• Sök

    Sök

  • Jämför

    Jämför

  • Boka

    Boka

Skicka en bokningsförfrågan eller ring för att komma i kontakt med den vårdgivare du valt.

Blogginlägg maj 2017

Ortoped, ortopedingenjör eller ortopedtekniker?

09:53 - 22 maj, 2017 0 Övrigt

Vet du vad skillnaden är mellan en ortoped, ortopedingenjör och ortopedtekniker? Med hjälp av Azim Osman, ortopedspecialist på Bromma Ortopedmottagning, ortopedtekniker Paul Lemoure och ortopedingenjör Erik Dickson på Ortopedteknik vid Sophiahemmet samt Camp Pro, får vi veta mer om deras olika yrken och hur de hänger ihop!

Ortopedtekniker på Sophiahemmet pratar med patient

Vad gör en ortoped?

En ortoped är en legitimerad läkare med specialistutbildning inom ortopedisk kirurgi. Ortopeden diagnosticerar och behandlar sjukdomar inom rörelseorganen (skelett, muskler, mjukdelar och leder) ända från nacke till tå på både vuxna och barn. Det kan vara både medfödda skador eller senare tillkomna som till exempel arbetsskador eller olyckor. Oftast behandlas sjukdomarna med kirurgiska ingrepp men även farmakologisk behandling, rehabilitering och fysikalisk behandling förekommer.

– En läkarundersökning hos en ortoped inleds med ett samtal där man pratar om sjukdomshistorik, läkemedel och livsstilsfrågor för att få en bild av patienten, säger Azim Osman, ortopedspecialist på Bromma Ortopedmottagning. Sedan pratar vi om aktuella besvär eller skador från rörelseorganen och läkaren utför en kroppsundersökning. Till sist ställs diagnos och tillsammans med patienten diskuteras behandling och uppföljning.

Vad gör en ortopedingenjör?

En ortopedingenjör har en ortopedingenjörsexamen med huvudområdet ortopedteknik. Ortopedingenjören arbetar med hjälpmedel som sitter utanpå kroppen och som ersätter eller assisterar någon kroppsdel som inte fungerar som den ska. Det kan vara en protes som ersätter en förlorad kroppsdel eller ortos som ersätter en förlorad funktion. Tekniken som används i yrket är unik och fokuserar på att hjälpa människor med funktionsnedsättningar. En ortopedingenjör arbetar oftast på en ortopedteknisk avdelning.

– Hur undersökningen hos ortopedingenjören går till beror helt på vilken typ av diagnos och smärtproblematik du har, säger Erik Dickson, ortopedingenjör på Ortopedteknik vid Sophiahemmet. Men en grundlig undersökning av rörelsemönster, rörelseomfång, anatomi och förutsättningar görs. Det vanligaste är fotrelaterade problem, men även problem i knä, höft, arm och rygg är vanligt. Inom ortopedtekniken är inlägg och skor de vanligaste hjälpmedlen, därefter kommer olika ortoser för fot, ben, arm, hand och rygg.

Vad gör en ortopedtekniker?

En ortopedtekniker har ett stort fokus på materiallära och praktiskt kunnande. Ortopedteknikern har ett mycket nära samarbete med ortopedingenjören och man arbetar tillsammans för att anpassa och tillverka ortopedtekniska hjälpmedel unikt anpassade för varje patient.

Arbetet som ortopedtekniker kräver hög teknisk kompetens i produktions- och tillverkningsteknik där tekniken måste anpassas till individuella lösningar. En ortopedtekniker arbetar oftast på en ortopedteknisk avdelning och är specialiserad på att tillverka ortopedtekniska hjälpmedel.

Skelett av fot, gjuter sulor

Vilka är de vanligaste skadorna/problemen inom ortopedi?

Av de som söker hjälp hos en ortoped i Sverige är de största diagnosgrupperna frakturer och andra traumatiska skador, artros och reumatoid artrit, ryggsjukdomar och problem relaterade till idrotts- och annan fysisk aktivitet.

De patienter som besöker en ortopedteknisk avdelning är bland annat patienter med neurologiska diagnoser såsom stroke, ALS, MS och Alzheimers. Även diabetiker, traumapatienter, CP, skolios, reumatiker och patienter med idrottsrelaterade skador.

– Ytterligare en grupp patienter är de med till exempel hälsporre, och metatarsalgi, säger ortopedtekniker Paul Lemoure på Ortopedteknik vid Sophiahemmet. De kan genom tejpning och inlägg få hjälp på den ortopedtekniska avdelningen. Alla typer av människor i olika åldrar besöker en ortopedteknisk avdelning, men som i vården i stort är det fler äldre än yngre patienter.

Undersökning av knä

Hur går jag tillväga för att söka hjälp?

