Utforska vården avsnitt 9
Dr Mikael är tillbaka från djungeln efter 2 veckors svält. Hur påverkades hans kropp och hur länge klarar man sig utan mat?
Staffan och Dr Mikael diskuterar underfunktion av sköldkörteln, en mycket vanlig sjukdom som får alldeles för lite uppmärksamhet.
Nu kan du också läsa avsnittet här nedan!
Avsnitt 9 av “Utforska vården med dr Mikael”
00:00:00
Dr Mikael: Jag åt ju mindre på de där två veckorna är en. Är det vad man kan lägga på en halv hårdmacka?
00:00:12
Staffan: Mitt namn är Staffan Gustafsson. Välkommen till Utforska vården med doktor Mike. Gamla.
00:00:38
Staffan: Och mitt emot mig sitter han. Han som får det där svåra och komplicerade att bli lätt att förstå. Och han som utbildar oss svenskar om hur egentligen vårdsystemet fungerar. Min favorit läkare. Varmt välkommen doktor Mikael.
00:00:53
Dr Mikael: Tack så mycket kul att vara här.
00:00:54
Staffan: Du, hur har sommaren varit?
00:00:56
Dr Mikael: Sommaren har varit rätt så arbetsam. Det har varit mycket jobb och inte speciellt mycket semester det har varit. Du har liksom öde öar, har varit på tapeten kan jag säga. Är det mycket dels min semester, det som har varit ganska öde och sen en annan inspelning som jag har varit på som blir tv produktion nu i höst.
00:01:16
Staffan: Vad spännande?
00:01:16
Dr Mikael: Ja, det är det riktigt. Och där finns det mycket medicin och mycket fysiologi att prata om.
00:01:21
Staffan: Ja, med det måste vi återkomma till. Men ska vi enas om att det är höst nudå och dags att kavla upp ärmarna och köra igång säsong två? Absolut härligt. Det första ämnet som jag tänkte att vi skulle prata om idag är inget mindre än ämnesomsättning och du nämnde att du har varit på en öde ö i Centralamerika.
00:01:42
Dr Mikael: Ja utanför Panama, så i Stilla havet och en verkligt öde ö där det inte finns någonting stort att äta.
00:01:53
Staffan: Härligt kan man säga att du har varit med i svensk tv?
00:01:56
Dr Mikael: Det kan man verkligen säga. Det har ju varit total svält och det är ju väldigt speciellt om du och din man beter sig inte alltid som man tror man ska göra. Det finns många aspekter där det finns den mentala biten. Det finns den rent fysiologiska biten och det finns det sjukdomsbilden för de som inte klarar.
00:02:14
Staffan: Okej spännande, det här kommer vi att kunna se mer av på tv i höst.
00:02:18
Dr Mikael: Absolut i sen höst.
00:02:20
Staffan: Men om vi går åter till ämnet ämnesomsättning nu när du utsattes för det här med väldigt lite kost under en viss period förresten, hur länge var ni där? Hur länge spelade ni in?
00:02:28
Dr Mikael: Tre veckor. Det var väl en lite ojämn fördelning på maten, men total svält i två.
00:02:36
Staffan: Och vad händer egentligen i kroppen när man börjar svälta?
00:02:41
Dr Mikael: Väldigt mycket, det kan vi ha en föreläsning om föreläsningsserie hela hösten med fem timmar om dagen.
00:02:46
Staffan: Jag vet om du ska göra ett axplock ur guldklimparna, det största.
00:02:51
Dr Mikael: Och jag kan korta ner en månads utbildningen till tio sekunder. Så är det så att vi bränner glykogen första dagen och så börjar vi bränna fett och proteiner och efter två och en halv dag så är det ungefär lika mycket och efter fem dagar så går vi bara på ketonkroppar, det är nedbrytningsprodukter av fett kan man säga som hjärnan behöver för att fungera över huvud taget.
00:03:12
Staffan: Det är då man luktar aceton?
00:03:14
Dr Mikael: Precis, aceton är en ketonkropp och det finns två till, acetoacetat och betahydroxysmörsyra.
00:03:22
Staffan: Men jag vet inte om det här stämmer, men hur länge klarar man det här? Det kom från när låg i lumpen. Då fanns det någonting att man klarar sig, två veckor utan mat och två dagar utan vatten ungefär. Hur länge klarar kroppen att gå på svält?
00:03:36
Dr Mikael: Det som du söker? Som jag tänkte
00:03:39
Staffan: Det är något sånt här, fyra, fyra, fyra, eller två, två av olika saker.
00:03:42
Dr Mikael: Då tar jag tre, tre, tre då. Tre minuter utan syra ungefär. Men det man kan klara sig lite längre och sen så har man då 3 dagar utan vatten. Man kan klara sig längre men. Och sen så tre en del säger tre veckor, en del säger tre månader. Det beror på hur vitamintillskott man har. Tre månader på de energireserver man har. Den stora energireserven är ju fett, men vi bryter ner protein och muskler alltså också redan från andra dagen. Men sen så växlar man upp till kroppen. Är ju den en bästa energikällan är fett som innehåller mer än dubbelt så mycket energi som socker. Glykogen när man pratar är det socker jag pratar om. Glykogen är ju snabba, den snabba energin som räcker. Vi kanske ett dygn, ett halvt till ett dygn beroende på finns lagrat i levern och i muskler.
