Klimakteriet – inte en sjukdom men ofta besvär
Klimakteriet är en naturlig del av livet för alla som haft mens. Det är inte en sjukdom, men många upplever olika besvär när kroppen ställer om. Symtomen varierar men kan innefatta
- värmevallningar
- sömnproblem
- humörsvängningar
- minskad sexuell lust
- urogenitala besvär
För en tredjedel av alla kvinnor är besvären så svåra att de önskar behandling. Socialstyrelsen bedömer att klimakteriebesvär generellt har måttlig svårighetsgrad, men att tidigt klimakterium (under 45 år med oförklarad amneorré – utebliven mens) har mycket stor svårighetsgrad eftersom obehandlat tillstånd kan leda till svår ohälsa och förtida död.
Så tas riktlinjerna fram
Riktlinjerna tas fram genom systematiska litteratursökningar, evidensgradering enligt GRADE, samt insamling av beprövad erfarenhet när forskningsunderlag saknas. Prioriteringen av åtgärder sker enligt hälso-och sjukvårdens etiska plattform och rangordnas från prioritet 1 (mest angelägen) till prioritet 10 (minst angelägen). Vissa åtgärder får rekommendationen från FoU (endast inom forskning) eller icke-göra (bör avvecklas).
Centrala rekommendationer
Några av de viktigaste rekommendationerna är
Tidig diagnos
- FSH-prov vid utebliven mens under 45 år (prioritet 1): Viktigt för att upptäcka tidig menopaus och förebygga ohälsa.
Hormonbehandling (MHT)
- Under 45 år: Rekommenderas starkt (prioritet 1) – både för symtomlindring och för att skydda mot framtida sjukdomar.
- Över 45 år med tydliga besvär: Rekommenderas (prioritet 4) – effektivt mot värmevallningar och minskar risken för benskörhet.
- Vid ökad risk för osteoporos: Prioritet 3 – kan minska risken för frakturer.
Stöd och rådgivning
- Information om klimakteriet (prioritet 5): Hjälper kvinnor att förstå vad som händer i kroppen och vilka behandlingsalternativ som finns.
- Uppföljning av behandling (prioritet 5): Säkerställer att vården verkligen hjälper.
- Råd om fysisk aktivitet (prioritet 6): Motion kan minska vissa symtom, men forskningen är begränsad.
- Lokalt östrogen vid underlivsbesvär (prioritet 5): Vanligt vid torra slemhinnor och samlagssmärta – klinisk erfarenhet visar god effekt.
Kompetens i vården
- Utbildning för primärvårdens personal (prioritet 5): För att fler ska få rätt hjälp redan vid första besöket.
Vad som inte längre rekommenderas
- FSH-prov över 45 år: Rekommenderas inte som rutin, eftersom provsvaren ofta är svårtolkade.
Vad innebär det för vården?
Riktlinjerna betonar primärvårdens centrala roll. Genom att stärka kompetensen, skapa utrymme för samtal och erbjuda kunskapsbaserad rådgivning kan vården bli mer jämlik och effektiv. Socialstyrelsen kommer att följa upp riktlinjernas genomslag med indikationer, särskilt kring läkemedelsbehandling.
Viktigt steg mot mer jämlik kvinnovård
De nationella riktlinjerna för klimakteriebesvär 2025 markerar ett viktigt steg mot en mer jämlik och kunskapsbaserad vård för kvinnor i klimakterieåldern. Genom att prioritera insatser som ger störst nytta för de mest utsatta patientgrupperna kan vården bidra till bättre livskvalitet och förebyggande av långsiktig ohälsa.