Avsnitt 4
Vårt viktigaste avsnitt hittills. Vi presenterar resultat från vår nationella vårdundersökning – ”Vården, svenskarna och samhället”. Där vi bland annat har frågat svenskarna vad som är viktigt när man väljer vårdcentral.
Vi pratar om prioriteringar – om det verkligen är lika vård för alla?
Och så reder Dr Mikael ut två fenomen: diabetesfoten och fönstertittarsjukan.
Nu kan du också läsa avsnittet här nedan!
Avsnitt 4 av “Utforska vården med dr Mikael”
00:00:00
Staffan: Men det måste ju vara supersvårt, för det blir nån form av bedömning där och då av förväntad livslängd och komplexitet i sjukdomstillstånd.
00:00:07
Dr Mikael: Ja, de har inte gjort annat i hela livet. Det är det som är så fantastiskt.
00:00:12
Staffan: Tur att det finns sådana som dig.
00:00:13
Dr Mikael: Ja, vi är rätt många.
00:00:18
Staffan: Från vården.se. Det här är Staffan Gustavsson. Välkommen till Utforska vården med doktor Mikael.
00:00:45
Staffan: I dagens avsnitt reder vi ut det här, med lika vård för alla. Och vad är egentligen en diabetesfot? Och nu när vaccinationen pågår för fullt runt om i landet, kan vi sluta tvätta händerna?
00:01:01
Staffan: Nu sitter vi här igen. Välkommen alla lyssnare och framförallt välkommen till min absoluta favorit, doktor Mikael.
00:01:10
Dr Mikael: Tack så mycket.
00:01:11
Staffan: Hur mår du?
00:01:11
Dr Mikael: Mår alldeles utmärkt.
00:01:12
Staffan: Då kör vi igång och börjar med prioriteringar. Och vem har rätt att få vård?
00:01:18
Dr Mikael: Den som behöver det mest. Det är behovsorienterat i det hela och prioriterat. Så vi börjar med dem som är akut hotade så deras sjukdom inte skall försämras och man måste göra nånting omedelbart. Och sen så är finns det utredningar och second opinions.
00:01:38
Staffan: Och du berättade för mig tidigare att det är lika vård i Sverige. Men hur tänker man egentligen som läkare? För hur väljer man vem man ska ge vård? Måste ju vara jättesvårt.
00:01:49
Dr Mikael: Jag sysslar med intensivvård så att jag har ju verkligen stått i de här riktigt, riktigt avgörande situationerna. Men det är mycket sällan som man prioriterar bort någon patient. Men vi kan börja med en skadeplats så kan jag bara berätta det. Att de tysta patienterna är de läskiga. Då ska man ta på fullt allvar. Vi tar ju alla patienter förstås på allvar, men har man någon som sitter fast och skriker? Det betyder att den är vaken. Det betyder att den får luft. Man tar tysta, stilla patienter först, prioriterar, vad det gäller i akuta lägen så att säga. Sen så försöker man ju verkligen undvika så att man ställs på omöjliga val. Det blir lätt att man ska välja bort hur man gör i förhållande till ålder eller något sånt.
00:02:37
Staffan: Men hur känner du som när du står inför de här valen som läkare? Hur känner du då? Det måste vara jättesvårt för dig som person.
00:02:47
Dr Mikael: Nej, jag. Dels har man ju ett väldigt professionellt förhållningssätt och det är extremt sällsynt att de här prioriteringarna krockar. Men det är det att välja rätt, att ta den som behöver mest först, störst hjälp alltså. Sedan kan man alltid fundera på det hela. Vad var borde jag ha gjort eller vem skulle jag ha remitterat vidare? Och hur länge höll jag på med en utredning själv innan jag släppte den ifrån mig och sånt där? Det kan alltid diskuteras, men det det blir inte speciellt svårt i de flesta fall.
00:03:23
Staffan: Jag förstår. Ponera nu när du har jobbat en lång dag. Hur känner du när du går hem från jobbet? Lämnar du doktor Mikael där, på sjukhuset och i vanliga Mikael? Hur tänker du?