00:04:39
Staffan: Men när du var under så är extrem svält, hur påverkades du? Och framförallt, liksom, hur påverkas hjärnan när man är under svält?
00:04:46
Dr Mikael: Ja den är.
00:04:46
Staffan: Gick du omkring och såg hamburgare överallt?
00:04:48
Dr Mikael: Nej, inte alls. Det där är ju lite olika. Men hungerkänslan tycks inte vara ett problem alls utan man är hungrid i tre dagar och sen går det över, så det är inte alls. Men vi hade.
00:05:00
Staffan: Var det samma för alla deltagare?
00:05:01
Dr Mikael: Inte riktigt. En del går ju, kan ju inte någonting annat än bara prata om måltider hela tiden. Dessutom hade vi två kockar med på den här utmaningen som det är lite speciellt när, de e var ju ansvariga för köket, men det fanns ju ingen mat så det var.
00:05:18
Staffan: Så det var raw food?
00:05:20
Dr Mikael: Jaa det var ingenting. Det var kokt vatten med med lite bär till som man blev någon form av te. Det innehåller en kilokalori per 10 liter.
00:05:34
Staffan: Men vad händer egentligen i hjärnan när när man är under svält?
00:05:37
Dr Mikael: Man blir lite som amerikanarna säger slow cerebrated, man blir lite långsam. Om man säger att där borta har jag ju lagt grejerna ja, men då går jag och hämtar dem och sen funderar en stund och sen går och hämtar dem. I vanliga fall har vi gått ett tag, om inte liksom. Men hjärnan blir lite segare, det där rättar till sig, men det tar ett tar några veckor. Det började tidigt. Så är det individuellt och är hur. Hur pass mycket, lång tid tar. Men man går huvudsakligen. Då jag är i slutet på den här perioden så går man ju på fettförbränning och lite proteinförbränning.
00:06:16
Staffan: Och vad händer med din kropp?
00:06:18
Dr Mikael: Jag gick ner åtta kilo. Och då är det ju så att glykogen binder ungefär tre gånger så mycket vatten och det är därför man varierar så mycket. Det är därför folk har lite svårt.
00:06:27
Staffan: Och vad är Glykogen nu då?
00:06:28
Dr Mikael: Det är återigen de lagrade kolhydrater lagrat socker fast en längre kedja av sockermolekyler och då så binder det vatten så man har 500 gram glykogen i sig. 500, 1 gram innehåller 4 kilokalorier och ungefär två tusen, räcker än en dag knappt. Då binder också en och en halv liter vatten. Så det kissar man ju ur, så att nej, man väger ju mindre. Efter ett dygn så väger man kanske 1, 1 till 2 kilo mindre, men det går man ju upp om man skulle fått mat. Det där jämnar liksom ut sig för det gör vi och det har man inte bränt något fett nästan alls i det första dygnet så är det ju den här förklaringen i vars namn med jojo bantning, om man väger så säger man väger så och snabba variationer i kroppsvikt. Alltså folk som väger sig väldigt ofta flera gånger om dagen. Snabba variationer i vikt är alltid vätskeförluster eller vätsketillförsel. Principiellt sett så kan man se det som vätska ut eller vätska in.
00:07:32
Staffan: Nu kommer vi lite av ämnet här, men så ska man gå ner i vikt så är det mer en livsstilsförändring man ska göra.
00:07:37
Dr Mikael: Det är mycket bättre. Om man går ner som jag gör så hade man ju. Då har man ju gjort sig av med kolhydrater och vatten så principiellt sett efter ett dygn så är har är du fetare? Du har alltså en högre procent, fetthalt än vad du hade innan, men du började bli än en kaloriskuld så det är klart du kommer så småningom gå ner, men det är inget bra. Att det finns väldigt många intressanta förändringar också som du äger rum här till exempel nedreglering. Kroppen är ju smart så principiellt sett. Vi är byggda för periodisk fasta, kanske inte så långa totalperiod som två, tre, fyra veckor av total svält. Men det blev ju så ibland. Men då går det åt proteiner och det åt muskler. Och sen så tar det längre tid att bygga upp dem så det känner jag på mig själv att jag har. Det har jag varit hemma nu i tre veckor och jag har börjat komma igång på gymmet och jag är så fantastiskt svag, det är det. Jag är inte närheten. Jag ligger på kanske 80 procent av det och nu har jag en lång väg tillbaka så det inte. Det tar tid att bygga upp ett producera proteiner. Att lägga på sig fett och glykogen går ganska fort.
00:08:49
Staffan: Och det är å andra sidan evolutionsmässigt så var inte så länge sen vi inte hade en så vi bodde i grottor. Fanns det inga kylskåp eller Mc Donalds?
00:08:56
Dr Mikael: Det är verkligen så. Det är ett par hundra tusen år sedan och det och då levde vi på savannen och satt under ett träd i en liten grupp på 30, 40 stycken. Och så satt vi och så jagade vi två, tre timmar om dagen ungefär. Men det här är ju lite roligt, för när man tänker på det här så så kan man då kolla på de olika arterna och då ställa sig lite lustiga frågor. Och då ställer jag det till dig. Okej, då frågar jag så här.
