2. 2nd Opinion
Har jag rätt till en 2nd opinion?
I avsnitt två reder Dr Mikael ut vad man har rätt till om man inte är nöjd med doktorns utlåtande. Och vad är egentligen listning?
Vi pratar om prickar och solning, och solskydd. Och Dr Mikael svara på om det är en god idé att försola i solarium innan semestern.
Dr Mikael ger även tips på hur man kan förlänga livet.
Nu kan du också läsa avsnittet här nedan!
Avsnitt 2 av “Utforska vården med dr Mikael”
00:00:00
Dr Mikael: Om du inte gör någon fysisk aktivitet så har du ungefär tolv års kortare förväntad livslängd än om du är en person som tränar trettio minuter tre dagar i veckan. Från 40 år, märk väl, inte från noll. Så för varje träningspass du gör, förlänger du livet med det dubbla!
00:00:16
Staffan: Från vården.se. Det här är Staffan Gustavsson. Välkommen till Utforska vården med dr Mikael.
00:00:46
Staffan: I dagens podd reder vi ut det här med prickar och vad säger egentligen Sveriges egen soldoktor om solning? Och ska man börja semestern med att gå till solarium för att få den här lilla grunden och stå på. Under de senaste månaderna så har det diskuterats väldigt mycket om hur livsstil och sjukdomar hänger ihop med Corona. Vi kommer att prata om olika riskfaktorer och vad man själv kan göra för att påverka sin egen hälsa. Och självklart så får även höra hur doktor Mikael själv tränar.
00:01:14
Staffan: Det finns en person som på ett bra sätt kan förklara hur saker och ting fungerar, som kan få det där lite svåra och bli greppbart. Jag välkomnar och riktar därför micken mot doktor Mikael med bakgrund som överläkare i intensivvård och anestesi. Mitt namn är Staffan Gustafsson. Välkommen till Utforska vården med doktor Mikael.
00:01:37
Staffan: Det hände ju många gånger att man kanske inte är så nöjd, eller man känner att man inte har blivit sedd eller hörd eller tagits på allvar, eller kanske inte håller med om den diagnosen man har fått. Vi får höra från allt fler våra besökare och som undrar hur man ska göra för att kunna få en andra åsikt. En second opinion. Hur ser du på det ämnet?
00:01:57
Dr Mikael: Man har ju alltså en rätt till det. Det känner inte folk till, det vet läkare om. Behövs en second opinion så ska ju i så fall läkaren, tycker jag nu då, initiera den. Men det är ju jättebra. Om jag inte riktigt säker så gör jag upp med patienten. Hör du du? Jag tror vi har det här problemet. Vi gör det här. Vi följer det upp så ses vi igen. Men det är när såna här inte görs, utan att vi blev det någonting, penicillin eller ipren eller någon enkel medicinering och sen ingen uppföljning. Det är då de här problemen med, visste han eller hon var det här egentligen rör sig om. Jag vill träffa någon annan. Det där verkade så osäkert. Men vi är ju medarbetare. Vi ju inte liksom vi är ju medståndare, inte motståndare till patienten. Så det är väldigt viktigt att man försöker till att börja med, om man orkar som patient och inte är så sjuk. Att säga: hördu du, det här känns osäkert. Har du någon kollega att pratar med? Men det kräver en del kurage, det förstår jag. Men man har rätt till den. Och man bör vända sig till till doktorn eller till mottagningen och säga att jag vill att man kollar det här. Är det här det här? Då kan man ju egentligen inte säga nej.
00:03:07
Staffan: Det kom in på ämnet, en annan av våra besökare har frågat. Har jag rätt att byta läkare?
00:03:13
Dr Mikael: Ja, precis. Svaret är ja. Men undantaget är, det här är en extremt känslig fråga då förstås om de kan. Kan jag som är i en akut gynekologisk situation när de stört blöder kan jag säga att “jag vill inte ha en man” eller “jag vill inte ha en kvinna”. De flesta vi försöker styra inom vården på alla nivåer så mycket vi bara kan. Jag har blivit kallad arsel och skithög, det kan jag hantera. Ta någon annan och då är förutsättningarna bättre. Det är inte personligt. Men man har rätten. Men i det akuta läget så finns det inte alltid en av varje sort att tillgå. Men på får en vårdcentral, om man är missnöjd, så har man full rätt att byta läkare.
