Utforska vården avsnitt 8
I första säsongens sista avsnitt går Staffan och Dr. Mikael ner på djupet inom den digital vården. Vi berättar vad svenska folket tycker om digital vård och vilken roll den digifysiska vården har i framtidens vårdsystem.
Och så reder Dr. Mikael ut det här med blodtyper och om det har någon betydelse vilken man har.
Nu kan du också läsa avsnittet här nedan!
Avsnitt 8 av “Utforska vården med dr Mikael”
00:00:00
Dr Mikael: Men i verkligheten så finns det alltså över 40 olika system och över 350 blodgrupper.
00:00:08
Staffan: I dagens avsnitt så går vi ner på djupet inom digital vård. Vi har gjort en gedigen undersökning inom ämnet och reder ut vilken roll den digitala vården har, både i dagens och framför allt i framtidens vårdsystem. Och Vi kommer också prata om blodtyper och varför det finns olika blodgrupper och hur det faktiskt kan påverka vårt hälsotillstånd.
00:00:38
Staffan: Jag har tänkt på en sak när vi träffades innan podden så pratade vi lite om hälsa och jag inledde det här samtalet i podden med att fråga hur du mår. Sjukvården står faktiskt för 11 procent av BNP i Sverige och det är vår absolut största arbetsgivare och en viktig fråga i valet varje gång. Vi har ju valår nästa år och ändå är vårdsystemet någonting som är svårt för människor att förstå.
00:01:17
Dr Mikael: Ja, det är ju så det är, men märkligt med det. Det är till många delar föränderligt också, så det är en ett dilemma ibland att implementera det för folk.
00:01:29
Staffan: Och vi har gjort en undersökning som jag nämnt i flera poddar och då var svaren som fått det här börjar jag bli inte förvånad själv också, faktiskt. För det är nästan 30 procent. De har ingen aning om vilken vård man har rätt till, och 46 procent. De vet inte hur finansieringen av vården funkar och hela 68 procent har ingen som helst aning vad kommer att kosta mig den dagen jag behöver söka vård? Hur kan det vara så
00:01:52
Dr Mikael: det är företrädesvis unga personer som är friska och inte varit i kontakt och inte vill se? Inte ser de mörka moln som, och då bryr man sig inte.
00:02:03
Staffan: Nej, det här innebär att vi har ju ett stort jobb att framför oss. Du och jag
00:02:07
Dr Mikael: Verkligen
00:02:08
Staffan: så det är väl lika bra att vi sätter tänderna i det här.
00:02:10
Dr Mikael: Ja det tycker jag
00:02:12
Staffan: Härligt! Skott kommer. Första frågan vi ska prata blodgrupper.
00:02:17
Dr Mikael: Det är ju spännande, och mer spännande blir det allt eftersom vi lär oss så att det, och det har ju effekt på många olika faktorer. Det kan spela roll för sjukdomar och det kan spela roll, för det är annat också, så att det där är ett riktigt klurigt ämne att prata om.
00:02:36
Staffan: Men då kanske vi ska börja med grunden, som i då jag är lite nyfiken på hur många finns det? Och du nosade lite på hur det kan påverka oss. Men hur många blodgrupper finns det?
00:02:47
Dr Mikael: Ja, precis. Man tänker det. A, B, AB och 0 i det systemet är ju fyra stycken då som ger det totala, men i verkligheten så finns det alltså över fyrtio olika system och över 350 blodgrupper. Men vet man vad en blodgrupp? Vad är det som är 350 stycken? Vadå? Nej, ingen aning. Nej. Och det är ytan på de röda blodkropparna som ser olika ut. De har, och det är dem man har. Det kallas för allergen. Och det är A ser ut på ett sätt och B ser ut på ett annat sätt. Och 0 ser inte ut alls. Och så har man antikroppar mot det här och och då känner kroppen igen oss med att vi har en sort, och det är det som man inte kände till att se att det finns så väldigt många av av mer okänd karaktär. Men den stora gruppen faller är långt, långt över 90 procent faller inom ab0-systemet.
