Avsnitt 6 av vår podcast
Idag diskuterar Staffan och Dr Mikael folksjukdomar, de påverkar många människors liv och kostar samhället enorma summor. Vilka är de och vad kan man göra för att hitta dem i tid?
Vi pratar om underfunktion i sköldkörteln och hur det fungerar med egen remisser.
Välkommen till vårt kanske viktigaste avsnitt hittills.
Nu kan du också läsa avsnittet här nedan!
Avsnitt 6 av “Utforska vården med dr Mikael”
00:00:00
Dr Mikael: Jag kan säga så här: Om vi ska prata vikt, till exempel, så tycker jag då att det är föräldrarnas ansvar. Det borde inte finnas ett enda överviktigt barn. Ah, det där, den tog skruv va?
00:00:14
Staffan: Men nu börjar tänka själv här.
00:00:18
Staffan: Mitt namn är Staffan Gustafsson och välkommen till Utforska Vården med doktor Mikael.
00:00:42
Staffan: I dagens avsnitt så pratar vi om folksjukdomar. Vi vet alla att de finns. Vi vet att de är farliga och vi vet att många av oss får dem. Men vilka är de egentligen? Vi kommer också prata om hälsokontroller och för vem och när man ska göra det. Vi kommer även prata om vilken rätt man har att begära en utredning från sin vårdcentral. Och så har vi fått en fråga om självremisser eller egenremisser. Och hur fungerar egentligen det?
00:01:16
Staffan: Vid micken så är det jag Staffan Gustafsson som vanligt och mittemot mig så har jag ju käre doktor Mikael.
00:01:23
Dr Mikael: Ja, nu är här igen.
00:01:24
Staffan: Välkommen till dagens avsnitt där vi tillsammans ska utforska vården.
00:01:28
Dr Mikael: Tack så mycket.
00:01:29
Staffan: Vi har fått in lite frågor det här med utredning och remisser. Och hur fungerar det egentligen? Kan man begära en utredning från sin vårdcentral? Vad har man egentligen rätt till?
00:01:40
Dr Mikael: Ja, alltså enligt patientlagen så kan man göra en egen vårdbegäran, och det är ju självremissen, att man vill komma från vårdcentralen till någon specialist. Du har alltså rätt att skriva en sådan och skicka till en specialist som sedan bedömer den på precis samma sätt som man bedömer andra remisser. Eller så gör man det här tillsammans med läkaren. Jag kan ju tycka så här, att köra på egen hand, då måste man ju kunna rätt så mycket. Man måste ju vara lite smart också, se hur systemet fungerar och hur man uttrycker sig. Jag tycker nog huvudsakligen att man ska göra det här tillsammans med vårdgivare. Vad är det? Varför vill du till en specialist? Vad är det jag kan jag ge dig? Vad jag inte kan ge dig? Om man har en samsyn så blir det ju bra. För oavsett tillstånd så kommer man till sin specialist och antingen så säger man att nej, vi ska inte göra någonting eller så remitterar dom tillbaka där man kom ifrån. Och då är ju bra att man vet om det och man har en samsyn där. Är det så att det inte funkar, att det knyter sig liksom mellan. Jag tycker inte om min läkare. Den förstår mig inte. Jag förstår inte vad han eller hon säger definitivt pratar för dålig, för svår svenska eller för dålig svenska. Eller förstår mig inte. Då tycker jag att då ska man verkligen utnyttjar den här rätten man har till en second opinion Och säger Hör du du? Du och jag funkar inte. Jag har inte förtroende för dig. Kan jag få träffa en kollega? Och det finns inga läkare som då kan säga nej!
00:03:19
Staffan: Men det är kanske lättare sagt än gjort för den patienten.
00:03:22
Dr Mikael: Absolut. Men det blir inte mer än mindre rätt för det. Så det är därför jag, liksom vill poängtera, pusha lite för där. I första hand: Försök komma överens. Det blir alltid det bästa, i synnerhet om man ska ha kontinuerlig uppföljning. Och funkar inte det? Second opinion.
00:03:42
Staffan: Och vill ni veta mer om det här ämnet med remisser osv. Då kan ni självklart gå in på vården.se så har vi många guider som kan hjälpa dig där. Men du nämnde ju lite här. Du började redan ta upp nästa ämne och det är ju folksjukdomar och vad menas egentligen med det?