00:04:00
Staffan: Jag har fråga till dig. Det här har jag faktiskt stött på själv som blev lite nyfiken, och jag vet inte om du vet vad som gäller. Men jag behöver gå en gång i kvartalet, lämna blodprov för att hålla koll på mina njurar. Och så gick jag och jag brukar ta det labb som ligger närmast. Det ska vara bara ett karolinska labb. Så har det varit hittills. Men nu kommer jag till en vårdcentral och då fråga om jag var listad där. Och nej det var jag inte. och jag blev utkörd.
00:04:23
Dr Mikael: Det är fel.
00:04:26
Staffan: Vad skulle jag sagt till den sjuksköterskan där som körde ut mig?
00:04:29
Dr Mikael: De kan säga så här att vi har så många listade att du får vänta på i kö. Men för ett blodprov så ska vi säkert kunna hjälpa dig. Det är så, vi har ju en vilja av att hjälpa. Men du har rätt att söka var du vill och är det här något som ska, som du säger ska ske var tredje månad för en uppföljning. Då har du rätt att göra det. Det smartaste är ju naturligtvis då att därifrån du flyttar säga att nu överförs uppföljningen till någon annanstans. Då slipper man hela konflikten.
00:04:59
Staffan: Vi har fått en ganska tydlig fråga här och den lyder så här. Hur fungerar listning? Och vad är det?
00:05:06
Dr Mikael: Listning är ett system för att få det som jag så gärna ville ha. Det vill säga kontinuitet och uppföljning och tillgänglighet också. Nu är det olika på olika nivåer. Men man har 2000-2500 patienter. Man tycker att det här den här vårdcentralen ligger så bra. Det är hit jag vill gå för att förhoppningsvis kunna träffa samma läkare igen. De flesta ställen där man listas, då listar man på vårdcentral, inte på specifik doktor. Men sen så försöker man inom vårdcentralen att, om du går hos doktor Nils eller doktor Emma så sätter vi upp det igen, för det här är ett uppföljningsbesök. Och sen så det om någon är sjuk eller så, läkare blir sjuka också, så då måste man justera det. Men syftet är att man ska ha kontinuitet. Men det betyder inte att man går före i kön. Det är väldigt viktigt att säga det! “Men jag är listad och ska gå före, du får vänta bakom mig.” Nej, så är det inte!
00:06:06
Staffan: Är alla listade någonstans?
00:06:09
Dr Mikael: Nej, det är man inte. Jag är inte listad och det behöver man inte göra. Man kan lista sig precis var som helst och då finns det ett kösystem då så där, så det finns ett naturligt sätt att man väljer inte alltför långt bort.
00:06:34
Staffan: Visionen vi har med vården.se är ju att vi vill göra det enklare för dig som person att få en överblick över all den vård som finns tillgänglig, oavsett om det är vård som kommer via regionen eller via skattsedeln, eller om det är sånt som du betalar själv för. Eller du kanske kan få via din försäkring. Så inne på vården.se har vi över 18 000 vårdgivare där du kan söka, jämföra och direkt boka ditt nästa vårdbesök, oavsett var var du bor i Sverige. Har du något som är nu går du inte undra på om hur det här sjukvårdssystemet fungerar eller vad du har rätt till eller är det någon specifik sjukdom som du funderar över. Ställ då din fråga till doktor Mikael genom att gå in på vården.se.
00:07:20
Staffan: Vi har ju såklart fått många frågor som har med Corona att göra på ett eller annat sätt. Och en fråga vi fick, det måste vara från en småbarnsförälder, för nu är det ju vår och det är förkylningstider? Ja, och det är väldigt lätt att näsan börjar rinna på de små. Hur hård måste man vara med det här med självisolering och så vidare? Om man har kanske bara en lätt förkylning, vågar man chansa, eller vad? Hur ska man göra?