00:03:42
Staffan: Men är det viktigt att ha koll på vad man har för blodgrupp?
00:03:45
Dr Mikael: Egentligen inte. Det behöver man inte ha, men det är intressant för det, för mediciner och forskare och doktorer som jag tycker är kul. Men att ha tatuerat in en eller har en bricka runt halsen är sånt där är fullständigt meningslöst. Det tar vi ingen hänsyn till över huvud taget, utan vi kommer att testa varje påse blod som du eventuellt får. Vi kommer testa den specifikt mot dig och inte mot någon grupp. Eller är det så här så att man behöver inte känna till sin blodgrupp.
00:04:13
Staffan: så att det görs alltid kontroller innan?
00:04:15
Dr Mikael: Alltid.
00:04:22
Staffan: Men jag blev lite nyfiken för jag fick, jag är 45 år och fick i julas reda på att vi hade för blodgrupp, det hade jag aldrig tänkt på. Av en händelse så såg jag på en journalanteckning och då jag opererade min blindtarm och det låg där i sjukhussängen och väntade på operation och läste på lite om blodgrupper och då snöar det in lite på att i andra kulturer så är man inte ens inne på det med horoskop, utan då är blod gruppen som bestämmer vad för personlighet. Till exempel i Japan. Har du någon aning om det där?
00:04:49
Dr Mikael: Nej, det har jag inte. Det finns ännu inte visat någonting som helst att blodgruppernas olikheter skulle påverka vår personlighet. Utan det här är ju på imunulogisk molekylär basis, trasslar till det lite, men det hade ju kroppen. Ska själv känna igen vissa olika strukturer helt enkelt, och de är inte några man känner igen, så att säga. Hjärnan och beteenden och sånt är någonting annat.
00:05:14
Staffan: Men finns det vissa blodgrupper som är dominanta i vissa delar av världen? Skiljer det där sig eller är det något specifikt här uppe i Skandinavien eller till och med i Sverige?
00:05:23
Dr Mikael: Ja, det finns det vissa sina udda med extremt ovanliga som en på miljonen. Sådant här det finns det alla i någon i alla länder. Men vi har ju en lite större påverkan då, till exempel i Central, Sydamerika. Där har alla noll bara är därför att det visar sig att då har man en större resistens. Man har alltså ett skydd mot olika infektionssjukdomar, till exempel malaria, då man kan hantera dem bättre, och det har mer hur det går med hur de blodkropparna klumpar ihop sig. Efter en infektion eller under en pågående infektion och de allvarliga sorten finns fyra olika sorters malaria och de allvarliga sorterna får man får massa mikroemboli, massa småproppar och röda blodkropparna lägger sig som myntrullar och proppar igen. Det gör de mindre. Om du har blodpropp 0 till exempel och genom årens lopp och genom hundratusentals år så får man ett selektivt urval så är Amazonas ursprungsbefolkningar hundra procent 0, och i Sverige och kanske någonstans runt fyrtio.
00:06:26
Staffan: Jag råkar veta att jag är noll, att då behöver inte jag släktforska och leta efter sydafrikanska rötter där
00:06:31
Dr Mikael: Nä, det finns finns andra som har det också. Det där är ju svårt, och det är ju känsligt. Det finns alltså en man kan ju förändras över tid. Genom mutation är det extremt ovanligt, men det är teoretiskt möjligt. Men det blir ju lite knepigt ibland så här när man pratar om blodgrupper, och så dyker upp att min jag har varit med om det här.
00:06:52
Staffan: Jag har sett att jag vet vilket klipp du pratar om. Jag har sett det på Youtube
00:06:55
Dr Mikael: Min mamma har AB och pappa AB. Hur kommer det sig att jag har 0? Den är svårare, men det är svårt för noll rerecessivt, dvs att man måste ha dubbla anlag. Kommer från båda föräldrarna för att få noll och har båda föräldrar AB så är det genetiskt omöjligt är, och det kan ju vara lite dystert och får den insikten plötsligt.