00:03:59
Dr Mikael: En folksjukdom är en sjukdom som har stora socialekonomiska effekter för samhället. Det är dyrt. Det kostar miljarders miljarder och då typiska är hjärt kärlsjukdomar, cancer och vi har pratat om prostata, bröstcancer, till exempel diabetes förstås.
00:04:18
Staffan: Och det är de här sjukdomarna som står för en står för en stor del av att man kanske dör i förtid.
00:04:24
Dr Mikael: Ja, precis, det är orsaken till det.
00:04:28
Staffan: Nu rabblade upp dem. Vilka skulle du säga är de två tre vanligaste?
00:04:32
Dr Mikael: Hjärta kärl, stroke, hjärtinfarkt, cancer, olika former, bröst, prostata, tjocktarmscancer och diabetes i dess olika former. Sen så har man någonting som jag skulle vilja säga en kvinnlig folksjukdom och det är hypotyreos, underfunktion av sköldkörteln. Och det ger väldigt specifika symptom. Och även när man kommer till doktorn och alla prover är bra så finns det en grupp. Det är en ganska liten grupp kvinnor, men de finns. När proverna visar bra, men man mår inte bra. Och jag haft upp det här vid många tillfällen på Nyhetsmorgon och i andra sammanhang också. Och det är slående hur många människor som inte mår bra som har en underfunktion. Så det ska ingå liksom. Det spelar ingen roll om det är sömnbesvär, risigt hår, viktuppgång eller någonting om en kvinna i 40 40 årsåldern. Så skall man ta en sköldkörtelprover.
00:05:37
Staffan: Det kanske låter som att man ska göra en riktad hälsokontroll just mot det?
00:05:41
Dr Mikael: Ja det tycker jag det verkligen ska man göra, och det svåra här då är ju att det som man kan ha så väldigt specifika symptom. Det kan ju vara en depression, det kan vara någonting annat. Det kan vara psykisk ohälsa och är, men det är. Och det är ju vid de här tillfällena man en läkare verkligen är till sin fördel. Därför att vi har ju hela det här som vi kallar det, differentierad diagnostik, eller vad kan det annars vara om det inte är det jag trodde? Och det är ju det vi är till för, så att säga.
00:06:09
Staffan: Men hur ser du på det här? För det skrivs så mycket om i media att typ 2 diabetes förekommer hos unga och så vidare. Men det som det debatteras mycket om också är anledningen till att det dyker upp: att vi sitter och äter ihjäl oss.
00:06:23
Dr Mikael: Så är det ju.
00:06:24
Staffan: Och som leder till de olika sjukdomarna.
00:06:26
Dr Mikael: Så är det verkligen. Det är bra att du också tar upp det. Det ju så man ska nå de här. Alltså för att det är ju lite tokigt kanske att ta på sig ett säkerhetsbälte efter att man har krockat med bilen, utan det måste man ju göra innan för att det ska ha någon effekt, så att då blir det ju liksom folkhälsoåtgärder. Men det låter så tråkigt och jag har inte fokus på det där och jag är 25 år gammal. Jag skiter väl i vad som händer när jag 80 det tar jag sen, är det ju så man resonerar. Livet är oändligt långt. Men, det vet vi ju att det inte är. Livet är påtagligt ändligt och ska man komma till rätta med det här så måste man göra det och grundlägga goda vanor. Så ta till exempel skolgymnastiken, att man rör sig och rör sig på något sätt. Det är av godo att röra sig. Om man lever ett liv i stillhet så får man kronisk inflammation och man lever inte så länge.
00:07:58
Staffan: Och en annan fråga vi fått in. Har vi samma fördelning av folksjukdomar i hela landet eller skiljer sig lite från var i landet man bor?
00:08:07
Dr Mikael: De skiljer sig lite grann vad det gäller, och det finns ju också olika geografiska delar över världen, till exempel att man i Karelen i Finland har en enormt hög problem med hjärt kärlsjukdomar. Och det hänger ihop. Det är inte bara de som ärftlighet, utan det har ju med i med vilka kulturer man har, vilken mat man äter och hur man rör sig, och så vidare, vilka roller man har i samhället. Och det finns mer än det finns en uppsjö av olika varianter.
