du har bulimi eller en annan ätstörning.

Om du misstänker att du lider av en ätstörning är det viktigt att du söker hjälp och inte döljer att du har sjukdomen. Diagnosen ställs efter en utredning som utgår från de symtom du har.

• Vårdcentral
• Psykolog
• Psykoterapeut
• Ungdomsmottagning
• Ätstörningsvård

Kan bulimi behandlas av nätläkare?

Du kan kontakta en nätläkare om du har symtom för bulimi men för att få en säker diagnos behöver du även besöka en vårdcentral eller en specialistmottagning.