00:07:20
Dr Mikael: Men själv har jag men annars är det som noll negativ, det finns ju yttligare ett system här. RH-systemet så det man är noll negativ eller noll positiv. Då gissar jag att du är noll positiv.
00:07:32
Staffan: Jag är faktiskt negativ
00:07:33
Dr Mikael: Är du, det var bra, för då kan du ge blod till alla. För 0 negativ det är sånt vi tar till i akuta lägen och då är det noll negativt. Negativt betyder att man inte har den där faktorn, alltså kan inte finnas antikroppar mot den och ett, så då kan man ge ditt blod och du och finns det sen finns det blod. AB positiv. Som kan ta emot alla sorter. De kan inte göra fel. Bara de tre procent i ungefär fallen som har AB positiv så att jag kan ta vilket blod.
00:08:01
Staffan: Så då kanske vi ska sträcka ut handen och uppmuntra alla som har den blodgruppen jag har att faktiskt donera blod.
00:08:06
Dr Mikael: Ja, verkligen. Tycker vi ska göra det ändå. Apropå i dessa tider, i en väldigt solidarisk handling. Vi har ju pratat och mycket om proppar, blodsjukdomar och annat, och det finns väldigt mycket att göra och, tycker man att man ska göra någonting gott så bli blodgivare.
00:08:23
Staffan: för då kommer vi osökt in på min nästa fråga. Här är ju kan man se någon korrelation mellan blodgrupper och olika typer av sjukdomar
00:08:30
Dr Mikael: ganska lite än så länge, men det finns några. Det var ju nyligen en studie här under våren där man kunde visa på viss ett visst samband. Man tänker sig att vad det gäller några virussjukdomar där man inte ut på att det adenovirus när man inte visat det på Covid ännu, men att man får att man har en viss motståndskraft. Och det handlar nog om hur ytan är, vilket inflammatoriskt svar man får och hur ytan för han beter sig så att säga på de här blodkropparna. I samband med en infektion. Och men det verkar vara så att det finns en, blodgrupp 0 är underrepresenterade vid svår covidsjukdom, så att det finns ett ett speciellt sätt där det är ett som man kan se på det sättet att det blir enklare att stå emot vissa sjukdomar.
00:09:24
Staffan: Bra svar tack.
00:09:25
Dr Mikael: Ja, det finns vinterkräksjukan och då är en annan. Då är det de som har de som har B som har ett visst motstånd, och där finns också andra ärftliga komponenter var. Var femte person är ju helt resistent mot den för därför och det beror på att de här infektiösa virusen inte fastnar på cellerna då cellens yta passar inte. Då slinker de vidare till någon annan.
00:09:45
Staffan: Intressant!
00:10:23
Staffan: Då ska vi över till nästa område som handlar om tandvård. Och om inte jag missminner mig så var det väl lite svävande kring just det ämnet. Hon hade valt tandläkare osv. Men som jag nämnt tidigare har vi gjort en stor nationell undersökning och det vi har kommit in eller fått in svar från där, då det nästan trettio procent av de som har svarat då har sagt att de har skjutit på att gå till tandläkaren på grund av Corona. Hur har du gjort? Har du gjort slag i saken?
00:10:49
Dr Mikael: Jag har gjort slag i saken. Jag har gått dit två gånger och är det faktiskt. Dels för att jag nu har bytt hemstad från från här Bergslagen kan man säga till Göteborg. Jag har listat mig. Kan man säga hos en tandläkare så är där och gjort bara en status check up. Och sen så ska jag vara med i en hemlig produktion som inte kommer som jag ska resa utomlands, och då ville jag få även en bolaget eller produktionsbolaget att jag skulle kolla mina tänder så hade jag redan gjort av med. Det duger inte för oss. Vi måste göra igen. Så gjorde man om alltihopa så att det nu är dubbelkollad så att jag har ett leende på läpparna.
00:11:28
Staffan: Vad härligt att höra, men då blir jag nyfiken på hur gick det vägen nu när du valde den här tandläkaren nere på västkusten?
00:11:34
Dr Mikael: Jag fick lite tips från min sambo.