00:03:36
Dr Mikael: Just för mig då? Så är det så. Det är nog en läkeriet, en väldigt stor del av min identitet, eftersom jag har hållit på med det så länge. Men jag är väldigt bra på att släppa. Jag kan släppa nästan alla patientfall. Nästan. Det lite svårt med skadade barn eller donationsfall och där så som jag kommit i kontakt med. När det inte går att hålla det ifrån sig, men annars så går det ganska bra att bara vara privat där. Men jag tillhör också den här gruppen som inte störs av att folk frågar på en fest om någonting. Jag har hört det här och det här, det här eller så. Sen när man drar ner kalsongerna visar det liksom hemorrojder. De tycker väl, där får man väl dra gränsen.
00:04:26
Dr Mikael: Det är de lite läskiga skälen till att jag gör det, därför att många gånger är det ju en kommunikationsbrist. Min doktor sa det här att röntgen visade ingenting. Förstod dom sig inte på maskin eller vad det var? Man har inte förstått. Det visade ingenting. Det var just det det gjorde? Det visade att det inte fanns en cancer i bröstet, och det betyder inte att det inte visade. “Men han sa att det inte var någonting.” Gång på gång så påvisar han det här med kommunikationsbristen mellan doktor och patient och den så vill jag gärna vara med och överbrygga.
00:05:01
Staffan: Intressant. Sen vi sågs sist har vi varit flitiga så att vi har nu gjort en nationell undersökning där vi har frågat tusen personer från Ystad till Haparanda mellan 18 till 95 om deras inställning och kunskap om vårdsystemet. Och det har vi gjort för att vi ska få reda på vad man inte har koll på och vad man är intresserad av och vad man faktiskt vill veta mer om. Och du har en viktig del i det här, dr Mikael, för det är ju du som hjälper oss att svara på de här frågorna och reder ut begreppen. Hur känns det?
00:05:33
Dr Mikael: Det är spännande det är, men jag vet inte riktigt vad det här innebär. Men jag vet ju en hel del om vården och hur folk tycker och tänker om den. Så det ska nog lösa sig.
00:05:44
Staffan: Och i vår undersökning, i den här nationella undersökningen, så har det visat sig att hela 32 procent, alltså nästan en tredjedel av alla vill lista om sig. De vill alltså byta vårdcentral. Vad säger du om det?
00:05:57
Dr Mikael: Det var ju dystert. Då är man alltså inte nöjd. Väldigt viktigt att ta reda på varför man vill lista om sig. Vad är problemet här? Är det något lätt åtgärdat eller är det någonting annat?
00:06:08
Staffan: Och 30 procentn var tredje person? De vet faktiskt inte hur man gör det, så det kanske du kan hjälpa till och reda ut begreppen kring hur man listar om sig?
00:06:18
Dr Mikael: Ja, det är bara att kontakta en ny vårdcentral, eller där kan man göra på några minuter i både via telefon eller med hjälp av datorn. Vilket som passar, men det är det ska vara väldigt lätt att göra.
00:06:33
Staffan: Och 23 procent säger sig också inte veta när man kan lista om sig. Den frågan tänkte du då ställa till dig. När kan man lista om sig det som sport att det finns ett transferfönster eller hur fungerar det?
00:06:47
Dr Mikael: När man vill, kan man göra det! Man behöver inte motivera det om man kan bli lista om sig när som helst, men det finns ju ett litet problem. Det är olika i hela landet, men på en del vårdcentraler och en del läkare så blir listningen full. Men man kan inte säga att neka någon till att lista sig, men man har rätten att som vårdcentralschef eller en anställd läkare att säga att jag kan inte ta fler patienter. Är det någonstans mellan – det optimala, men det beror lite på vilken inriktning man har – men med någonstans mellan 1500 och 2000 per läkare då? Det finns några som har flera, men det är ungefär så. Och har man då i så många som är listade, då kan man inte ta fler, utan då får man sätta upp sig på en väntelista och så kan man kan lista sig för någon annan så länge. Eller om den här vårdcentralen till exempel har 5-6 läkare så listar man sig på vårdcentral först och specifik läkare sen. Men jag skulle ju gissa då, av alla de här nu som vill lista om sig, att det vanligaste skälet. Min bild av vårdsverige är att det man söker mest är kontinuitet, och “förstod jag vad doktorn sa”. Gjorde jag inte det. Förr i tiden fann man sig i detta och var missnöjd i decennier. Nu för tiden så tycker folk att nej jag vill gå till någon annan och så utnyttjar man det där, men alla gör det ju inte.