Har du sjukdom eller smärta i skelett eller rörelseorgan och du vill ha en diagnos ställd bör du söka hjälp hos en ortoped. Om du behöver hjälp att prova ut ett hjälpmedel som till exempel en ortos, protes, skor eller ortopediska fotbäddar, söker du däremot hjälp av en ortopedingenjör på en ortopedteknisk avdelning.

– Oftast behövs en remiss från vårdcentralen, men vissa privata ortopeder kräver ingen remiss, säger Azim på Bromma Ortopedmottagning. Du kan även söka direkt till en ortoped om du har en egen sjukvårdsförsäkring.

Har du rätt att få ett hjälpmedel via landstinget skrivs en remiss från en specialistläkare eller i vissa fall en fysioterapeut. Många söker hjälp och betalar själv eller via sin sjukvårdsförsäkring för till exempel enklare ortoser för stöd och avlastning av knän, handled eller för olika fotproblem som avlastas med ortopediska fotbäddar.

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera

Fästingsäsongen är här!

09:01 - 15 maj, 2017 0 Vaccin

Nu när fästingsäsongen är här är det viktigt att se över sin vaccination mot TBE, en fästingburen virusinfektion. Med hjälp av Peter Gutniak, VD på Vaccinationsgruppen, får vi veta mer om de fästingburna sjukdomarna TBE och borrelia och hur du kan skydda dig mot dem.

Sommaräng med högt gräs

TBE är vanligast vid östkusten

Fästingsäsongen i Sverige brukar pågå från mars till slutet av oktober eftersom fästingar är aktiva när temperaturen överstiger fem grader. TBE är vanligast vid kusten i Stockholms, Södermanlands- och Uppsala län men har under de senaste tio åren brett ut sig mer geografiskt och sjukdomen har också blivit vanligare.

– Det har med fåglarnas rörelsemönster att göra, säger Peter Gutniak, VD på Vaccinationsgruppen i Stockholm. TBE är vanligare österut, i Ryssland och Baltikum, men fåglarna sprider det hit. Sedan sprids fästingarna, och därmed smittan, vidare med andra djur som rådjur och sorkar. Viruset har dessutom spridit sig mer norrut och västerut de senaste åren, både beroende på klimatförändringar och att vi breder ut oss mer.

Virusinfektionen TBE

TBE är en fästingburen virusinfektion som kan leda till inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Ungefär två tredjedelar av de som smittas får lindriga besvär och blir friska efter någon vecka medan upp till en tredjedel drabbas av hjärn- eller hjärnhinneinflammation.

Oftast kommer symptomen 4-10 dagar efter fästingbettet och symptomen brukar då vara huvudvärk, muskelvärk, trötthet och feber. Om viruset sprids vidare till hjärnan får du ytterligare symptom efter ungefär en vecka. Då kan du få hög feber, svår huvudvärk och även drabbas av kräkningar, ljuskänslighet och yrsel. Det kan ta flera månader innan du blir frisk och har du otur kan du få bestående besvär.

Varning för TBE

Vaccinera dig mot TBE

Endast några få procent av fästingarna är bärare av viruset vilket gör att risken att smittas av TBE efter ett enstaka fästingbett är ganska liten. Men sedan 2000-talet har fallen av TBE mer än fördubblats och smittan har spridits utanför de vanligaste riskområdena. Då det inte finns något botemedel mot TBE är vaccin ett bra alternativ för att skydda sig.

– De som rör sig i skog och mark mellan vår och höst i riskområden bör vaccinera sig mot TBE, säger Peter. Det är viktigt att hålla koll på TBE-vaccineringen eftersom du behöver fylla på den regelbundet.

Vaccinet mot TBE kan tas från ett års ålder och grundvaccinationen består av tre doser om man är under 60 års ålder och inte immunsupprimerad. De två första doserna tas med en månads mellanrum och den tredje dosen tas inför nästa säsong. För att behålla skyddet bör du vaccinera dig en fjärde gång efter tre år och därefter är det var femte år som gäller.

Äldre och immunsupprimerade bör ta en extra dos två månader efter dos två, men sedan kan de följa samma schema som alla andra, alltså en dos inför nästa säsong och ytterligare en efter tre år och sedan var femte år.

– Sammanfattningsvis, och för att svara på den fråga som vi får oftast, så kan yngre och fullt friska fylla på med en dos vart femte år efter totalt fyra doser, medan de äldre bör göra det efter minst fem tagna doser, säger Peter.

Här kan du hitta en vårdgivare som kan vaccinera dig mot TBE!

Sommaräng i sol

Borrelia är vanligare än TBE

En vanligare fästingburen sjukdom är borrelia. Ungefär 10-20 % av fästingarna bär på borreliabakterier och i Sverige smittas upp mot 10 000 personer varje år. Det första symptomet på borrelia brukar vara en rodnad runt bettet. Rodnaden är minst fem centimeter i diameter och brukar uppstå en till fyra veckor efter fästingbettet. Du kan också få en sjukdomskänsla och feber, och får du ingen behandling kan infektionen sprida sig till nervsystemet och lederna. Om du misstänker en borreliainfektion ska du kontakta sjukvården.