00:11:39
Staffan: Rekommendationer vet vi är en starkt bidragande orsak.
00:11:42
Dr Mikael: precis så, eller
00:11:43
Staffan: en faktor till att välja vårdgivare
00:11:45
Dr Mikael: det varit hundraprocentigt i mitt fall
00:11:47
Staffan: och har du varit nöjd med upplevelsen?
00:11:49
Dr Mikael: mycket mycket nöjd.
00:11:51
Staffan: Har du sett fall du hittat den kliniken på vården.se och lämnat än ett omdöme? En recension om din upplevelse?
00:11:56
Dr Mikael: Nej, det har jag inte gjort.
00:11:57
Staffan: Det måste du göra.
00:11:58
Dr Mikael: Det måste jag ju göra!
00:12:00
Staffan: Stort tack till alla ni som lyssnat och som följer med oss på den här spännande resan där vi som en upptäcktsfärd genom det svenska vårdsystemet och stort tack till vår egen ciceron, doktor Mikael. För dig som vill ha koll på det senaste inom vård Sverige, följ oss på sociala medier och skriv upp det på vårt nyhetsbrev.
00:12:34
Staffan: Doktor Mikael, ja, nu ska vi gå vidare till nästa ämne vi har för dagens podd, och det är ju lika högaktuellt som som vanligt nu på senaste tid, nämligen digital vård. Och är det någon skillnad på olika vårdgivare om den är digital och fysisk och så vidare? Men digital vård, vad är det och hur funkar det?
00:12:53
Dr Mikael: Ja alltså själva det är olika varianter på hur man kan hantera saker digitalt och inte när man behöver ett fysiskt möte. Sen har vi ju då hela journalproblematiken och där. Men det finns ju enorma vinster att göra när man kan och får tag i en journal väldigt snabbt och väldigt lätt, även över regionsgränser.
00:13:16
Staffan: Det händer väldigt mycket spännande saker på den svenska vårdmarknaden just nu. Vi vet att de digitala vårdgivarna har ju verkligen tagit för sig och hjälper väldigt många personer. Det som händer nu på senaste tid är att allt fler har börjat öppna fysiska mottagningar så att gränsen mellan digital och fysisk sakta men säkert börjar suddas ut, så att en väldigt spännande utveckling och med det som bakgrund har vi gjort det på vården. En statistiskt säkerställd undersökning där vi har frågat över tusen medborgare hur de ser på det svenska sjukvårdssystemet.
00:13:50
Staffan: Regeringen och Sveriges kommuner och regioner SKR har kommit överens om en gemensam vision för E-hälsa med målet att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och E-hälsans möjligheter. En bidragande faktor till framgången inom E-hälsa i Sverige är gemensamma lösningar, vilket resulterat i en stor utveckling nationellt. Och här kommer några exempel på områden där Sverige ligger i framkant. Över 50 miljoner inloggningar på nationella hälsoportalen 1177 Vårdguidens e-tjänster, vilket är en ökning med 35 procent jämfört med 2018. Sex och en halv miljon invånare hade någon gång loggat in på 1177 Vårdguidens e-tjänster vid årsskiftet. Som jag nämnt tidigare så har vi gjort en nationell undersökning bland svenskarna, hur de ser på på vården i Sverige och ett en fråga inom det här handlar då om digital vård. Och jag tänkte gå igenom lite svar som vi har fått här och höra din kommentar till det? Spännande och föga förvånande 69,9. Alltså sjuttio procent av de tillfrågade upplever att det går snabbare än traditionell vård
00:15:08
Dr Mikael: Det är mycket som går snabbare än traditionell vård, det kan man förstå. Men det fysiska mötet tar tid så att säga. Men det är men det ska så. Det behöver inte användas alltid. Många gånger kan man hoppa över det. Men det beror också på hur trygg vårdsökaren är i det svaret,
00:15:25
Staffan: och för det kommer vi osökt in på en tredje fråga vi har i den här enkäten det. Nämligen känns det tryggt och det är ganska lika där. Vi har alltså 47 procent som tycker att det känns tryggt och vi har 53 procent som tycker att traditionell vård kändes tryggare.