00:09:19
Staffan: Annars brukar jag ställa frågor till dig.
00:09:22
Dr Mikael: Kan du springa ikapp en antilop?
00:09:27
Staffan: Spontant nej.
00:09:29
Dr Mikael: Kan du gå ikapp en antilop?
00:09:32
Staffan: Ja
00:09:32
Dr Mikael: Hur kommer det sig?
00:09:33
Staffan: Därför, då skrämmer man inte antilopen. Då inbillar jag mig att den kanske kommer närmare.
00:09:36
Dr Mikael: Tänk energireserv.
00:09:38
Staffan: Vi kan gå längre alltså.
00:09:39
Dr Mikael: Den hoppar i väg en kilometer. Då går du efter den, då hoppar den en halv kilometer för den börjar bli trött och så hoppar den en halv kilometer fort som fasen, och du går. Och så gjorde man då på, för hundratusentals år. Vi kunde gå. Vi kan principiellt sett gå i kapp vilket djur som helst. Varg lite så. Vi käkar inte varg, men de är rätt bra på att gå långt och det finns några till så där. Fåglar av andra skäl. De kan gömma sig. Men principiellt sett och vad det gäller däggdjur så är vi fantastiska. Och det här är också lite lustigt när man och är intressant i alla fall där det pratas olika dietformer, vilken ska man ha? Ja, grejen är att om det nu är så att du ska förbättra din livsstil, du tycker att du ska gå ner i vikt, vilket inte alls är givet. Nu tar jag för givet att alla människor ska gå ner i vikt. Det är absolut inte så, men väldigt många ska det. 75 procent av amerikanerna är överviktiga eller feta.
00:10:32
Staffan: Och Sverige är väl där snart också?
00:10:33
Dr Mikael: Precis. Vi är snart där. Men det är stor skillnad på flygplatsen JFK och flygplats i Frankrike. Jag har slagits av det faktumet eller fenomenet när man flyger från Europa till USA. Hur enormt stor skillnad det är på människor hur de ser ut. Åter till ordningen här så är det. Grejen är ju att periodisk fasta är det vi är gjorda för. Det är inte givet att det är det bästa sättet att göra en livsstilsförändring, men det var det som vi utsattes för.
00:11:07
Staffan: Gör du det själv?
00:11:09
Dr Mikael: Jag är inte så orolig för att jag bryter litet eller som praxis, är ju lite tuffare så att säga. Men frukost det viktigaste målet, det kan jag vara helt utan. I mitt yrkesområde som akutläkare så blir jag så intensiv så att jag får ett adrenalin påslag. Jag får de sockermolekyler jag behöver för att lösa problem. Nu sitter jag inte och säger att strunta i frukosten, men man kan hoppa över en måltid. Det är inga problem, det är vi gjorda för. Förutsatt att de är friska nu, är du sjukt då kommer en annan historia. Vi kan vi prata också om ämnesomsättningen. Den vanligaste folksjukdom, en hypotyreos, underfunktion är sköldkörteln, som är en jättestor grej som är intimt i kontakt med just fenomenet ämnesomsättning.
00:12:05
Staffan: Men det där har jag märkt på mig själv. Jag gillar ju mat och börjar komma lite till åren så man får tänka lite på vikten. Men jag kör ju ingen frukost på vardagar men det funkar superbra för mig. Men det finns ingen annan tanken att då mår jag bra. Det funkar bra.
00:12:19
Dr Mikael: Då. Jag har en liten annan, nu är inte jag det smalaste man kan tänka sig. Men jag har vi. Det finns också ett litet, lite lustigt. Du kan föra in små korn av kända saker. Något salta saker har vi svårare att sluta äta till exempel. Det är förklaring till varför du chipspåsen, men när du tar chips och tycker det var gott och sen så äter du. Och sen så fortsätterr.
00:12:41
Staffan: Jag trodde det hade och göra med min dåliga karaktär.
00:12:44
Dr Mikael: Det har det men, men då är det svårare att stå emot med sälta tydligen. Så att man det är det där med att jag tillåter mig äta chips, men jag måste ju inte äta upp hela påsen. Sluta eller begränsa, ta lägg på en liten påse. Jag har till och med gjort så att jag köper små påsar. Vi har så dålig karaktär att de tas. Då tar den sig 30 grams påse, då inte som en tiondel av en stor påse och den tar slut.
00:13:06
Staffan: Men jag har fått det berättat för mig. Vet inte om det stämmer nu, men chips är, alltså själva chips. Det är väl i. Jag har fått det förklarat att det liksom som en hjärn cocktail alltså. Det är nästan oemotståndligt. Hur det är komponerat med salt och sött och fett och allting att den har allting bara för att lura hjärnan. Du kan inte sluta äta.