00:08:39
Staffan: Och då är självklart en följdfråga på det här. Vad kan man själv göra för att motverka dessa folksjukdomar? Dels individuell nivå, men också i samhället i stort.
00:08:49
Dr Mikael: Jag tror ju det så här. Alltifrån att när ska man lära ut hjärt lungräddning? Vem ska man rikta sig till? Är det undersköterska eller är det vanliga? Ska man gå kurser? Det ska man börja med i skolan. Vid tio års ålder ska man komma så här långt. En tioåring ska kunna ta reda på om en person är vaken eller inte. Eller om den andas eller inte. Det finns många aspekter. Det blir ett ansvar och sånt här. Men det är aldrig fel att kolla upp sånt där. Så att jag tror att man i tidigt läge, i skolan alltså, kan börja med sådant här. Och gymnastik kan man ju liksom på sitt sätt, vilket form nu gymnastiken har, vad man gör på rasterna. Det kan man börja med redan från första klass.
00:09:33
Staffan: Men tror det skulle hjälpa dem om man förbjöd till exempel, snabbmat och socker. Som i Danmark. De var väldigt tidiga med att förbjuda transfetter.
00:09:41
Dr Mikael: Nej, det tror jag inte. Alltså förbud mot socker…
00:09:45
Staffan: Sockerskatt kanske man ska kalla det?
00:09:48
Dr Mikael: Jag är skeptisk till den typen av samhällen när individerna i samhället är så korkade att myndigheterna måste bestämma åt dem på ett sådant sätt. Det är inte riktigt ett samhälle. Jag vill hellre att vi upplyser om det vi vet och att vi för vidare de erfarenheter som gör oss till människor.
00:10:07
Staffan: Men samtidigt så kan det vara svårt. Den här chokladbiten, den är kanske billigare än bananen?
00:10:11
Dr Mikael: Ja precis. Men det har ju föräldrarna ett ansvar. Och jag kan säga så här. Om vi ska prata i vikt, till exempel, så tycker jag då att det är föräldrarnas ansvar. Det borde inte finnas ett enda överviktigt barn. Det där, den tog skruv va?
00:10:31
Staffan: Men nu börjar jag tänka själv här.
00:10:34
Dr Mikael: Det ligger i händerna på föräldrarna, och det kan man i enas och ha gemensamma mål. Spelar ingen roll om man en kärnfamilj eller inte. Det är ju lustigt därför att nu kom vi in på så.
00:10:45
Staffan: Ett känsligt ämne!
00:10:46
Dr Mikael: Ja, men det är också såna där saker vi redan vet. Vi pratar forskning och det senaste, men varför gör vi inte saker vi redan vet? Vi vet att är du överviktig som tioåring så kommer 80 procent att vara överviktiga som 15-åringar.
00:11:03
Staffan: Och vad ger du då för tips till de här föräldrarna, som kanske har ett barn som är i riskzonen i tioårsåldern?
00:11:10
Dr Mikael: Ja, att man ser över sina egna rutiner.
00:11:14
Staffan: Att det korrelerar menar du?
00:11:15
Dr Mikael: Ja, stark korrelation. Så att det får man göra. Sen finns det ingen som kan leva… Jag vill inte ha ett sånt liv där jag ska följa folkhälsoreglerna i sju dagar i veckan.
00:11:29
Staffan: Det var inte länge sedan de rekommenderade åtta mackor om dagen. Det gör de ju kanske inte fortfarade?
00:11:34
Dr Mikael: Socialstyrelsen ja, 6-8. Ja, nej, så är det. Det tycker jag väl inte, men man får väl hänga med så mycket i omvärlden att man vet att fisk är bra, grönsaker är bra och i det man gör sällan är sällan ett problem. Så om du äter någonting eller går på Riche eller dricker rödvin och nej, en gång i veckan eller två om du sköter dig och tränar och kör så här så är det ju ingen fara. Liksom om du alltid dricker läsk till maten så är det ju det som är problemet.
