3. Vad kostar vården?
I dagens avsnitt reder vi ut det här med vad vården egentligen kostar. Vad kostar det för dig som patient och vad kostar det Sverige?
Dr Mikael reder också ut det här med vårallergier och pollen och om det stämmer att man kan vara pollenallergisk året om.
Och så svarar dr Mikael på om man ska vaccinera sig mot TBE eller inte.
Nu kan du också läsa avsnittet här nedan!
Avsnitt 3 av “Utforska vården med dr Mikael”
00:00:00
Dr Mikael: Och det är ju väldigt, väldigt spännande veta att det kostar hundra kronor om dagen att ligga i respirator på intensiven eftersom det dygnet kostade 50 000.
00:00:09
Staffan: Det är ju helt otroligt.
00:00:14
Staffan: Mitt namn är Staffan Gustafsson och varmt välkommen till Utforska vården med doktor Mikael.
00:00:45
Staffan: I dagens avsnitt reder vi ut det här med vad vården egentligen kostar. Vad kostar för dig som patient och vad kostar det för Sverige? Dr Mikael reder också ute här med vårallergier och om pollen. Och om det stämmer att man kan vara pollenallergisk året runt. Och så svarar ju självklart dr Mikael på om man ska vaccinera sig mot TBE eller inte. Varmt välkommen till tredje avsnittet av Utforska vår med doktor Mikael.
00:01:12
Dr Mikael: Tack så mycket.
00:01:13
Staffan: Det mittemot mig har gett honom: Sveriges folkbildare, doktor Mikael. Välkommen!
00:01:19
Dr Mikael: Tack så mycket för detta.
00:01:20
Staffan: Hur är läget?
00:01:21
Dr Mikael: Alldeles utmärkt. Solen står som spön i backen och jag är glad.
00:01:25
Staffan: Härligt. Du har fått lite bruna.
00:01:27
Dr Mikael: Faktiskt har jag varit ute i åtta minuter.
00:01:31
Staffan: Men du, åter till allvaret. Hur har det gått med flytten?
00:01:35
Dr Mikael: Ja, den har förlöpt ganska väl faktiskt. Lättare trötthet i ryggslutet. Det är ju mycket lyfta och bära. Även om man har fått mycket hjälp. Men det har gått bra.
00:01:45
Staffan: Den är ju inte det här fördomspodden. Men jag ser dig som en person som packar upp alla lådor på en vecka och sedan har bara njutit.
00:01:52
Dr Mikael: Jag river upp det rätt mycket och rätt fort, men det var rätt mycket. 120 lådor per person så att det är att man måste göra det lite strukturellt. Men bra träning? Ja, i alla fall på bålstabiliteten och vinglar runt med de där lådorna. Härligt.
00:02:12
Staffan: Nu tänkte att vi skulle dyka in lite i frågan vad vården egentligen kostar och min första fråga då. Är ett vårdbesök, kostar det lika mycket oavsett var man går.
00:02:22
Dr Mikael: Nej, men det är väldigt liten skillnad. Det finns ju i saker som är gratis. Där gör regionerna lite olika. Vaccinationer kostar ingenting. Barnavårdcentralen kostar ingenting. Sjukdomar med sexuellt överförbara sjukdomar under 20 års ålder och så vidare. Det en hel del som är helt gratis. Smittspårning kostar ingenting och sen så har man olika patientavgifter i olika regioner. Och med regioner menar jag nu gamla landsting. Det heter ju regioner nu för tiden, men jag undrar ju liksom ibland vart det har tagit vägen. Men det är så lätt när man ändrar organisationens namn. Så det är ganska små variationer, alltifrån 150 till 200 och sen så kan det kosta mellan 200 och 500 kronor för att bli remitterad till en specialist.
00:03:22
Dr Mikael: Sen är en annan helt annan historia om man behöver vård på sjukhus och sånt här, och det är där finns det. Dels så finns det högkostnadsskyddet som är olika i olika regioner, men på ett ungefär kostar det också hundra kronor om dagen när man är inlagd. Och det är ju väldigt, väldigt spännande att veta att det kostar hundra kronor om dagen att ligga i respirator på intensiven, eftersom det dygnet kostar 50000. Det är helt otroligt. Ja, och då är det skillnad också på intensivvård, vanlig intensivvård och neonatalsjukvård och sånt här. Då kan man ha passerat hundratusen per dygn. Och i ljuset av detta så försvinner patientavgiften på 200 spänn och hundra spänn om dagen. Det är liksom ingenting. Och det är ju det här som är styrkan med svensk sjukvård, att den är hyfsat rättvis. Vi har nästan inte några korrumperade sjukvårdspolitiker och med några gått har ju gått före i kön lite här och där.
00:04:18
Staffan: Jag vet inte, jag visste inte om jag vågar hugga på dem, men det gjorde du själv.
00:04:21
Dr Mikael: Ja för tusan. Men om man jämför. Jag jobbat i USA. Jag har sett en mängd avarter med försäkringssystem som inte någon kan övergripa. Man förstår dem inte, de är orättvisa. Man ska livnära en hel sektor med sin sjukdom och det har vi väldigt lite av.
00:04:42
Staffan: Jag förstår. Så att med det sagt och då stryker jag min nästa fråga. För dem var ju då faktiskt att var femte svensk vill veta mer om hur privat vård fungerar.