00:13:25
Dr Mikael: Det är en kombinationen. Det är bra. Det innehåller mer energi än rent socker, det är fett också. Det är i liksom så det är väldigt, väldigt energirikt. Och livet är en dosfråga har jag sagt förut. Jag säger det igen livet är en dosfråga, så äter du lite lagom så är det alldeles utmärkt. Men det är just det man har svårt att sluta. Men sen så kommer man tillbaka till andra gamla fysiologiska fenomen, alltså socker suget. Det kan ju inte vara bra. Alltså, det kan ju inte vara bra. Det var ju fantastiskt bra för hundra tusen år sedan.
00:13:58
Staffan: Ja annars hade vi kanske inte suttit här idag.
00:13:59
Dr Mikael: Om du hittar ett getingbo med honung eller sockerarter, ät för fasen för allt vad tygen håller för längg på dig så du klarar dig då. Då var det ju ändå en skillnad mellan liv och död så att det där har lätt att det var något gott av godo. Att vi att den söta, energirik och att man äter av det. Det är ur ett evolutions perspektiv så är det ju ganska självklart. Men det är nu nu. Problemet är ju att vi har ju återigen nu nu väldigt mycket mer mat här. Men men vi har ju på armlängds avstånd så har vi i stort sett allting vi vill ha och det är det det där tillfället, att det är för lätt och då och försök. Då blir det en krock mellan vad som är bra för oss och vad som har. Vi har vuxit upp med. Det skulle vara bra i ett ett äldre evolutionsperspektiv.
00:14:51
Staffan: Sista frågan var till din sommar och resan och ämnesomsättning. Vad var det första du åt när du fick äta?
00:14:57
Dr Mikael: Och det var faktiskt ganska tråkigt. Det var torrt, det var nog inte torrt. Det var ris, kokt i saltvatten, vanligt saltat vatten och rent ris. Och det var så gott.
00:15:11
Staffan: Det är sån där magsjukekur.
00:15:12
Dr Mikael: Det var så fantastiskt gott att inte känt någon sälta. Det var ju sot och salt i så vi hade ju ny eld som vi gjorde upp med. Men vi hade ju väldigt lite. Vi fånga några fiskar som vi skulle dela på 11 personer så att det var så jag åt ju mindre på de där två veckorna än det var man kan lägga på en halv hårdmacka. Men att vanligt ris utan smak med salt kunde vara så gott. Sen så åt jag lite kokta grönsaker, jag trodde jag, vilket det var ju smart för att man kan riskera tarmvred om man går på för hårt. Det var några som gick, vi åt i den ordningen. Först lite frukt, sen ris, sen kokta grönsaker och sen kom det fram pomme frites men då hade man ätit ganska mycket.
00:16:00
Staffan: Så för att sammanfatta det här så får vi göra som doktor Mikael säger. Lev i doser.
00:16:06
Dr Mikael: Ja, just det.
00:16:07
Staffan: Njuta av allt. Men i små doser.
00:16:08
Dr Mikael: Det du äter sällan är sällan ett problem.
00:16:40
Staffan: Du nämnde tidigare om sköldkörteln? Kan du inte bara berätta lite mer?
00:16:52
Dr Mikael: Jo, det är ju den som styr till stor del ämnesomsättningen. Producerar ett hormon, tyroxin, finns och lite olika former och det är en folksjukdom är det väldigt vanligt med underfunktion och den kan föreställa nästan vad som helst. Kvinnor är överrepresenterat att man har en underfunktion. Man kan alltså få en väldig massa olika symptom, men alltifrån mentala, psykiska väldigt som gör att man väldigt långsamt, till till risigt hår, till låg temperatur, till svullnad, oerhört mycket depressioner och sådana saker. Men så det är ungefär tomgångsmunstycket på våra celler. Och då menar jag alla celler i kroppen, hela kroppen och det styrs via sköldkörteln då. Vid vilken nivå ska vi ligga på? Och så. Det är väldigt, väldigt centralt vad gäller ämnesomsättningen och reglerar det ner. Då förbrukar man ju mindre energi.
00:17:53
Staffan: Så man går upp i vikt?
00:17:54
Dr Mikael: Man går upp i vikt, både därför att man förbränner mindre och för att man samlar på sig vätska och för att man blir mindre aktiv. Det finns en och det där är ju någonting man ständigt måste vara väldigt alert på som läkare, därför att de kan ta vilka symptom som helst. Jag har själv haft en patient som har nästan, folk kommer inte tror mig, men jag kan berätta historien. Världens lägsta hemoglobin värde på 12.
00:18:22
Staffan: Det säger mig igenting.
00:18:24
Dr Mikael: Du har mindre än en tiondel. Du har en halvliter blod ungefär om du ska räkna antalet röda blodkroppar jämfört med vad vi har. Okej, vi har fem liter och en tiondel av detta susade runt och sedan mycket vätska, och kom först in som en gynekologisk blödning. Och det var att hon hade sköra slemhinnor. Och hennes 13 årige son hade ringt in efter 18 månader. Mamman hade alltså förlorat jobbet, vart inom psykiatrin, varit sjukskriven. Allt det här är en lång historia. Allt det här och benmärgen producerar inte liksom blodkroppar. Allting reglerades ner och hon hade inte noll i tyroxin. Hon hade 0,00.
00:19:08
Staffan: Så kroppen, det är någon slags nödbroms alltså?