Behandling mot borrelia

Visar det sig att du har borrelia behandlas du med antibiotika. Tyvärr finns inget vaccin mot borrelia men du kan tänka på att titta så att du inte fått någon fästing när du varit i ett riskområde.

– Det tar en till två dagar för smittämnet att överföras till människan, säger Peter. Det betyder att du kan förhindra att få smittan om du tar bort fästingen så snart som möjligt. Det är en skillnad jämfört med TBE då du blir smittad direkt när fästingen biter dig.

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera

Vad är skillnaden mellan kiropraktor och naprapat?

18:39 - 10 maj, 2017 1 Hälsa

Frågan dyker ofta upp hos patienter och andra som inte riktigt har koll på skillnaden. En allmän uppfattning är att kiropraktorer justerar ryggen och att naprapater främst håller på med muskulära behandlingar. För att särskilja yrkena har vi intervjuat Niklas Humbla, leg. kiropraktor på Corpus Kiropraktik, och Josefin Öberg, leg. naprapat på Rådmanskliniken. De berättar vad deras yrken innebär och när du ska söka hjälp hos en kiropraktor respektive naprapat. De ger också tips på övningar för att förebygga problem i rörelseapparaten.

naprapat-undersökning

Vad gör en kiropraktor?

Kiropraktorn undersöker ryggradens leder och muskler med händerna. På så sätt diagnostiseras spänningar, inskränkta leder, ändrade rörelsemönster och eventuella skador. En led som är begränsad i sin rörelse kan ge smärta både lokalt i leden men även i andra delar av kroppen. Vanliga sökorsaker är ryggskott, nackspärr, axel och höftbesvär men även andra led- och muskelbesvär behandlas. Niklas valde kiropraktoryrket för att han är intresserad av kroppen, träning och ville jobba med att hjälpa människor.

– Utbildningen till kiropraktor är fem år och till naprapat fyra år, säger Niklas, leg. kiropraktor på Corpus Kiropraktik. Därefter följer ett års praktik för bägge yrkesgrupperna för att erhålla legitimation från Socialstyrelsen.

Under de sista åren på utbildningen blir de specialiserade på att både upptäcka och behandla (manipulera) rörelseinskränkta leder. Det innebär att man justerar leder med specifika handgrepp för att återställa bästa möjliga rörlighet i leden vilket leder till muskelavslappning och minskade besvär. Kiropraktorer jobbar även i förebyggande och rehabiliterande syfte samt med muskelbehandling. 

Vad gör en naprapat?

En naprapat förebygger och behandlar funktionsrubbningar och smärttillstånd i rörelse- och stödorganen. De undersöker muskler och leder på olika sätt, bland annat genom ortopediska tester. Genom att behandla både muskler och leder nås en bättre funktion och rörlighet i hela kroppen. Denna helhetssyn är själva kärnan i naprapatin. Josefin skolade om sig till naprapat efter att ha arbetat som kock under många år.

– De vanligaste behandlingsmetoderna är mjukdelsbehandling i kombination med ledbehandling, säger Josefin Öberg, leg. naprapat på Rådmanskliniken. Mjukdelsbehandling kan bestå av massage, dry needling, strömbehandling eller stretch och träning.

kiropraktor

Är det någon skillnad mellan kiropraktor och naprapat?

Ofta är utbildningen till naprapat eller kiropraktor en grund som många terapeuter bygger vidare på med ytterligare tekniker. De kan till exempel vidareutbilda sig inom akupunktur och använda det som behandlingsmetod, även fast det inte ingår i utbildningen. Det gör det därför svårt att veta vad som skiljer yrkena åt eftersom det ofta är individuellt mellan olika terapeuter.

Det bästa är oftast att leta efter en terapeut som är specialiserad på just det problem du söker för snarare än att titta på vilken yrkestitel terapeuten har. Många går också på rekommendationer från bekanta när de söker hjälp.

De behandlar patienter i alla åldrar

Det är stor åldersspridning bland kunderna hos båda terapeuterna. De är alltifrån 10-90 år och bland patienterna finns människor med många olika yrken. Det kan till exempel vara hantverkare, personal inom vården eller som arbetar på kontor. Och de har kunder som är både elitidrottare och icke-idrottare. Fördelningen mellan män och kvinnor är ganska jämn, men statistiskt sett söker kvinnor oftare vård och då är åldern 40 år och uppåt överrepresenterande.