00:08:21
Staffan: Det är jätteintressant för jag ska ta om topp 6 anledningarna som de här personerna hade nämnt. Men innan det så ska jag bara vilja fråga att det här med taket som du saknar, och det kanske är retorisk fråga. Men handlar det om att om man får för många patienter så hinner man inte se alla, eller hur? Hur fungerar det för vårdcentralen?
00:08:39
Dr Mikael: Ungefär. En sak är ju allmänna kontroller och sånt där, men har man ett sjukdomstillstånd i ett normalt tvärsnitt av Sveriges befolkning så ska man ju så är den ju sjuk av och till och då så ska man inleda någon behandling eller någon utredning. Och man kan inte hålla i tiotusen patienter. Man klarar inte av det. Man hinner inte. Det är för stor arbetsbörda. Det blir väldigt många patienter och låg kvalitet, så det optimala vet de vet ju ingen vad det är, men det är nog beroende på kapaciteten hos den doktorn och vilket sjukdomstillstånd som råder. Har man en en unik koagulationsstörning så krävs det ju väldigt, väldigt mycket. Eller har jag en vanlig artros? Båda är ju lika betydelsefulla de tillstånden för den som har dem, men så är det lättare att utreda, då har man mer regler kring det.
00:09:28
Staffan: och till det här hur man listar om sig. Det vore tjänstefel för mig att inte ta upp lite tips till våra lyssnare. Det är ju självklart. Gå in på vården.se, kolla upp de vårdcentraler som finns där du bor och sen löser du resten därifrån.
00:09:41
Dr Mikael: Ja, det är precis så det skall funka.
00:09:51
Staffan: Vi frågade faktiskt svenskarna vad som var viktigast för dem när man väljer vårdcentral. Det här är en fråga som du var väldigt tydlig med att med kontinuitet och det att man ska få återkomma till samma läkare. Men vad tror du är liksom topp 1?
00:10:05
Dr Mikael: Ja, jag tror det har mer med tillgängligheten i första hand att göra. Sen så beror det på om man har fått förtroende för en läkare eller inte. Sen så är det nog viljan att remittera, att komma vidare. Skulle jag kunna tänka mig nu.
00:10:25
Staffan: Läser innantill här så att det är så att det blir rätt. Nummer ett. Den absolut viktigaste aspekten som man överväger då, när man väljer vårdcentral, är att de har den kompetens som passar mig.
00:10:38
Dr Mikael: Redan där kan man ju undra om
00:10:41
Staffan: Vad är kompetens?
00:10:42
Dr Mikael: om patienten ens kan bedöma det. Nu kan inte jag sitta bolla siffror tillbaka, men det är en väldigt stor grupp människor som tror att distriktsläkare inte är specialister och redan där har man missuppfattat hela systemet..
00:10:57
Staffan: Jätteintressant och det visar ju också behovet av att förklara hur saker och ting funkar så att man ställer rätt frågor.
00:11:05
Dr Mikael: Och återigen, som vi har sagt att, vi får väl liksom rekommendera folket. Kom nu ihåg att distriktsläkare på vårdcentral är specialister som gärna remitterar när de inte har den kompetensen längre. Men man kan mycket väl ha distriktsläkare som håller ihop en utredning, som håller ihop ett sjukdomstillstånd när man tar enskild hjälp i speciella fall kring varianter på sjukdomen. Diabetesfoten, till exempel.
00:12:11
Staffan: Och väldigt intressant på nummer 2, på andra plats. Då kommer in lite mer, kanske mjuka värden och lite mer konsumentbeteende. För det är faktiskt så att det ska kännas personligt och välkomnande.
00:12:23
Dr Mikael: Ja, det är det. Det tar jag till, men det tror jag också. Det finns ju väldigt, väldigt kompetenta personer som är lite aviga och då kan det uppstå konflikter.
00:12:34
Staffan: Och det kanske kan ha att göra med det här personligt och välkomnande. Du var inne på det lite tidigare. Det handlar ju om att förstå vad läkaren faktiskt säger.
00:12:43
Dr Mikael: Och då har vi hela spektrat och det här är saker som är känsligt och svårt att prata om som man inte får göra. Men jag förstår Olga från Ställdalen som är 84 år om hon inte förstår språket. Att man alltså inte pratar många har
00:12:57
Staffan: glömt sin latin
00:12:58
Dr Mikael: eller att de är vill vi ha. Det finns ju jag alltså på en hel del glesbygdsmottagningar så har man mycket vikarier och alla pratar inte svenska.