00:19:10
Dr Mikael: Den gick knappt runt och hon hade puls på trettio och en kroppstemperatur på 35 grader. Och allting berodde på att hon hade underfunktion som lätt kunde justeras. Det tog lite tid, det ska det göra när det är såhär extremt. Det kallas för Myxedema Coma. Men så när vi började behandla henne som en blödning och kom in genom mig med blåljus genom dörren. Jag kommer ihåg det, en av patienterna, jag skrev en artikel om det där. Det är en annan patienterna jag kommer ihåg så oerhört väl, för jag vet när jag tittar på henne. Så såg jag två, vi brukar kalla halspulsådern venerna på halsen för rep, om de är väldigt fyllda, som man kan se på sångare till exempel. Och det hade hon, och det rimmar ju inte alls med någon som blöder ska inte finnas några. Utan vad är det här? Det stämmer ju inte. Och sen så fick vi börjar nysta i det där inne och det tog några, ett par timmar innan vi kom på, att det här är en helt annan historia och det var en underfunktion. Det här var den mest extrema form där.
00:20:11
Staffan: Men kan en sådan patient komma tillbaka till normal vardag?
00:20:14
Dr Mikael: Ja, jag träffade henne. Ett halvår efteråt. Helt normal och jobbade som vanligt för, jag kände inte igen, jag hade ingen aning vem det var. Hej, det är Karin. Hon hade liksom gått ner till 30 kilo helt och hållet och är fullständigt normal och käkade upp en liten dos av ett levaxin.
00:20:37
Staffan: Men vilka är de vanligaste varningsklockorna? För att man kanske ska hjälpa sin läkare tillsammans på vägen på det här?
00:20:44
Dr Mikael: Ja, alltså, man måste. Kan väl säga så här. Är du en kvinna mellan 20-40 års ålder och har ospecifika symptom så ska det tas en TSH som det heter, ett blodprov. På alla, som uteslutningsdiagnos. Därifrån till, finns inget symptom som som inte har presenterats i den undersökning att det är man. Det gäller ju liksom att tänka tanken, att komma på.
00:21:50
Staffan: Men då fortsätter vi till nästa ämne.
00:21:52
Dr Mikael: Ja så gärna.
00:21:53
Staffan: Och om jag inte är helt fel informerad så är du ganska kungen på ämnet hår och naglar?
00:21:59
Dr Mikael: Ja, precis. Vi har ju haft det ganska nyligen på Nyhetsmorgon och det är ju en. Vi lägger ju miljarders kronor på hårvård, allt för att få mer hår eller få mindre hår eller naglar eller hy för att försöka förändra oss. Och det finns ju en fantastisk historia om om håret och det försöker vi förhålla oss till.
00:22:18
Staffan: Berätta.
00:22:20
Dr Mikael: Man kanske, för först kan man ju fundera över vad man ska ha det till. Om det var kallt och man vill ha en päls någon gång för länge, väldigt, väldigt, väldigt länge sedan så försvann den här pälsen, men vi behöll det på ögonbrynen. Ögonfransar, det kan man tänka sig. Det håller smuts borta, skyddar ögat.
00:22:36
Staffan: Som svettband nästan.
00:22:37
Dr Mikael: Lite så. Det kan funka för det kan ha en själ även i näs håret silar ju damm så att det kan. Det kan också funka. Hår på huvudet skyddar mot lite sol uppifrån. Vad ska man med håret?
00:22:53
Staffan: Men jag måste fråga dig en sak då för det han noterat på min egen utveckling där man blir äldre, nu är jag inte lastgammal på något sätt. Men hår på örat?
00:23:03
Dr Mikael: Den är lika svårlöst som cancerns gåta. Varför växer det hår i örat?
00:23:09
Staffan: Men det finns ingen bättre att fråga än dig i alla fall.
00:23:12
Dr Mikael: Det är en ett felslut när det gäller evolutionen.
00:23:17
Staffan: Det finns inget syfte.
00:23:18
Dr Mikael: Nej, det gör det inte utan du proppar mest igen så att. Men är det med det nånting? Men det finns som är väldigt mycket myter som vi ska ta. Vad det gäller håret. Ta till exempel att om man rakar sig mycket så kommer det tillbaka ännu mer. Så låter de bli, det är fel. Och det är glädje. Särskilt många kvinnor som har frågat mig det där när de har mustasch och om man skäms lite för det där och en del har mycket och en del har lite men vågar inte raka sig. Kanske för att man har tror att det ska komma mer. Och det gör det inte. Sen så får man ju se ut precis hur man vill i var sin sak, men det med håret är någonting vi verkligen vill jobba med på väldigt många olika sätt.
00:24:01
Staffan: Men om vi tar det med skäggväxt, vad till exempel? Jag kom ihåg själv när man var tonåring och började få de här fjunen och så vidare väldigt mjuka hårstrån så börjar man ju rakar sig kanske lite när man egentligen behövde, men det är väl lite spännande. Och sen så får mig nu är ganska vasst så det har ingenting med att man rakar sig?