00:07:49
Dr Mikael: Vård-Sverige kan inte enas om detta. Jag har ju varit med om det här i frontlinjen sedan det började, i kraft av att jag behandlar dom sämst sjuka dag och hela vi har lärt oss väldigt mycket. Och i början hade vi helt och hållet sagt att det är ingen fara, det inga problem. Det här är från fall till fall. Det är väldigt svårt att ge generella rekommendationer. En sak som jag skulle undvika, om det är så att jag reser med min mormor, 93 år, nu vaccinerad. Fram tills nyss har hon inte fått träffa barnbarnen. För det är en jätterisk, men jag är lite snorig. Det går inte att särskilja med en klinisk blick. Det finns inte så duktiga doktorer och du kan inte ens med blodprover och röntgen och vad du vill, säga att det här barnet har covid, är symptomfri, lite snuva, men en smittbärare eller. Du kan inte skilja dem åt så att det blir väldigt svårt. Men är det så att man är att barnen på något sätt skulle utsätta folk för risk att sen träffa någon annan? Då tycker jag man ska vara väldigt hård i sin bedömning. Är det så att man har lite snuva och då ska man hålla den hemma och inte gå till fritids. Det ska man inte göra alls. Vi måste ju leva liksom så att då tycker jag att då är det samma gamla vanliga sunda förnuft som råder. Om man ska ha fritid som man håller sig till den vanliga kretsen.
00:09:17
Staffan: Så att man kan säga att vid kontakt med riskgrupper så ordinerar du återhållsamhet.
00:09:24
Dr Mikael: Starkt fortfarande. Tills vaccinationen har slagit igenom helt och hållet,
00:09:29
Staffan: Men de små kan gå ut och spela fotboll med grannarna.
00:09:32
Dr Mikael: Ja, det kan de göra och det tycker jag nog att de kan om de vill och orkar, för att är man sjuk så kommer man inte att spela fotboll.
00:09:40
Staffan: Jag tänkte jag har fått in en annan fråga här och det har ju skrivits lite om det på sistone. Efter det var det några svenska forskare som har kommit med en rapport om hälsorisker kopplat till svår covid. Och lite med det kanske det allmänna i samhällsproblemet med att vi äter och sitter ihjäl oss i princip. Men din erfarenhet av de grupper som drabbas hårdast av covid?
00:10:07
Dr Mikael: De riskfaktorer, livsstils- och riskfaktorer vi pratar om nu är ju högt blodtryck, diabetes, övervikt, rökare och ålder. Det är en extrem överrepresentation. Det går inte att komma ifrån. Och sen har vi då Adam Alsing som var ung och hade gått ner i vikt. Nu känner inte jag honom personligen, men det har han sagt till pressen så där. Och så blir han sjuk nu. De här undantagsfallem, det finns förklaringar till varför. Vi har dem inte, men förklaringarna finns. Vi kommer nog att få dem, men än så länge vet vi att vad det gäller de kända livsstilsriskfaktorer så är de fullständigt genomgående och genomslående. Det är där den stora bulken av svårt sjuka och döda finns.
00:10:59
Staffan: De nämnda riskfaktorer vid svår covid. Vad kan man ta ansvar eller kanske hjälp med sin läkare för att förebygga den delen?
00:11:07
Dr Mikael: Vad är det i stort sett det enda vi inte kan köpa under vår vandring på jorden? Vad skulle du? Det är inte en kryptisk fråga. Om du tänker, vad är det det enda du inte kan köpa?
00:11:24
Staffan: Men det är ett långt liv, hälsa, jag vet inte.
00:11:26
Dr Mikael: Du säger långt liv, alltså tid. Men det kan du. Det här försöker jag säga ibland. Man kan köpa tid och varje träningspass om man ska det statistiskt väldigt starkt är kort. Jag ska dra det väldigt kort. Om du inte gör någon fysisk aktivitet, så har du en ungefär 12 års kortare förväntad livslängd än om du har en person som tränar 30 minuter tre dagar i veckan. Från 40 år, märk väl, inte från noll. Från 40 år och framåt. Så för varje träningspass du gör förlänger du livet med det dubbla. Sug på den karamellen! Jag tränar en timme, förlänger livet med två. Det här att det här har egentligen ett sådant genomslag och förstår man det, när man när man förstår det så är det för sent. Nu kommer de att säga det kan du inte veta exakt? Nej, det kan jag inte veta exakt. Men jag vet hur olika grupper förhåller sig. Och de som går i trädgården, jag går med min chihuahua som har ett steg som är tre millimeter långa. Men det hjälper inte, utan du måste ha något som är pulshöjande! Men jag dammsuger i tjugo minuter. Ja vad bra. Då blir det ju rent hemma, toppen. Men någon livstidsförbättring har du inte gjort. Pulshöjande 30 minuter tre gånger i veckan. Den kulan visste vad han togs.