00:13:08
Staffan: och på tredje plats där kommer någon form av närhetsprincip. Tillgängligheten. Att man gärna söker sig till en vårdcentral, dem nära där man bor eller där man jobbar.
00:13:17
Dr Mikael: Ja, självklart
00:13:22
Staffan: Och först på nummer 4 så kommer kontinuiteten att få träffa samma läkare.
00:13:26
Dr Mikael: Det är spännande. Det undrar jag om det är, och jag kan inte säga emot dem. Jag tror att det tilltar med ålder. Kontinuitetsönskan. Det är nog rätt säker på. Yngre, rappa, snabba ben i den moderna människan. Vi är ute efter att få hjälp med ett tillstånd och sen är det bra medan e n äldre person vill ha en kontinuitet i sin kroniska folksjukdom. Där tror jag att det finns mer att fråga om och undersöka för oss.
00:13:56
Staffan: Men jag tar det till mig så att vi tar upp det i kanske nästa avsnitt. Och när du säger det med kontinuitet, för nu är jag lite spontan här. För jag läser ju på lite med hu vårdsystem funkar utanför Sverige också, och i Danmark har man fortfarande det här med husläkare. Att du har en familj som är kopplat till en läkare och det som de har märkt är fördelen där, är att det många gånger blir lättare att hitta ärftliga diagnoser till diagnos. Man vet att pappa har den här sjukdomen och kanske barnet har här och så vidare. Kan det ligga en sanning i det?
00:14:27
Dr Mikael: Lite grann kan det göra det. Nu är det ovanliga ärftliga sjukdomar och sånt där, så det är klart att det, om man känner hela familjen, att det underlättar. Så att man har en insikt i hur det verkar, så att det handlar ju mer om att man känner till mer än patienten. Många gånger, så vi får sjukdomen beroende på vilken den är nu. Den är större än människan.
00:14:47
Staffan: Och nummer fem. Det handlar om öppettider, att det helt enkelt ska passa in i mitt liv.
00:14:52
Dr Mikael: Det har vi tillgängligheten igen. Lite hur man ställer frågan. Nummer fem och nummer tre är tillgänglighet.
00:14:58
Staffan: Precis och det kommer in lite på nummer sex också. Men för mig, hur definierar du tillgänglighet? För i min värld så handlar det om att du ska kunna ses en viss tid.
00:15:06
Dr Mikael: Ja, det är ungefär så i alla fall. Jag ska kunna styra någorlunda plus minus 60 minuter då kan jag tycka. Om ni inte är akut förstås men då är det något annat.
00:15:16
Staffan: Och nummer 6, och detta är något som jag tror kanske kommer öka med tid, men det är att det ska gå smidigt att digitalt boka en tid.
00:15:24
Dr Mikael: Ja, det är nog bra också och där vågar jag påstå att det är väldigt åldersbundet, men med undantag. Det finns vi väldigt datorkunniga 80 åringar, men de är inte n stor grupp, inte. Men när jag hör det är det ju också där jag får det ändå. Liksom det fundamentala, det enkla. Jag vill förstå vad någon säger. Jag vill ha tillgänglighet. Jag vill ha kontinuitet. Och frågar man om allt det här så kommer en tredjeplats bli andraplats och andra plats, men det fortfarande är de centrala värdena. Det är inte svårt egentligen det här, utan det är så här vad det gäller många olika tillstånd. Så vet vi vad vi ska göra, men vi använder oss inte av det vi redan kan, och det är ett fenomen som går igen i hela vårdsverige nu är det ju så enormt fokus på covid och man pratar vektorer och olika mrna-vaccin på bussar. Man fokuserar liksom på fel saker lite ibland kan jag tycka.
00:16:26
Staffan: Men för mig om jag läser de här topp fyra och det är kompetensen som passar mig, att det känns personligt och välkomnande, läget och kontinuiteten mycket. Det är tryggheten.
00:16:38
Dr Mikael: Ja. Jag har varit många gånger som jag har haft patienter när jag tänkte att jag kan inte, jag vet inte vad det här är. Då säger jag att “du, jag ska prata med en specialist om det här och ditt fall”. Det vill säga jag kommunicerar. Jag visar att jag tar hjälp. Jag visar att jag inte håller på några patienter, utan jag har liksom jag lätt nog att släppa det. Sånt ger trygghet att man är här, men då får han hålla i den här sjukdomstillståndet, även om man tar in hjälp utifrån. Och då är det återigen kontinuiteten.