00:24:17
Dr Mikael: Det har med hormonella förändringar. Du kom in i puberteten och det kunde helt andra förutsättningar. Men det är lite spännande ur ett historiskt perspektiv, hur det har betytt och hur vi har tolkat det olika. Buddhistiska munkar och nunnor rakar sig av respekt för, nu säga Gud, men ni vet ju inte om Gud finns, så det säger en högre makt och så där. Och sikherna gör precis samma sak. De samlar på allting överhuvudtaget. Det var lite lustigt som just över huvud taget är av respekt för samma högre makt och då har man i det ena tar bort det andra. Får aldrig klippa sig då. Och sen har ju ortodoxa judar som samlar på hår framför, de har ju lockar också av respekt för Gud så har man så att det har en symbolisk effekt. Jeanne D’arc, man klippte håret av, hon blev korthårig och det var nog vart väl, fick väl, hängdes eller vart hon giljotinerad, det kanske hon blev.
00:25:20
Staffan: Hon var ju lite av en upprorsmakare.
00:25:21
Dr Mikael: Och var korthårig. Det fick man inte vara. Och hade vi kvinnor som var otrogna på förr i tiden, ska jag väl säga, klippte man håret av också. Det har ju haft en väldig. Allt det här var det. Vansinnigt förstås, men en väldigt, väldigt kraftigt symbolisk betydelse. Håret så att så är det och det hänger kvar. Det finns inga patienter som är så följsamma som patienter med hårproblem eller som har håravfall säger man till en en. Nu ska jag raljera lite grann, en överviktig diabetespatient har så svårt att hålla räkningen, slarvade lite med medicineringen. Blodtrycks medicineringen är inte så bra sånt där. Men har du ordinerat någonting till en patient med en hårproblematik? Den följer den som lagen.
00:26:16
Dr Mikael: Det vittnar om väldigt mycket om den stora betydelsen av hår.
00:26:21
Staffan: Har du, jag vet inte om jag vet något om det här, men en uppfattning som jag har om man tittar när jag har barn som är i går i lågstadiet. Jäkligt mycket löss och det går bara runt, runt, runt. Jag kommer inte ihåg själv när jag gick i, när jag var i den åldern att det var precis på samma sätt. Men det går runt, runt, runt, hela tiden. Vad gör man och varför är det mer nu än vad det har varit historiskt?
00:26:45
Dr Mikael: Det vet jag inte att det är det. Det håller, det väl på hur mycket man ser på det där? Man måste behandla och man måste behandla alla. De sprider sig via kuddar och mössor. De trivs i hårbotten verkligen. Det gör de.
00:27:06
Dr Mikael: Men sen så kanske vi kan gå in lite på hårets fysiologi. Det är ju lite så här att de patienter vi har den unga patienten är det väldigt. De är ju unga tjejer som har väldigt långt hår. Det är naturligt att man tappar 100-150 hårstrån. Av de hundratusen som vi har. Och då tappar man dem så tycker man, när man börjar komma in i puberteten så blir det där väldigt mycket och det stoppar upp i avloppet. Man tror att man ska bli av med allting och i de flesta fall så är har det där med hormoner att göra och att det hämtar sig. Sedan har man en av de väldigt vanliga tillstånden som heter Alopecia areata. Fläckvis hårbortfall och det är så likna. Det är nästan som vitiligo. Det faller bort och vi kan inte göra någonting åt det där och då. Och det var ju delvis upphov till trenden att man på 80-90 talet, det var många idrottare. Håkan Södergren, hockyspelaren.
00:28:05
Staffan: Han satte väl ett ansikte på den.
00:28:05
Dr Mikael: Och rakar sig för syns inte fläckarna så är det. Så att åter igen vittnar om hur stor betydelse det har.
00:28:12
Staffan: En annan fråga med hår och ärftlighet? Ja, jag vet inte om det stämmer över huvud taget. Men det är så att man ska titta på morfar eller farfar. Var nu var.
00:28:20
Dr Mikael: Det ska man.
00:28:22
Staffan: Är det sant?
00:28:23
Dr Mikael: Så här är det finns en ärftlig komponent. Det som händer är att hårfolliklar, hårroten blir extra känslig för en testosteron variant som vi har, och då tillbakabildas de där hårsäckarna och det är det typiska det är. Man har vikar eller flikar beroende på vad man kallar det. Och det är det här, det ärftliga och det kan man se. Och sen så vet jag att det var några studier som visar att det är på mödernet det sitter, dvs att det är mammans hår. De därifrån generna kommer de sitter på men att de kommer via mamman och så skulle det vara. Nu har det visat sig att det inte är så där heller. Man vet att det finns en ganska uttalad genetik, men man vet inte var de sitter som gör att man får det här typiska som är så väldigt svårt. Det kräver ju behandling hela tiden för att man ska stoppa upp det och kunna hindra den. Får behålla håret. Egentligen nu är det också väldigt kategoriskt. Principiellt sett så är det ju för dem som vill ha hår tillbaka så är det hårtransplantation som gäller.
00:29:32
Staffan: Är det som gäller.
00:29:33
Dr Mikael: Egentligen.
00:29:34
Staffan: Och det finns ju medel man kan ha för stimulera.
00:29:36
Dr Mikael: Men det är en mycket, mycket måttlig effekt av det. Men som sagt, det är ju det ju väldigt mycket pengar i det här förstås.