00:12:48
Staffan: Så doktor Mikael ordinerade ut och rör på dig minst en halvtimme tre gånger i veckan.
00:12:52
Dr Mikael: Jajjemen. Och för att göra det ännu bättre så säger jag så här. Då tar vi med sömnen också. Det finns ingenting som är så bra för sömnen som att gå i dagsljus på lunchen för att vi upprätthåller den biologiska klockan och dygnet som är lite knepigt för oss nordbor. Ljus är bra. Det vet ni ju att jag tycker.
00:13:50
Staffan: Men vad säger man då till alla de som står på gymmet utan att svettas, men bara bygger muskler?
00:13:54
Dr Mikael: Jättebra. Det är ett komplement och det är inte alls tokigt. Och det gör ju så att din ämnesomsättning går upp lite. Du kommer alltså från högre grundbasalmetabolism kallas det för men så och det är jättebra och det är skydd mot olyckor. Och det är inte så att jag säger ingenting. Jag tränar själv styrketräning. Det finns ett litet inslag av fåfänga. Det är fina grejer. Det är inte fel, men man kompletterar då detta med en något pulserande. Det vet ju alla om du tränar styrketräning i trettio minuter. Det är en tredjedel du förbränner jämfört med de jogga 30 minuter. Det är stor skillnad vad det gäller förbrukning. Nu är det ju inte energiförbrukning bara man pratar om när man pratar om livsstilsfaktorer utan det är bra att träna. Men man ska komma ihåg att man man tränar sig smart. Det är vetenskapligt bevisat numera att du blir smartare, hjärnan mår bättre. Du får mindre stroke om du har lite flöde i knoppen.
00:14:53
Staffan: För visst är det väl så att man kan till och med få träning ordinerad?
00:14:57
Dr Mikael: Det gick alldeles riktigt. Det heter FAR eller fysisk aktivitet på recept.
00:15:02
Staffan: Hur fungerar det?
00:15:03
Dr Mikael: Det är något man kommer överens om. Det är oftast de som skriver att det är distriktsläkare och då säger man att det här och det här viktigt. Och så kan man nog få göra det på olika sätt och ibland så kan man få det billigare, till exempel, eller få stöd för att man ska få vara med i speciella grupper då och så.
00:15:21
Staffan: Vi vill tacka våra sponsorer som gör möjligt att göra den här podden som utbildar om hur svenska vårt systemet fungerar.
00:15:27
Dr Mikael: KRY här för de unga och för de evigt unga, för alla er som bor på landsbygden och för ni som bor i stan. Vi är med dig när livet är tufft, men också när det är som allra bäst. Vi är KRY och vi är här för att hjälpa dig med dig.
00:15:43
Staffan: Min fru är på mig och familjen mycket hemma vid middag, att vi inte ska äta för mycket kött och vi ska variera och vi ska äta grönt och så vidare. Men vad är det i livsstilen som har störst negativ påverkan på hur man mår och hur man lever?
00:15:59
Dr Mikael: Det är nog upp till individen. Eftersom vi är ju unika på många sätt, men det absolut sämsta och farligaste skulle jag säga är fysisk inaktivitet. En smal person som inte rör sig kommer ändå ha en begynnande kronisk inflammation jämfört med någon som är lite överviktig och som ser ut som mig ungefär och är fysiskt aktiv. Då är det de senare det bättre. Så att fysisk inaktivitet. Det är med framtida ledsjukdomar och allting. Det är nog det sämsta man kan tänka sig.
00:16:34
Staffan: Hur ofta tränar du?