00:17:12
Staffan: Och vi har sett inne på vår egen sida vården.se att det är många som går in på tittar på bilder när de ska välja vårdcentraler för att de ska kunna bilda sig en uppfattning. Allting handlar lite om att kunna sätta förväntan och kanske den hör trygghetsfaktorn också att man ska känna igen sig dit man ska gå. För många gånger är man ju i ganska utsatt läge när man när man söker kontakten till det där , att det ska vara tydligt vilka kompetens och vilka behandlingar och att man har den information som är superviktigt för de människorna, så att när de väl kommit dit ska de känner sig redan trygga. Där vill vi vara en hjälp och att visa upp vårdgivare, kanske från deras bästa sida helt enkelt. En annan viktig faktor som hamnade på plats sju, men ändå som upplevs väldigt viktig. Det är ju goda omdömen från patienter.
00:17:56
Dr Mikael: Ja, och för detta krävs det kontinuerlig uppföljning att man kollar och det skapar trygghet. Någon frågar “Vad tyckte du om det här?” och lite mer ingående än 3 eller 4 smileys, liksom vid utgången av när du har köpt en radio eller som det viktiga man slutade köpa radio med en dator eller man går på något så trycker man på en knapp. Men jag tror att för att skapa trygghet vad det gäller den egna hälsan så måste man ha någon form av någorlunda aktiv uppföljning på vården.
00:18:24
Staffan: Protester så kan ju patienter lämna omdömen. Den viktiga delen här är som vi ser det – och det har vi gjort väldigt mycket undersökningar på. Vet du hur många gånger högre sannolikhet är att den patienten försöker boka på en vårdcentral som har omdömen eller en vårdgivare enhet som har omdömen men som inte har några alls?
00:18:43
Dr Mikael: Nej, det vet jag inte, men det är många fler.
00:18:46
Staffan: Tre gånger högre sannolikhet att man går vidare i processen bara för att någon har varit där. Nu kan man lång utläggning om omdömen i sig, men mycket drivs av resebranschen. Förut så gick man ju på hotellstjärnorna som för att sola och hotellen själva satt upp i foajén. Men nu är mycket omdömen från tidigare resenärer i oerhört viktiga. Användargenererat innehåll. Men det kan vara allt i ett avsnitt om att vi kan lämna det där nu.
00:19:14
Staffan: Vi har fått in väldigt många frågor om diabetes och det är ju en folksjukdom numera.
00:19:19
Dr Mikael: Oh ja, det är det ju helt och hållet.
00:19:22
Staffan: Väldigt många som säger här att insulin binder fett. Vad menas med det? Betyder det att man blir tjock eller?
00:19:31
Dr Mikael: Verkligen inte. Insulin är ett anabolt hormon. Vi har ju talat om anabola. Det är någonting som bygger. Insulin är bra. Insulin öppnar cellerna, öppnar dörren, låser upp luckan och skickar in socker i cellerna där de ska vara, inte utanför, och det fungerar mer än att man ska bli fet av det. Det är en total missuppfattning. Insulin behöver vi, men det är ju det. Det är just det hormon som hjälper till att lägga på oss energi och muskler, kan man säga. Och får maskinen att fungerar som den ska.
00:20:04
Staffan: Jag förstår.
00:20:12
Staffan: Vi har fått in en fråga här från en kvinna som försöker bli gravid och hon skriver här Jag har diabetes och försöker bli gravid. Kommer det bli svårare för mig?
00:20:23
Dr Mikael: Ja, det är lite svårare. Men det beror på hur välskött den här diabetes är. Men om den är en välskött diabetes och de mäter man med olika blodprover över tid. Och så ser man att den här är välinställd. Då är skillnaden väldigt liten. Men annars så beror det på lite vilken typ av diabetes det är. Men är man till exempel överviktig och har en diabetes typ 2 och sånt där. Då vet man att det är svårare att bli gravid.
00:20:51
Staffan: Så svaret till dig som har skrivit den här frågan se till och sköt din diabetes och då kommer det förhoppningsvis gå bra.
00:20:58
Dr Mikael: Verkligen. Det är oerhört viktigt att göra det.