00:29:45
Staffan: Jag har förstått att det är ganska omfattande ingrepp. Är det inte det?
00:29:48
Dr Mikael: Ja, det är ju en operation du transplanterar.
00:29:50
Staffan: Du flyttar från en del av kroppen till någon annan.
00:29:52
Dr Mikael: Oftast från nacken till längre fram. Och vad gör man det skickligt på ett bra sätt så så kan det bli ganska fina resultat. Det måste man säga. Men det är ju en stor grej att göra.
00:30:04
Staffan: Men vad har du för förhållningssätt till ditt eget hår?
00:30:07
Dr Mikael: Ja, jag har ganska, mina föräldrar. Jag har tittat på hur mina föräldrar ser ut självklart och då de var långhåriga och inte tunnhårige och inte något typiska så är där och det gäller mina morföräldrar mina farföräldrar. Det var hår överallt utom i ansiktet. Skäggväxt kan jag inte ha, jag få tofsar. Det ser förjävligt ut.
00:30:27
Staffan: Hade du det i Panama?
00:30:27
Dr Mikael: Ja, det kan du lita på att jag hade. Och jäklar, det ser förskräckligt ut. Det kommer som vita tussar så där. Ser ut man verkligen är i brist, ser ut som är skörbjugg i ansiktet. Men det var ju bara några kortare veckor annars så annars så växer ju håret ungefär en centimeter i månaden. Lite snabbare för unga och lite långsammare. Så det där kan man ju sköta på väldigt många olika sätt alltså. Men det kommer inte växa sig jättemycket fortare för att du klipper ofta. Eller det finns de som rakar barnen, till exempel för att de ska vara kraftigare hår. Och de är inga, ingenting bra.
00:31:14
Staffan: Det är inget bra knep. Blir det tunnare ju längre vi lever överlag?
00:31:18
Dr Mikael: Ja, det finns åldersförändringar som gör att det blir inte så tjockt och inte så tätt i skalpen.
00:31:33
Staffan: Växer håret lika snabbt över hela kroppen?
00:31:36
Dr Mikael: Det växer i en månad ungefär på kroppen så den stannar av. Men då växer det under samma hastighet, för det växer fortare på huvudet och det växer fortare.
00:31:45
Staffan: Det slutar inte växa.
00:31:46
Dr Mikael: Och det växer fortare om man flyttar till Florida.
00:31:49
Staffan: Jaha, varför då?
00:31:50
Dr Mikael: Och det här vet man inte om jag med fuktigheten eller eller i luften eller i solen eller så. Och det finns väl känt från mycket framstående hårforskare som har seriöst dragit och kollat på sig själv och sina barn. Och det stämmer.
00:32:04
Staffan: Det är därför alla pensionärer i USA gillar att flytta till Florida.
00:32:06
Dr Mikael: De brukar färgar håret blått dessutom. Men jag har ju gjort det där en gång i min enfald. Jag är ju rätt så fåfäng av mig.
00:32:13
Staffan: Det menar du inte?
00:32:15
Dr Mikael: Så tänkte jag att ja men en blond jag är ju blåögd. Så jag har ju råttfärgat hår egentligen. Så jag tänkte en lite blondare ska väl vara i alla fall så jag köpte en sån här men luva och satt och petade och så kladdade jag på vätesuperoxid. Formeln är H2O2 tror jag. Formeln är väteperoxid. Läkare använder på operation för att göra rent sår och sånt och det är det man använder av.
00:32:37
Staffan: Är det så här Nilsson. Så kritvitt.
00:32:40
Dr Mikael: Det blev gult. Jag satt där. Det var ju på en lördagkväll jag satt med glas vin och tänkte att det här blir nog bra. Och sen tänkte efter ett tag. Fan vad varmt det blev. Apropå folie så satt jag där och sen det här blir ju inte så bra. Och så det såg ut. Jag såg ut som en kantarell och det var ju inte bättre när jag badar i poolen som jag själv har byggt utan då blev jag grön i stället. Så jag gick igenom många olika färger. Det där gör man en gång i livet, men inte mer. Jag är ingen, jag kom till jobbet och och jag kom ihåg var också speciellt. Det fanns ingen förståelse och en och en undersköterska kom fram till mig och tittade på mig så sa hon vad fult det blev.
00:33:24
Staffan: Tack ska du ha! Men du har inte provat den permanenta fön det har ju varit väldigt populärt.
00:33:29
Dr Mikael: Nej. Ingen permanent, utan jag nöjer mig med. Men lite slingor. Men det är något år sedan nu som det gjorde det.
00:33:38
Staffan: Du nämnde inledningsvis här att du har lite myter om hår. Det är jag lite nyfiken på vad jag vanligaste myterna eller.
00:33:47
Dr Mikael: En väldigt vanlig fråga är. Kan mitt hår bli grått eller vitt av stress?
00:33:52
Staffan: Vad är det enkla svar på det?