00:12:08
Staffan: Jag har en fråga till dig när vi kommer in på det här. Blir man präglad av sitt i kostintag från sin uppväxt? Det finns ju vissa, man kan träna sig att gilla broccoli, eller så kan man ha de här snabba kolhydraterna. Lever det här med hela livet? Hur man blir programmerad från början?
00:12:26
Dr Mikael: Ja, jag oja. Föräldrarnas beteende styr väldigt mycket och det sker tidigt. Det här sker redan från några års ålder, och det är svårt, inte omöjligt, men det är svårt att bryta sig ur.
00:12:38
Staffan: Min fru, har myntat det begreppet, “sällanmat”?
00:12:41
Dr Mikael: Ja, precis. Men det betyder inte “aldrigmat”.
00:13:22
Dr Mikael: Men återigen, jag vill slå ett slag för det här med riktade hälsokontroller.
00:13:28
Staffan: Vad är riktade hälsokontroller?
00:13:29
Dr Mikael: Till exempel är bröstcancer – att man känner igenom sina bröst. Det kan man ju göra som 25 åring. Det är extremt ovanligt. Det rör sig om en handfull 25 åringar som har bröstcancer. Men de finns. Och sedan ökar det lite grann. Men då gäller inte min rekommendation som jag säger 65. Har du en knöl? Det är en riktad åtgärd. Det handlar om att jag känner igenom brösten. Har jag en knöl så följer jag upp den. Även om jag är 35-40 år bara. Har jag blod i avföringen till exempel. Då följer man upp det. Bara ta en sådan sak som tjocktarmscancer. Är det så att man blöder? Då har man ju tur, för då kommer man att se det. Det är den farliga cancern är den som inte syns. Likadant med prostata. Det riktade igen när man går in mot mot prostatacancer som en folksjukdom. Det är den vanligaste cancerformen för män. Vanligaste cancerformen för kvinnor i bröstcancer. Tjocktarmscancer är vanligt. Diabetes är vanligt, det får man cellförändringar. Hjärt kärlsjukdomar. Och som ni märker nu: inga infektionssjukdomar alls. Tuberkulosen är borta.
00:14:37
Staffan: Men ska man vara lite uppmärksam på om man har tidigare i familjen, om mamma eller pappa eller mormor, morfar. Ska man tänka någonting annorlunda där? Att man ska kolla upp sig lite mer i förebyggande syfte?
00:14:49
Dr Mikael: Ja, om man vet att i en familj, till exempel, så har ju både far och två söner och bror och morbror prostatacancer, till exempel. Då lönar det sig att ha riktade kontroller mycket tidigare.
00:15:12
Staffan: Vi har ju en stundande semester här inför som står inför farstun. Och vad man ska tänka på nu när man skrivs ut i semestern?
00:15:22
Dr Mikael: Ja, om man ska vara förberedd förstås. Men ska vi följa de rekommendationer som är. Man måste vara är väldigt lyhörd för förändringar, i andra länder i synnerhet.
00:15:32
Staffan: Och sen så finns det någonting som heter EU kortet. Och nu finns det precis som du säger, det finns ju restriktioner och riktlinjer nu som kanske inte stödjer att man ska se ut på de europeiska vägarna. Men kan du berätta lite mer vad det EU-kortet är?
00:15:48
Dr Mikael: Jag har inte. Jag har aldrig använt mig av det och har aldrig kommit i den situationen. Det här är ju administrativa saker, men man ska ju ha samma rättighet till akutsjukvården så som invånare i samma, i det landet också, så det ska inte vara skillnad.
00:16:03
Staffan: En viktig del med det här med EU-kortet som vi talar om, det ger rätt att du betalar samma pris för den vården du söker upp som de som bor i det landet. Men givet nu att de är att restriktionerna hävs, så vi får nya riktlinjer man kan ge sig ut i Europa. Det är alltid viktigt att ha sin hemförsäkring, för bland annat så täcker inte det här kortet ambulansflyg om man skulle behöva det. Då är det viktigt att man kollar över sin hemförsäkring.
00:16:24
Dr Mikael: Och med ambulansflyg pratar vi flera hundratusen kronor för en sådan resa och då ska det följa med en doktor och så där. Och det här är ju det här EU-kortet. Det gäller ju för sådan vård som inte kan vänta. Är det vård som kan vänta så ska den vård den ges i ursprungslandet.