00:15:42
Dr Mikael: Och det kommer förändras åt det hållet att den digitala vården kommer både bli bättre och tryggare, och de ger allt eftersom det är så. Vi människor växer upp i den digitala världen som är klart. Att man kan förlika sig med den. Det man inte förstår blir läskigt. Och då vill man ha det här fysiska mötet. Och det har ju sin plats naturligtvis, utan det ska ju kompletteras på bästa sätt att.
00:16:39
Staffan: En annan fråga vi fått här är en ja/nej fråga. Skapar den digitala vården värde i sjukvårdssystemet? Ja eller nej? 51,4 procent säger att de gör det?
00:16:50
Dr Mikael: Ja, då har ju de rätt, för då skapar den värde för dem.
00:16:54
Staffan: Bra svar!
00:16:54
Dr Mikael: Jag tror det blir ett litet feltänk. Tänk om man ska tro att det traditionella, det fysiska mötet och digitala vården står emot varandra, utan de ska komplettera varandra. De ska användas. Varför ta några exempel? Prickmottagningen så kan man nu i stället för att boka en tid och stå i en kö och komma till en hudläkare. Alltså, är ett fullständigt är oskyldig liten prick så kan man skicka en bild och bedöma den där på tio sekunder eller fem sekunder med jätte hög säkerhet för den stora gruppen. Så det kan man öka. Det finns det fantastiskt mycket att göra och använder sig av den digitala vården sedan. Så om du har en komplicerad familje problematik med psykisk ohälsa, då funkar det inte.
00:17:46
Staffan: Och sen har vi en annan som jag tycker är ganska intressant här, och det är självklart under pandemin. Då var frågan. Upplever du att det är lägre risk att smittas av andra om du använder digital vård?
00:17:58
Dr Mikael: Ja, och där kommer folk att svara att det jag dem.
00:18:01
Staffan: Jag är lite förvånad över svaret här, för de 87 procent som tycker att det är så att de 13 procent som inte tycker det.
00:18:08
Dr Mikael: Ja, precis. Men ibland blir man häpen över folks i hur folk ser det. Men man får inte glömma bort att det är deras verklighet.
00:18:14
Staffan: Ja, verkligen absolut. Och en annan intressant sak är som du var lite inne på det här komplementet, för det är många, ett ord som jag möts av dagligen. Det är den digifysiska vården där man har då den digitala och den traditionella vården som ska leva i symbios. För att av de tillfrågade då i den här undersökningen så var det frågan om att slutade ditt besök med att du måste söka traditionell vård. Och då var det hela 69,3 procent som sa att det digitala besöket ändå ledde till ett traditionellt vårdbesök.
00:18:50
Dr Mikael: Ja, precis. Men man startar nog inte på samma plats, utan man har kommit lite längre. Och jag tycker igen det här att vi ska ju finna formen när de här kompletterar varandra. Jag går tillbaka till ursprunget. Människan är ett flockdjur. Vi vill umgås och det ska vi göra det när det behövs och det skapar trygghet när det behövs. Pandemitider vi minskar smittorisken. Vi tittar på eksem och hur förändringar då är det perfekt med digital vår. Det finns exempel också. Men sen så är ett sammanfattande möte att titta någon i ögonen. De har ett värde och nu kan man se varandra i ögonen, det är inte det jag säger, men ändå. Det här fysiska. Det blir. De har det finns mervärden även där, inte alltid, men ibland. Och sen så kan man säkert också tänka sig att det blir svårt ibland att kommunicera, och då kommer det visa sig väldigt tydligt och väldigt tidigt.
00:19:42
Staffan: Men jag skulle jag tolkar där svaret som väldigt positivt, för i min värld så innebär det att man frigör kapacitet för 30 procent. Att söka den traditionella vården i och med att 30 procent löstes helt digitalt
00:19:55
Dr Mikael: och sedan tror jag inte att den där, påsen med hundra procent kan ju bli större
00:20:01
Staffan: Ja, för visso
00:20:02
Dr Mikael: Men det finns kan ju finnas ett mervärde, men det viktiga är ju att man kommer att man. Jag hoppas ju verkligen i framtiden att det här betyder att man har lättare att komma rätt för stora patientgrupper.