– Det är svårt att säga vad det beror på, säger naprapaten Josefin. Antingen har kvinnor mer ont eller så är de bättre på att söka hjälp för sina problem.

kiropraktor-undersökning

Förebygg problem med rätt ergonomi

För att undvika skador och problem är det viktigt att ha en bra hållning men också att variera sin arbetsställning under dagen och ta pauser. Jobbar du på kontor ska du helst ändra höjd på bord eller stol ett par gånger i timmen, och byta mellan stående och sittande flera gånger om dagen.

Även om du har en bra hållning är det viktigt att ta mikropauser där du reser dig upp och sträcker på dig. Det är den statiska ställningen som skapar flest arbetsrelaterade problem, därför är variation och vardagsmotion viktigt. Stress i olika former påverkar också hela vår kropp; fysiskt i form av smärta och psykisk stress kan påverka välbefinnandet negativt.
– Det är viktigt att lyssna på kroppen och sök hjälp om du behöver, säger naprapaten Josefin.

Här kan du hitta en legitimerad kiropraktor eller en legitimerad naprapat att boka tid hos!

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera

Så får du sommarfina fötter!

10:52 - 05 maj, 2017 0 Fotvård

Inför sommaren och bytet från täckande skor till sandaler är det många som uppmärksammar sina fötter och kanske upptäcker problem som du inte tänkt på under vinterhalvåret. Carola Petrini Schriwer, medicinsk fotterapeut på Kungsholmens Fotvård, berättar vilka de vanligaste fotproblemen är och hur du får sommarfina fötter.

Medicinsk fotterapeut Carola Petrini Schriwer

– Vanliga fotproblem är nagelsvamp, plantarfacit (hälsporre) och torr hud med hälsprickor, säger Carola Petrini Schriwer, medicinsk fotterapeut på Kungsholmens Fotvård.

Vad är nagelsvamp?

Nagelsvamp utvecklas långsamt och är i början smärtfritt, något som gör att det lätt kan missas. Tidiga symptom på nagelsvamp kan vara en vit eller gul fläck under nagelns ytterkant. När svampen sprids får du ofta en större missfärgning av nageln och tjocka, spröda naglar som vittrar sönder i kanterna.

Nagelsvamp kan drabba alla men det är vanligast hos äldre, idrottare och hos de som arbetar i samma skor hela dagarna. Det förekommer oftare hos män än hos kvinnor och personer med diabetes eller nedsatt immunförsvar löper större risk att få det.

– Om du har nagelsvamp är det bra att prata med en medicinsk fotterapeut eller hudläkare om passande behandling, säger Carola. Det finns till exempel olika typer av lack att pensla på, andra alternativ är laser eller tablettbehandling. Tänk på att inte vänta för länge innan du behandlar svampen eftersom det kan sprida sig och du kan smitta andra.

Produkter för medicinsk fotvård

Smärta i hälen

Plantar faciit, även kallat hälsporre, är en inflammation i fotvalvets fästen, ett bakre vid hälen och ett främre bakom stortån, som gör att det smärtar rejält i valvet och hälpartiet. Det brukar göra extra ont när du tar de första stegen på morgonen eller efter vila.

Hälsporre är vanligt och kan drabba vem som helst, men ofta är det kvinnor över 40 år som får det. Orsakerna kan vara mycket gående och stående på hårt underlag i skor med dålig dämpning. Det kan också bero på plötsligt byte av träningsform eller felbelastning.

– Det vanligaste är behandling i form av sulor för avlastning och fotövningar som ökar cirkulationen och därmed hjälper läkningen, säger Carola. Stötvågsbehandling kan också fungera, samt kortisoninjektioner i akuta fall. Skadan brukar läka ut av sig själv men det kan ta tid, ibland ett år eller längre än så. Det du kan tänka på är att inte stå och gå på hårt underlag i onödan och att investera i skor med bra dämpning som är snälla mot fötterna.

Fotvårdsbehandling hos medicinsk fotterapeut

Torra hälar med hälsprickor

Hälsprickor uppstår ofta på grund av att hälarna är så torra att de spricker. Det kan också bero på för tung belastning och att den torra huden inte orkar stå emot trycket från kroppsvikten vid varje steg. Varmt klimat och regelbunden användning av öppna skor, exempelvis sandaler, kan också bidra till hälsprickor.

– Har du torra fötter med eventuella hälsprickor behöver du framför allt smörja in fötterna, helst varje dag, säger Carola. Om du har många förhårdnader med sprickor i rekommenderas besök hos en fotvårdsterapeut som försiktigt skär bort förhårdnaderna och slipar samt smörjer fötterna. Vänta inte för länge med att behandla hälsprickor, många och djupa hälsprickor kan vara svåra att behandla!

Här kan du hitta en medicinsk fotvårdsterapeut som kan hjälpa dig med sommarfina fötter!

Text: Lisa Sjögren

av Moa Wikström Kommentera