00:16:51
Staffan: Det pratas i mycket media om det här. Kärt barn har många namn. Det har varit det gröna kortet, det gröna beviset och Corona bevis. Skulle du kunna reda ut begreppen lite kring detta? Det är väl något som ligger i startgroparna?
00:17:07
Dr Mikael: Precis det inte utrett hur men hur det ska hanteras det där, utan man vill ju på något legitimt sätt kunna visa att man är vaccinerat två gånger i det, eftersom de då, när man har den största skyddseffekten smittar minst. Men det där tror jag inte det finns något färdigt kort. Och det är de problem med journalföringen där just nu. Jag har ett sådant där, jag har vaccinerats två gånger och jag har ett skriftligt litet kort. Och det är jag inte säker på att en spansk tulltjänsteman skulle kunna läsa.
00:17:40
Staffan: Som jag förstått det är ju syftet med kortet är att det ska underlätta resor inom EU så att de får det här beviset i Sverige. Så ska det då kunna förstås när du åker till Spanien osv. För nu håller ju faktiskt Europa på att, Spanien var först ut i går som börjar öppna upp lite. Frankrike ska komma med nya direktiv inför sommaren i morgon, så det är saker som är i görningen här.
00:18:01
Dr Mikael: Men precis. Och är det så att man nu är vaccinerad, så ska man ju verkligen försöka se till att man får något väldigt tydligt och bestående intyg som man kan ta med sig.
00:18:12
Staffan: Men det får vi verkligen understryka som du tog upp innan. Det är att vi lever i en snabbt föränderlig, med föränderliga förutsättningar, så att det som gäller i dag behöver inte gälla i morgon.
00:18:21
Dr Mikael: Nej, och så som man bör veta hur man tar sig hem om någonting är på gång.
00:18:29
Staffan: Och det finns ju många studier man kan gå in på och läsa på det senaste inom det här året. Bland annat har vi på vården en guide kring just det här till Corona, så vi delar. Man kan in och läsa på om de senaste nyheterna och annars så finns det på Krisinformation och den statliga sajten också med löpande information som hela tiden uppdateras kring det här.
00:18:48
Staffan: De flesta av oss svenskar kommer i alla fall göra något på semestern, men kanske hålla oss inom Sveriges gränser. Och vad är det som gäller då? Ponera att du turistar uppe i norra Sverige och du behöver uppsöka vård eller gå till en vårdcentral där uppe. Behöver du lista om dig eller hur fungerar det här?
00:19:07
Dr Mikael: Nej det behlver du inte. Du har rätt att söka vård var som helst och kommunen är ansvarig för ditt välbefinnande. Så att där man befinner sig ska man ha vård. Och det här är ju ett dilemma för vissa. Det finns ju för att ta något exempel. Jag kan ta Norrtälje som har närheten till Ålands skärgård som kanske under höst och vinter har hundratusen personer i sitt upptagningsområde som plötslig på sommaren har de nästan en miljon. Och då är det svårt att dimensionera, så att det blir inte alltid exakt som man tänkt sig, men man får söka vård vad som var som helst.
00:19:39
Staffan: Och allt fler vårdcentraler har nu digitala kanaler som är öppna. Eller så har vi digitala vårdgivare också för som kan komplettera med i vissa ärenden. Och är du ute på semester och du behöver och vill besöka en vårdcentral fysiskt innan, gå in på vården så ser du var närmsta ligger. Och blir ni mer nyfikna på den här statistiskt säkerställda undersökning som vi har är gjort, hur svenskarna ser på vårdsystemet, så kan ni naturligtvis gå in på vården.se och läsa mer om den där. Så tack alla ni som har lyssnat på dagens program och hoppas att ni har lärt er en massa. För är det några saker vi ska plocka med oss som vi lärt oss idag så är det: Ut i solen. Det är väldigt bra där, men köp solskyddsfaktor och använd den. Och är det så nu att ni ska ut på vägarna kanske, om restriktionerna lättas, klicka hem EU kortet! Det var på Försäkringskassans hemsida. Och se till att ni har Covid-beviset. Och, som sagt, håll koll på om förutsättningarna ändras. Trevlig sommar!