00:16:35
Dr Mikael: Jag tränar när jag inte flyttar. Då är det har varit lite körigt, men tre gånger i veckan, det är det minsta. Jag brukar göra som så, förr körde jag beachträning, men det har jag slutat med av självklara skäl, så nu kör jag varannan. Antingen kan det vara kardiovaskulär konditionsträning och sen styrketräning och så passar jag in dem. Och jag kommer i framtiden att köra ännu mer kondition. Men jag kommer inte ge upp användandet av muskler, att köra styrketräning. När jag var liten fick inte barn köra styrketräning. Det får dom ju visst det. När jag när jag var yngre så fick inte cancersjuka träna styrketräning, klart de ska. Och nu så ska inte 90 åringar eller de riktigt gamla träna. Det är klart de ska det också. Det. Det är av godo att spänna muskler.
00:17:21
Staffan: Hur viktigt är att man har en partner med lika intressen?
00:17:25
Dr Mikael: Jag har en partner som har en. Hon tränar väldigt mycket, lika mycket som jag i alla fall, men lite annorlunda. Och vi har nog olika drifkraft, tror jag och insikt. Men det blir det nog mer fokuserat på rörelse än styrka skulle jag säga? Det var snällt sagt ja. Det blir mycket stretching och töjning och rörelseomfång och ganska lite att ta i.
00:18:26
Staffan: Jag fick i födelsedagspresent här, jag fyllde år i förra veckan att börja gå till PT tillsammans med min fru faktiskt. Och jag fick ju sådan jäkla träningsvärk. Är det bra?
00:18:39
Dr Mikael: Det är ett kvitto. Väldigt, väldigt så här initialt i början, så ett kvitto på att du har gjort någonting. En riktigt skicklig till PT ser till att du får lite träningsvärk för det där funkar som en psykologisk mekanism avskräckande. Och sen så är träningsvärk inte, jag upprepar, inte ett mått på hur hårt man har tränat. Det kommer att försvinna det där med tiden. Har du kört tre gånger i veckan i fyra veckor så kommer du inte ha träningsvärk längre. Men då är ju ingen ide. Jag måste köra hårdare. Nej, utan upprätthåller du det här så kommer du få muskeltillväxt och sänka blodtrycket och få bättre blod i alla fall. Det är det det inte finns inget rätlinjigt förhållande. Ju mer träningsvärk, desto bättre är det. Så är det inte. Men att man får någon gång när man byter övning. För den som har varit ute och knallat i bergen vet man ju att man får när man går ner för trappan eller ner för berget och använder man precis omvända muskler. Men då får man träningsvärk som vem man vänder på hela sitt beteende. De är ovana bara då. Men om du nu har börjat med ny PT så kommer det gå jättebra och man kommer lära sig väldigt mycket i början och det vill jag inte göra dig desillusionerad här. Men när du blir starkare och det blir det då första månaden så har det ingenting med större muskler att göra.
00:19:53
Staffan: Så att mitt gamla befäl från lumpen hade lite rätt när han sa att träningsvärk var “weakness leaving the body”?
00:20:02
Dr Mikael: Ja, kanske.
00:20:08
Staffan: Vi har fått in en fråga till oss också om vad som skiljer vården.se med 11 77 i Vårdguiden Och först och främst vill du säga att Vårdguiden gör ett fantastiskt jobb. De har jättemånga besökare och de är superduktiga, framför allt på att informera alla medborgare i olika sjukdomstillstånd. Man kommer in till Vårdguiden för att läsa på, har mitt barn halsfluss eller vad det nu må vara och det vi fokuserar på på vården.se . Det är mer på att man ska kunna jämföra och boka olika typer av vårdtjänster eller behandlingar. För att en vårdtjänst har ju faktiskt datapunkter som en mottagning inte har. De har en tillgänglighet, en faktiskt tid som går att boka. De har ett pris och de har många gånger en specifik utövare. Och tittar man på oss som konsumenter eller patienter så är det faktiskt många gånger det man är ute efter. Man vill inte bara boka en klinik, utan man vill faktiskt boka en specifik sak. Tänk dig att du är ute och näthandlar om du kommer in till en webbutik och de har olika kategorier. De har friluftskläder, de har skidkläder. Du vill ju faktiskt se de olika märken också, vilka olika modeller som finns, och det är väl en av skillnaderna mellan oss och 1177 Vårdguiden. Och sen så kanske den största skillnaden är ju gentemot vårdgivarna, för att vi är ju en samlingsplats där du som vårdgivare kan få hjälp med att fylla dina tomma tider. Eller du kanske har öppnat upp med ny läkare med ny disciplin och vill få fler patienter som ska hitta till dig? Det är vi ett verktyg för.