00:21:01
Staffan: Du nämnde du här, typ 2 diabetes. Jag vet ju själv att det finns typ 1 och typ 2, men vad är det för skillnad? Vad är de här typ? Finns det fler typer än det?
00:21:12
Dr Mikael: Ja, det finns en 5, 6, 7 stycken olika. Vi får väl ta det här som ett separat inslag, men jag kan ge hissversionen.
00:21:22
Staffan: Den korta versionen är ju att i det ena fallet så är cellerna är resistenta mot insulinet. Och det blir om det är typ 2 när man att man har höga insulinnivåer. Men det krävs det för att cellerna ska fungera. Typ 1 i en autoimmun sjukdom. Vi har vänt oss mot oss själva och har ingen egen insulinproduktion alls.
00:21:46
Staffan: Och då kommer följdfrågan på den här frågan Vad är då om diabetes är ärftligt? Kan man ärva typ 1 eller 2 eller?
00:21:55
Dr Mikael: Ja, det finns en. Man vet ju inte riktigt var någonstans. Och vilken del är det det sociala arvet? Är det så man delar sina matvanor? Så är det. Det är en viss faktor. Sen är det ju det genetiska arvet också som spelar roll så att det finns. Men det inte är bara det som gäller, utan det är flera saker som samverkar här.
00:22:17
Staffan: På flera ställen just kring den här debatten till diabetes. Det här är en sjukdom som vi orsakar själva.
00:22:24
Dr Mikael: Vad det gäller typ 1 så det vet vi inte, men typ 2 diabetes och några av de andra formerna har ju väldigt mycket att göra med hur mycket mat vi stoppar i oss och hur lite vi rör oss. Så det är många andra sociala faktorer som spelar stor roll där.
00:22:43
Staffan: Så då kommer vi tillbaka till ditt träningstips om du gav oss i avsnitt nummer två med den här 30 minuter om dagen tre gånger i veckan.
00:22:52
Dr Mikael: Ja just det. Det är ju det sätt man kan köpa tid.
00:22:56
Staffan: Ja köpa tid var det ju ja. Och en annan person har frågat oss. Här får man sockersjuka av socker?
00:23:04
Dr Mikael: Nej, det får man inte. Utan det är socker en myt som vi måste ha. Och hjärna behöver den för att den skall fungera och levern gör ju socker så det är. Vi har ju hört folk som säger att de är allergiska mot socker och sånt där. Vi behöver socker.
00:23:22
Staffan: Och det är kanske missuppfattning där med snabba kolhydrater, det är väl mycket socker.
00:23:27
Dr Mikael: Ja det är ju bara socker.
00:24:05
Staffan: En annan av våra personer som har skrivit in frågor till oss, skriver här att hon har fått dålig syn sedan jag fick diabetes.
00:24:16
Dr Mikael: Det korta svaret det här är ju skulle jag kunna prata i månader om. Men man kan se diabetes som en kärlsjukdom. Har man ett dåligt sockerläge så får man trånga kärl och särskilt på mikronivå. De minsta kärlen som man inte känner pulsen på. De är mikrokärlen och de finns i näthinnan och de blir skadade och det finns i nerver, och det finns i alla extremiteter och så där. Så att det man får av diabetes när det är dåligt sockerläge är ögonsjukdomar, njursjukdom är det samma mekanism kan man säga, och kärlsjukdomar så att man får fönstertittasjukan för den som undrar vad det är.
00:25:03
Dr Mikael: Men vad är det?
00:25:04
Dr Mikael: Ja, claudicatio intermittens, heter det. Det är ju den där klassiska när man kan gå 50 meter och så har man så dåliga kärl så att det gör ont. Då stannar man till och låtsas titta i skyltfönster, så går man 50 meter… Och därav namnet fönstertittarsjukan. Så det är alltså en kärlsjukdom och då har diabetes 2 den här effekten. Som om det inte vore nog så får man också någonting som heter neuropatier, störningar i nervernas funktion, vilket gör att du tappar känseln också, och då får du lättare sår och då får du lättare sår på fötterna efter. Du känner inte vad du har sparkat i. Och så har man fått en mycket, mycket ond spiral.
00:25:48
Staffan: Då känns det som vi helt osökt kommer in på den här frågan som vi har fått om diabetesfot.