00:20:14
Staffan: Sen har vi fått ett svar på frågan var då är huruvida de skapade en ekonomisk orättvisa. Och då var det då hela 56,5 procent som tycker att det gör det. Vad? Hur tolkar du in det svare?
00:20:28
Dr Mikael: Ja, alltså det. Det kan man. Det är nog lite svårare att tolka för mig så där. Men återigen, vi pratar om patiententupplevt, så man upplever det man upplever det, då är ju det man säger. Sen om man tittar på det, det vet jag inte.
00:20:45
Staffan: Jag tror personligen att det kan ha med ersättningssystemet att göra. När den här relativt nya branschen öppnades upp, eller nya företeelser med digital vård och med utomlandsersättning och så vidare som successivt ses över. Nu kommer det harmoniseras på något sätt så det är. Jag tror att det kan ha lite att göra med tidningsrubriker.
00:21:02
Dr Mikael: Det har säkert med. Men man får olika betalningssystem som ska interagera med varandra. Vi hade ju i det landsting som jag jobbade i så tog vi in patienter från Norrland, opererar deras knän och höfter medans den egna väntelistan fick vänta och då fick vi ersättning från ett annat län. Då fick vi högre ersättning så att vi tjänade pengar på att ta in patienter ifrån Norrland än att operera våra egna. Och det kan man tycka är lite märkligt
00:21:30
Staffan: att det där blev det svenska sjukvårdssystemet systemet lite tagna på sängen som öppnade upp för den digitala vården. För lite kuriosa historiskt sett handlar det om utomlänsersättning eller fulpen, vilket innebär att när du är på sommarsemester i någon annan region och du behöver uppsöka vård, då fick den vårdcentralen där du gick på, ponera att du var i Skåne, till exempel med du skriven i Stockholm. Då fick de. De skickade en räkning upp till Region Stockholm för att de tog hand om dig när du var på semester. Och det är lite det systemet som från början anpassades för digitala vården. Så även om det gjorde ditt besök hemma i sängen i Stockholm så slussades via en annan region som de fick skicka en faktura till. Hemregionen helt enkelt.
00:22:11
Dr Mikael: Och det där är nog väldigt svårt för den enskilde vårdtagaren, vårdsökaren att ha koll på. Var och vilket system är det? Hur går räkningen.
00:22:19
Staffan: med det vi kan vara rörande överens om i den här. I vår undersökning så är det väldigt tydligt att man upplever att det går snabbt. Man upplever det, 73 procent tycker att det är bekvämare än att det går att inte till sin lokala vårdcentral. Det är lägre risk för smitta och det känns förhållandevis tryggt.
00:22:39
Dr Mikael: Och då är vi där igen, tillgängligheten som
00:22:42
Dr Mikael: Precis som du har sagt från första början, det är samma egenskaper.
00:22:45
Dr Mikael: Människan är människa, så får vi den på olika sätt så att jag vet att jag tycker att möjligheterna och utmaningen eller möjligheterna att göra en bättre vård i lilla Sverige är med i digital sjukvård är fantastisk
00:23:01
Staffan: och jag kan tycka från ett personligt plan att det är oerhört spännande att se hur det här nya systemet börjar ta form och växa fram för att digital vård är här för att stanna. Och som alla nya företeelser så krävs det perioder för att systemen ska anpassas och så vidare. Men det råder ingen tvekan om att det underlättar för många personer och hjälper till att effektivisera vårdsystemet. Just i den här digifysiska aspekten, så som jag nämnde tidigare, att det är komplement till den traditionella vården.