00:33:54
Dr Mikael: Ja det kan det. Det kan alltså bli väldigt dåligt och det kan bli grått och det kan gå fort och det det kan gå upp om inte över en natt så kan det gå på några veckor. Vi ser det sen vid svåra infektionssjukdomar, respiratorpatienter på IVA eller stress och annan eller svår sjukdom. Så kan det gå väldigt fort och det är nog hormonellt betingat. Men det kan gå fort så den myten stämmer att det kan det. Sen har vi ju det här med rödhåriga och det fick man ju lära sig som ung en narkosläkare att ha. Vi ska ha respekt för alla patienter, men rödhåriga brukar det vara besvärligt. De somnar inte som de ska och de vaknar inte som de ska och så undrar man. Men då kan ju vissa såna här saker kan bli självuppfyllande profetior. Men mitt. Min uppfattning är att det stämmer absolut. Absolut ingen tvekan. De kanske. Jag tror inte det finns vetenskapligt stöd för att de kräver mer narkosmedel. Men det finns oerhört många historier om hur de vaknar oroligare och är och liksom lite aggressiva, inte riktigt kontaktbara. Nu har vi så fina narkosmedel så att. För att göra en lång historia kort så kan man söva mer kontinuerligt. Istället för ge en dos så sätter vi ändå en infart och ger ett dropp som pågår med en ultra kort effekt. Så du har en. Ett läkemedel som kanske bara sitter i några sekunder men pågår hela tiden. Och även när du stänger av så vaknar patienten och men. Då vaknar rödhåriga oroligare påtagligt.
00:35:28
Staffan: För jag har fått berättat. Jag vet inte om det stämmer, men jag snappat upp någon gång att rödhåriga har många gånger hetare temperament.
00:35:35
Dr Mikael: Ja, men som sagt att det tror inte finns vetenskapligt stöd för. Sen så har vi det också. Det här med att folk tror det då att håret växer efter man fått känslan att det växer efter döden. Och i principiellt sett så är ju cellerna ju döda av ett hårstrå. Man har ingen känsel i håret och så där. Men nej, det är att man patienten blir eller man den döde blir intorkade. Det kan. Man kan få den känslan av att hår och naglar växer efter döden, men så är inte fallet.
00:36:05
Staffan: Ska vi prata lite nu för du nämnde naglar.
00:36:09
Dr Mikael: Naglar och det produceras ju det också. Det finns ju ämnen i Matrix heter det här anlaget som ger naglar och då de växer ju också dem lite olika fort. De växer. Tånaglar växer långsammare än på händerna och det tar väl ungefär ett år för en tånagel att helt bytas ut så får man en blåmärke eller en blå nagel ska jag säga, så tar den ett år innan den är borta och ett kanske ett halvår på om man kan avläsa väldigt mycket.
00:36:45
Staffan: För det var det jag tänkte fråga dig om. För jag likställer det lite med tarotkort. Det är kanske bra för vissa, men att man kan se på naglarna lite. Hur hälsans har man en halvmåne? Har man vita fläckar att de kanske skulle ha brist på vitamin och så vidare. Kan man utläsa någonting av sin hälsa genom att titta på naglarna?
00:37:02
Dr Mikael: O ja
00:37:03
Staffan: Häftigt. Det hade jag ingen aning om. Jag trodde det var lite hokus pokus.
00:37:07
Dr Mikael: Nej då. Det finns trumpinnenaglar som vid obstruktiv lungsjukdom och det finns speciella tecken vid psoriasis och det finns ju kalk störningar. När jag var med i Robinson fick jag inte nu det här senaste för då, det har jag inte sett ännu. Två veckor total svält kommer nog att visa sig, men jag ser det inte ännu. Men då var jag borta i sju veckor och hade väldigt lite kalk, och det blev ett tydligt streck rakt över.
00:37:32
Staffan: Det streck och den här lilla månen som kan komma längst in. Nu har jag. Nu vet jag inte om jag kan se denna lite dunkel belysning, men vad säger den?
00:37:42
Dr Mikael: Det är i en tillväxtzon.
00:37:44
Staffan: Och de vita fläckarna man kan få på naglarna. Vad kan det?
00:37:47
Dr Mikael: Det kan. Det kan stå för många olika saker så det får man titta specifikt hur det ser ut. Men det som jag tänkte också säga att ur ett kriminologisk perspektiv så är hår oerhört intressant. Det är ju en färdskrivare av vad man har stoppat i sig, så det finns ju många och de håller sig alltså i rumstemperatur. Kan du mäta om någon har blivit förgiftad i decennier efteråt.
00:38:13
Staffan: Så det är som att borra i djuphavsisen?
00:38:17
Dr Mikael: Ungefär så, och det finns många fall där man kan se, nej den här patienterna har använt marijuana, den har även använt morfinpreparat och så vidare och så vidare. Om man är alkohol och sådana saker långt eftersom. Men det här stämmer inte det, utan det har varit på det ett speciellt vis. Så att hår kan ge rätt mycket information.
00:38:38
Staffan: Tack för det! Stort tack alla lyssnare och framför allt till dig doktor Mikael för det här första avsnittet.
00:38:46
Dr Mikael: Tack själv. Det var lite lagom, tyckte det kändes lagom långt. Livet är en dosfråga.
00:38:52
Staffan: Ja eller hur, och kom ihåg nu alla lyssnar. Gör precis som doktor Mikael ordinerar. Det som vi gör sällan är sällan ett problem så att njut av livet men i doser.