00:25:53
Dr Mikael: Det är nånting som kostar miljarders miljarder per år bara i västvärlden. Eller så är det väl tusentals miljarder vad man ska uppskatta till kostnad. Men det är ju så att i och med att man inte känner, man får påverkan på nerverna så att man slår i, man få sår som man inte känner av och man inte tar hand om, och då ska de läka. Och det kan de inte, för man har sämre kärl och då får man större sår. Och så märker man inte av det. Och så får man plötsligt ett sår som inte har läkt och då måste man ju hantera det här. Det är som en av de vanligaste orsakerna till amputation av fötter och ben.
00:26:35
Staffan: Det har jag ingen aning om. Man lär sig något nytt varje dag.
00:26:39
Dr Mikael: Ja, visst gör man.
00:26:43
Staffan: Nu får jag ju följdfråga här så klart, som poppar upp i mitt huvud kring det här med diabetes. Det är ju, vad finns det för tidiga varningsklockor man ska uppmärksamma? Och kan det vara så som det är med andra sjukdomar att ju tidigare man upptäcker det, ju lindrigare blir kanske sjukdomsförloppet?
00:26:59
Dr Mikael: Absolut, det är ju verkligen så. Det är ju över tid man får högt blodtryck och det är försämrar kärlen och så här. Och har man haft det högt blodtryck i en dag eller när man var ute och sprang sånt här, så det är ju bara bra. Det är av godo. Det är den långvariga stressen, den långvariga påverkan som är den dåliga. Men ar du en begynnande diabetes så känner du inte den. Den märker du inte av, annat än om du har de klassiska symptomen att du kissar mycket och blir törstig och såna här saker. Men ett högt blodtryck eller ett taskigt sockerläge? Det känner du inte av på tio- tjugo år och sen har du dessa kärl och nervförändringarna.
00:27:42
Staffan: Om jag skulle misstänka då, eller ha vissa av symtomen, när skulle rekommendera våra användare att de söker söker vård, helt enkelt?
00:27:51
Dr Mikael: Man bör väl gå. Tycker jag att en frisk 30 åring behöver gå på en läkarkontroll bara för i största allmänhet? Det tycker jag inte, men än 50 åring kan jag tycka. Men om den är överviktig har ett BMI på över 35 så måste man nog. Då tycker jag att man ska göra det. Jag har fått den här frågan, och den är klurig. Jag hade en 25 årig tjej som hade varit på kontroll och hon hade bra sockerläge, bra blodtryck och mådde fint och så sa hon: Varför ska jag gå på såna här kontroller för? Och svaret är ja, det är ju nu det kan upptäckas. Du ska inte vänta. Man kan inte ta på sig säkerhetsbältet efter att man har krockat med en bil, utan man måste göra det innan. Och är det så att man röker och har en övervikt så är risken för just de här folksjukdomarna där diabetes inkluderas. Den är jättestor. Den är inte hundrafalt, men hundra procents mycket större risk. I alla fall.
00:28:54
Staffan: Rökningen är här och spökar också.
00:28:55
Dr Mikael: Ja, jag har precis rökning är undantagslöst mest korkade man överhuvudtaget kan ta sig tid att göra.
00:29:08
Staffan: En annan fråga som jag fått in här är en person som undrar om det finns någon koppling mellan zinkbrist och diabetes. Här finns en sanning där?
00:29:17
Dr Mikael: Nej, det gör det inte, är inte något påtagligt. Man kan ju vara en diabetes typ 2, så kanske det är så att man inte har fått i sig zink heller så mycket. Men det finns ingen direkt koppling mellan zinkbrist så kommer diabetes.
00:29:33
Staffan: Är nyfiken på att ha zinkbrist. Hur märker man det?
00:29:37
Dr Mikael: Det gör man inte.
00:29:37
Staffan: Man märker inte av det alls?
00:29:41
Dr Mikael: Det är väldigt ospecifika symptom.
00:30:21
Staffan: Till nästa ämne, det har ju med smitta och att tvätta händerna och handhygien att göra förutsatt att alla börjar vaccineras och så vidare. Kan vi gå tillbaka till det normala. Bör vi tänka lika aktivt på det här?