00:21:35
Staffan: Vi har fått en fråga från en av våra besökare här om prickar och födelsemärken. Undrar varför får man dem och är det farligt. När ska man uppsöka vård?
00:21:45
Dr Mikael: Nej, det är inte farligt. Det är normalt att ha födelsemärken. Det finns olika sorters. Det kan vara en ansamling av pigment. Det kan vara ansamling av kärl, röda märken eldsmärken har man säkert hört talas om. Och såna här saker. Det är föränderligheten som man ska vara uppmärksam på. Man kan fråga här a b c d. A står för asymmetri. Med ett märke som ser konstigt ut, inte runt eller utan de har ett asymmetriskt utseende. B står för borders, kant, har det en ojämn kant så är det inte bra. C står för color, om det har flera färger eller färgförändring. Då är inte det bra. Sen kommer vi till grej, D, diameter. Alla fläckar som är mindre än en halv centimeter är ofarliga. Va? Vågar han säga det. Ja. Sex millimeter, kanske man kan tänka sig. Principiellt sett. Och skulle jag ha fel när det ändå växer. Då tar man en på att, nu är den större än sex millimeter och har vuxit eller är som ett sår som kliar. Och då ska man söka förstås.
00:22:47
Staffan: Och nu är det någon som snart ska bli mamma här, som har en massa födelsemärken och hon ska snart få barn och hon undrar om det är en ny stor chans att hennes barn får massa födelsemärken.
00:22:59
Dr Mikael: Det finns ju en stor ärftlig komponent, så det bor ju på hur hur pappan ser ut då. Men det är det vi hänger ihop litegrann, det gör det.
00:23:07
Staffan: Och sen känner inte jag till, så det här ska bli intressant att höra. Vi har fått en annan fråga här. Hej! Jag har hört att det finns något som heter att ugly duckling. Vad är det?
00:23:16
Dr Mikael: Ugly duckling är den fula ankungen? Det är om du har många förändringar eller eller födelsemärken och en sticker ut. Den ser inte ut som den andra. Då är det observandum.
00:23:30
Staffan: Då kommer vi osökt in på nästa fråga. För det är du någon som har en vän som har tagit bort födelsemärken med laser? Och den undrar är det lika bra som att ta bort de kirurgiskt? Och vad är skillnaden egentligen?
00:23:43
Dr Mikael: Är dum när man använder laser oftast. Då är det för att det ska bli kosmetiskt snyggare. Men om du har till exempel ett malignt melanom, då använder man sig absolut och skär man bort dem. Punkt slut och sen så kan man frysa eller på annat sätt, även om det finns lite varianter. Men då ska det ändå först bort. Så att det går inte att ersätta. När du exempel lasrar bort och en hudförändring eller någonting så har får du ingen uppfattning om vad det var. När man skär bort det så skickas det på envävnadstydning och så tittar man på. Ja, det här såg ut på det här. Det här sättet så blir det ju inte med än en laser. Sen när det gäller behandling av vissa födelsemärker med laser så är det ju fullständigt överlägset med laser vad det gäller kärlförändringar som man får kärlen att koagulera. Då finns det inga blodkärl och då bleknar födeslemärket. Så ett par, tre, fyra, fem av ett stort utbrett rött märke i ansiktet kan man nästan trolla bort.
00:24:44
Staffan: Vi har fått en fråga här om malignt melanom. Hudcancer? Är det någon plats på kroppen? Är det mer vanligt?
00:24:52
Dr Mikael: Vad det gäller malignt melanom så är det… Det finns ju olika cancerformer då vad gäller hudcancer. Jag kan väl ta de här basaliom mycket i ansiktet. De håller sig lokalt, sprider sig principiellt sett aldrig. Och sen har vi då en skivepitelcancer, som är vår solbelyst hud i huvudsak. Och sen så har vi då malignt melanom som kan vara var som helst. Man kan till och med ha det i ögon, i näthinnan och på många konstiga ställen. Man får det av strålning, men den kan komma på många olika lokaler.