00:23:30
Dr Mikael: Men en del saker tar tid och det tyvärr går inte alltid som man tänkt sig. När jag började min specialistutbildning 1986, då pratar man om om digitala journalsystem och det var någon som sa att det kan ta upp till ett år innan det är klart. Även det jag har gjort det här och det har gått fyrtio år och det är fortfarande inte klart vad man kan fråga sig om det någonsin blir det. Men det här med att läsa i sig, i synnerhet i vad det gäller ett eget trauma och akut sjukvård, så är vi att kunna läsa en journal om vad än vad patienten är medvetslös patient har för andra sjukdomar. Det är oerhört värdefullt.
00:24:07
Staffan: Men när det gäller då journalerna, vad tycker du det skapar för värde för den enskilde medborgaren att du kan gå in och läsa sina egna journaler? Förstå vad som står där?
00:24:15
Dr Mikael: Vi ska ju skriva att de ju sagt så. De står också i lagen att de man ska uttrycka på ett sådant sätt att det går att förstå. Det bästa är nästintill alltid att läsa tillsammans med någon att få ett röntgen svar om. Där man misstolkar hur menisken ser ut likt en spricka i menisken. Är det så att det var en spricka i menisken? Det kan vara en kommentar som är fullständigt ovidkommande, som inte har någonting att göra. Man kan. Man har inte den kunskapen att kunna värdera det här så att jag tycker att man ska. Men däremot så ska det inte vara hemligt om man ska kunna begära ut sin, och i synnerhet om en second opinion, för att man kan begära ut och visa någon annan kollega. Och så där. Men det bästa är i samarbete och har man frågor så läs tillsammans med doktorn
00:25:01
Staffan: Och gällande digitalvård naturligtvis så inne på vården.se så har vi både vi ingen skillnad om du är en digital eller en fysisk vårdgivare, utan där kan du själv gå in och se. Vilket alternativ passar just dig bäst?
00:25:13
Dr Mikael: Perfekt.
00:25:50
Dr Mikael: Vi har ju lite ett som det är lite sommarnummer, lite skolavslutning för oss också. Och har du någonting som du ser fram emot lite extra i sommar?
00:25:58
Dr Mikael: Ja, det har jag ska prata lite om sommarplågor faktiskt. Ska vara med i sommarbingo vid ett par tillfällen.
00:26:05
Staffan: Vad kommer du berätta? Vad har du för funktion där?
00:26:07
Dr Mikael: Jag är som doktor faktiskt. Jag ska berätta lite, lite roliga anekdoter, lite skoja fel skrivningar i journaler och jag ska prata om sjukdomar då. Enklare sommarplågor. Som sagt var med det ändå en liten nysatsning som Bingolotto kör med. Agneta Sjödin och Casper Janebrink.
00:26:26
Staffan: Var roligt! Det måste man följa.
00:26:27
Dr Mikael: Ja det måste ni!
00:26:29
Staffan: Så klart så klart. Ja, och vi ska ju faktiskt nu på jobbet. Vi har ju många av oss har inte setts på över ett år, men vi ska faktiskt nu ha någon form av liten sommaravslutning utomhus på säkert avstånd, allt sånt, men som vi alla ska kunna få se varandra innan vi tar semester.
00:26:45
Dr Mikael: Hur kul det är bra mot psykisk ohälsa. Det är för bra för psykisk hälsa?
00:26:50
Staffan: Ja, och det roliga är att alla är så otroligt peppade för att göra det bra. Det ser jag framemot. Stort tack alla kära och trogna lyssnare för att ni har lyssnat på ytterligare ett avsnitt av Utforska världen tillsammans med doktor Mikael, och det vore väl inte mer än på sin plats Mikael att du skickar med en liten sommar hälsning till denna trogna skara, och allt mer växande.
00:27:15
Dr Mikael: Ja, det gör jag gärna. Ha en så skön sommar och sola klokt.
00:27:20
Staffan: Härligt, det ska vi göra och köp solskyddsfaktor och använd den. Detta var sista avsnittet för den här säsongen och jag skulle rikta ett varmt tack till alla er lyssnare som har följt oss under den här säsongen och önska er en riktigt trevlig sommar. Och sen så hörs vi i höst med nya intressanta program där vi fortsätter att tillsammans utforska vården. Trevlig sommar.