00:30:32
Dr Mikael: Ja, det tycker jag. Det är väl en jättebra grej. Vi har ju influensan, till exempel, har nästan försvunnit det här året på grund av till stor del de nya hygien och kunskaper inom hygienområdet likaså. Vinterkräksjukan har nästan inte varit någonting i år. Det får man också hänföra till den ökade hygienen. Så jag tycker inte vi ska gå tillbaka till som det var, utan det är den enskilt i normalfallet bästa åtgärden man kan göra. Tvätta händerna när man kommer hem.
00:31:01
Staffan: Och har du något tips på hur man kan undvika smitta när man ska gå på toaletten?
00:31:06
Dr Mikael: Ja, precis det har jag absolut det. Man beter sig inte i ansiktet. Man petar sig inte i näsan. Man slickar inte på fingrarna. Tvätta bort det med tvål och vatten. Det är ingenting konstigt. Jo, det är därför jag menar. Det här att man kommer utifrån, om man har tagit på en lätt stång där det sitter virus och det sitter bakterier och allting. Det är inget bekymmer. Frågan är bara vad du gör med handen.
00:31:32
Staffan: Så hör ni det nu? Gå på toaletten, men tvätta händerna!
00:31:35
Dr Mikael: Tvätta händerna när man är klar. Det är hemligheten.
00:31:40
Staffan: Nu kommer vi in på nästa ämne i det här med det handhygienen. Och vilka är de vanligaste av de här osynliga smittkällorna i hemmet?
00:31:51
Dr Mikael: Det var den stora. Det är nog mjölktetra där man samsas om man dricker mjölk direkt. Jag tar bara några exempel.
00:31:59
Staffan: När man halsar ur flaskan?
00:32:00
Dr Mikael: Man halsar ur flaskan. Men med små barn så gör man ju det alltid. Men det är just det här petandet med fingrarna i munnen som då är ett problem. Sen så är det nog så att det är i närheten, flåsandet, den här plymen av aerosoler, av vätska, från vår mun som är den största smittspridningen och inte att man har tagit på en ledstång eller på något kökshandtag.
00:32:28
Staffan: Sen har jag läst nånstans jag vet inte om det stämmer, men det kanske du har en åsikt om. Men det är ju det att många gånger är telefonen eller Ipaden mycket smutsigare än disktrasan.
00:32:38
Dr Mikael: O ja, så är det också. Men ändå så, vi tål rätt mycket. Med de smutsigaste, skitigaste sakerna i hemmet, bortsett från toaletten då kanske är väl mobiltelefonen och munnen.
00:32:51
Staffan: Och nu när vi pratar om det här med handhygien. Finns det någon risk att man kan göra för mycket? Kan man duscha för mycket till exempel?
00:32:59
Dr Mikael: Ja, det kan man absolut göra. Och vi behöver inte duscha så många gånger som vi gör, men det är en kulturfråga. Man duschar när man vaknar, man duschar innan man gymmar och man duschar efter man gymmat och man duschar innan man går och lägger sig. Det torkar ut huden. Det tar bort det naturliga fettlagret och minskar försvaret. Så att jag spritar ju mig kanske 40 – 50 gånger om dagen. I och med att jag byter mellan patienter och sånt där. Så det gäller att se till att man har något mjukgörande för annars så du tar du bort naturliga fettlagret och du får som ett eksem i stället och där trivs bakterier.
00:33:37
Staffan: Men nu är du här i egenskap av doktor Mikael. Och vad skulle du ge för riktlinjer? Hur ofta ska man duscha på en vecka?
00:33:44
Dr Mikael: Efter att man har svettas så. Men man behöver inte duscha sig innan man går ut.
00:33:48
Staffan: Men ur ett medicinsk perspektiv.
00:33:51
Dr Mikael: Då räcker det gott… Ur ett strikt medicinsk perspektiv så räcker det varannan dag. Lätt. Räcker gott.
00:34:02
Staffan: Doktor Mikael. Stort tack för idag och vi ses snart igen.
00:34:07
Dr Mikael: Ja, det gör vi.
00:34:08
Staffan: Och till alla er lyssnare. Tack för all den fantastiskt positiva feedback vi har fått och alla era kloka frågor. Och är det något nu som du funderar över? Något som inte håller med om? Hör av dig! Antingen via Instagram eller gå in på vården.se.
00:34:28
Staffan: Och gör nu som doktor Mikael säger, för det är faktiskt superenkelt att hålla både vinterkräksjukan och influensan i schack. Fortsätt tvätta händerna! Tack för idag.