00:25:28
Staffan: Ja, jag har ju begåvats med en näsa som var lätt att fånga upp de här solstrålarna så att den tenderar att gå från lila till rosa till. Jag ser ju brun blir, men det håller inte mina vänner med om. Men är det vanligare att få hudcancer om man utsätter sig för en lättare brännskada på samma plats upprepade gånger? Hur ska jag tänka?
00:25:50
Dr Mikael: Ja verkligen, det ska du absolut undvika. Och du är känsligare som barn så . Man ska se till att barn inte bränner sig. Det är ju så här med malignt melanom nu och att ett incidenten, antalet ökar, men överlevnaden ökar mycket, mycket mera. Vi botar det här av flera skäl. Dels för att vi är bättre på behandla det och vi upptäcker det tidigare. Men det vore en soltendensning att man av brände sig på 70, 80, 90 talet. Och det här ändrade resemönstret som står det som står för de här förändringarna över tid. Principiellt sett kan man säga att det är mängden uv strålning över tid. Det här är undantaget att man bränner sig. För det är riktigt dåligt. Men det är ju så här också, och det sitter jag här och säger. Jag har varit kontroversiell i det här läget, att det har väl haft en liten lätt kulört av och till.
00:26:45
Staffan: Du har ju en och annan soltimme.
00:26:47
Dr Mikael: Jag tror inte nån har sett mig bränd, så jag tror inte jag sett mig själv bränd i stort sett en enda gång som är gjort av misstag. Jag hade en keps med vänner bakom fram och då blir det som ett hål. Jag trodde den täckte pannan, men avsikten var att täcka pannan. Men det visar att ni vet vad som krävs. Och då. Då tänkte jag inte på det, så då brände jag mig det och det kan jag känna av, och det var ju korkat, men så är det ibland. Vad det gäller utvecklandet av hudcancer kan vi i den korta versionen säga är att om man har bränt sig och vilken hudtyp man har. Men det är ju så att vi har melanocyter. Det är de pigmentbildade celler som gör melanin. Vad är då melanin? Jo, det är vårat skydd. Den bruna huden är ju ett skydd mot uv strålar. Det funkar ju som de ska. Rödhåriga, blåögda, grönaögda, fräknade tål sol mycket, mycket sämre. Kommer man från Irland med gröna ögon och fräknar? Sorry, det blir ingenting. Det är bara att låta bli. Är det orättvist? Ja.
00:27:48
Staffan: Vad är jag för hudtyp?
00:27:50
Dr Mikael: Vi kan ta det där. Det är lite kul. 2,5.
00:27:52
Staffan: Vad innebär det?
00:27:53
Dr Mikael: Det innebär att hudtyp 1 är en sån som alltid blir röd aldrig blir brun hy. Typ 2 är en som blir ofta röd, men ibland brun. Hudtyp 3 är en som oftast blir brun, men ibland röd om man solar för mycket. En typ 4 blir ytterst sällan röd överhuvudtaget. Hur typ 5 i Medelhavsområdet norr om Sahara,. Hudtyp 6 söder om Sahara.
00:28:22
Staffan: Kan man träna upp sitt med på något sätt?
00:28:24
Dr Mikael: Lite grann. Dels har det ju med ålder att göra. Gravida får ju mörka bröstvårtor man får mörkare leverfläckar och sånt här. Och de bleknar inte sen efter graviditeten. Det finns kvar.
00:28:37
Staffan: Så husmortipset att man ska för sola innan sommarsemestern i Grekland. Det är ett slag i luften. Kan man gå till solarium?
00:28:45
Dr Mikael: Men jag tänkte du skulle fråga precis solarium. Det är ju en annan. Det är ju lite mer UVA. UVB och UVA finns i solljus. UVC försvinner i atmosfären. UVA går lite djupare och förstör elasticitet i huden och det är ju mer sånt som finns i solarium och UVB retar och går grundare, men ger oss våran solbränna då. Så att försola solariu, är det nej på. Det funkar inget bra, men däremot så är hemligheten att börja försiktigt. Man får ta det stegvis, helt enkelt.
00:29:21
Staffan: så att man kan sammanfattningsvis säga att solariumet inte är en genväg till en bra bränna.
00:30:02
Staffan: Du nämnde tidigare hur man har solat de olika decennierna. Som jag själv har växt upp på som nämnde på 80 och 90-talet så brände jag mig varenda sommar. Hur ser du på solskyddsfaktor?
00:30:13
Dr Mikael: Solskyddsfaktor är jättebra. Den bästa solskyddsfaktor är kläder och har man till exempel ett barn som då kan leka på stranden och sådant kan mycket väl ha på sig en tröja eller en lättare t-shirt eller någonting. Om man nu befinner sig på en semesterresa eller någonting. Det är en ganska kort period i Sverige när solen är farlig här och nu ryser en del, men principiellt sett så från maj, juni, juli, augusti så tar lite annorlunda, men på hög höjd i fjällen. Då gäller det här inte riktigt. Svårigheten med solskyddsfaktor är att det blir väldigt ojämnt som man lurar sig lite grann. För att nå den här skyddsfaktorn som står, solskyddsfaktor 50 eller 30 , så måste man smörja mycket mer än vad man är van vid. Det blir väldigt ojämnt, man kommer inte åt. Man måste förstå att det är väldigt svårt, med reproducerbarheten. Jag kan inte sitta som läkare och säga att det inte är bra att skydda sig mot UV-strålning, för det är det, men man ska sola med måtta. Och om man ska göra det med lite eftertanke. Man ska veta jäkligt väl vilken hud typ man har. Så då kan man styra efter det i mångt och mycket.
00:31:24
Staffan: Vad använder du för solskyddsfaktor?
00:31:27
Dr Mikael: Om jag säger det så då blir väl väldigt upprörda känslor. Jag använder solskyddsfaktor 50 på läppar och näsa och det här stället där jag brände mig.
00:31:46
Dr Mikael: Solljus har ju andra effekter också vad det gäller psyke och D-vitamin och allting. Du måste vara i solen. Personer från Mellanöstern som kommer hit och täcker sig med den lilla sol som man har, och så täcker man sig med kläder. Då får man D-vitaminbrist. Det är välkänt. Nästan varannan niondeklassare i Norrland har D-vitaminbrist.
00:32:12
Staffan: Hur ser du på D-vitamin som kosttillskott?
00:32:15
Dr Mikael: Om man äter normal kost så räcker det. Och går man ut i solen som idag till exempel, så kan man gå med t-shirt i 15 minuter. Då har man fått i sig det man kan få på en dag. Räcker gott. Det har varit fin dag idag.
00:32:33
Staffan: På vården.se finns fler än 18 000 legitimerade vårdgivare inom alla möjliga vårdområden. De här yrkesgrupperna tycker vi förtjänar lite extra uppmärksamhet. Och den här gången så slår var hjärtan lite extra hårt för alla barnmorskor. Ni är det första våra barn möts av, ni har ansvar för vården av mamman, barnet, före, under och efter förlossningen. Och inte att glömma den viktiga utbildade roll ni har inom sexualundervisning med mödravård, förlossning och gynekologi. Har du någon barnmorska som haft en viktig roll i ditt liv eller kanske någon annan typ av vårdgivare som du vill hylla lite extra här i podden. Gå då in på vården.se eller skicka dm via Instagram.
00:33:27
Staffan: Stort tack doktor Mikael för den här pratstunden. Det har varit väldigt intressant. Jag hoppas att vi berör många av våra lyssnare och ger lite inspiration och råd om hur man ska hantera de här mycket viktiga ämnena.
00:33:42
Dr Mikael: Tack så mycket för det. Och är det så att jag har varit otydlig så återkom gärna och skriv in till oss igen på något vis. Höra av er så ska jag förklara igen hur jag känner och tänker kring att Sverige ska få den bästa vården.
00:33:58
Staffan: Och glöm inte nu. Vill du leva lite längre, träna då tre gånger i veckan minst 30 minuter, för det har doktorn sagt.