00:04:53
Dr Mikael: Privatvård är ju oftast en försäkring. Du betalar en årsavgift eller vad du gör och doktorn betalar malpractice insurance om jag tar USA som exempel, som kan ligga någonstans mellan 40 och 60 procent av det totala man drar in som doktor, i synnerhet om man i obstetriker, förlossningsläkare. I många stater så har man slutat jobba ensam. Man vågar inte. Man måste ha en second opinion i det akuta skedet, för annars blir man stämd på miljoners miljoner och då går ju pengarna någon annanstans än till vård. Då går de till försäkringssituationer. Det är liksom så man ska livnära en hel sektor. Och vi har ett bra system. Jag säger igen jag är part i målet. Jag har jobbat i 35 år i den här systemet. Visst finns det brister, men jag vet inte hur många gånger patienter som har kommit utomlands blivit vårdade utomlands som kommer hem och så, säger dom. “Äntligen hemma! Nu kan jag lita på vården.” Det är jätte vanligt när man är borta, när man gör illa sig på Mallis eller bryter benet i Österrike eller fastnar i Thailand och kommer inte hem, och det kostar hundratusentals kronor om man får mycket konstig vård. Absolut noll information, och så kommer man hem och så blir det som en annan dag, en annan värld. “Åh, vad skönt att vara hemma igen.” Jag har hört det tusentals gånger,
00:06:24
Staffan: Det här väcker min nyfikenhet lite för att det börjar komma upp lite möjligheter för en person som kanske inte har en sjukförsäkring att betala vård helt själv. Ponera att man vill göra något ortopediskt ingrepp och sen så betalar man den operationen helt själv för att det kanske går snabbare till exempel. Hur omfattas man av skydd? Ponera att allting går åt pipan. Kan man åka till akuten och få hjälp ändå.
00:06:49
Dr Mikael: Ja, det kan man. Vi tar hand om alla misslyckade fall. Vi har ingen rätt att neka. Du går till en plastikkirurg och brösten hamnar upp och ner. Och vad ska man göra? Du får en infektion. Vi tar hand om de. Kom bara! Det finns ingen vi nekar vård. Vi hjälper papperslösa. Vi hjälper alla!
00:07:12
Staffan: Jo, vi pratar hela tiden om listning och hur det fungerar och hur får egentligen vårdcentralerna betalt?
00:07:20
Dr Mikael: De får ju betalt per person, men det finns olika system i olika regioner. Hur man blir ersatt, hur vårdcentralen blir ersatt.
00:07:30
Staffan: Här har jag lite kunskap i klart inom den här. För att så som det fungerar är ju att man har en kapiteringsersättning, vilket innebär att beroende lite på hur gammal det är du barn eller gammal så tenderar vårdcentralen att få lite högre ersättning. Är du mitt i livet så får du lägre ersättning och många gånger i regionen är det politiska beslut bakom det här. Om vi backar bandet x antal år i Stockholms län till exempel. Då var fokus på att man skulle få ner köerna till vårdcentralen. Då fick man en ersättning per besök, så då var det in och ut, in och ut. Då ökade konsumtionen ganska kraftigt i Region Stockholm och vilket nu man har gått tillbaka till ett system dä man får då en fast ersättning per år som ligger någonstans mellan 400-500 kronor till 1 500 kronor per år, beroende på vilka förutsättningar eller hur gamla de här personerna är. Och sen har vi andra regioner så kan man till och med väga in socioekonomiska faktorer som styrt ersättningen. Så beroende på om du bor i ett område där mer utsatt är där man har med högre grad av sjukdom. Då kanske man får högre ersättning?
00:08:36
Dr Mikael: Ja, det verkar ju rimligt att det är så. Sen tror jag den enskilde vårdtagaren när man väl liksom söker sin vård, det här kommer långt ner på den här listan med punkter. “Varifrån kommer pengarna?” När man är sjuk så vill man bara bli frisk.
00:08:50
Staffan: Men jag tror att det är intressant i det här. Det som vi medborgare tänker på så mycket det ju hur systemet faktiskt fungerar, vilket innebär att när du går till din vårdcentral och ska träffa din husläkare. Då får du betala en patientavgift och ibland så kan det bli ganska dyrt när man ska göra olika undersökningar och utredningar och så vidare. Så är det verkligen.
00:09:11
Staffan: Vi har fått frågor till oss varför man ska bli kund till vården.se och det kan egentligen kokas ner till två huvudanledningar. För det första så är vi väldigt duktiga på att hjälpa dig att få fler patienter, eller kanske fler patienter av en viss typ. Och den andra anledningen är att vi kommer hjälpa dig att effektivisera dina flöden och kanske styra om de här fysiska telefonsamtalen in till smartare digitala kanaler helt enkelt. För det vi kan hjälpa dig med de är att fylla de här tiderna som blev avbokade, eller kanske göra det lite enklare att minska administrationen och göra mer digitala tjänster. Vår ambition är att för dig med den mindre vårdcentralen kan konkurrera mot de stora drakarna på exakt samma villkor inne på vården.se .
00:10:31
Staffan: Vi har fått väldigt många frågor om vårallergier och det ligger ju såklart i tiden nu när det allting ska börja blomma. Men en återkommande fråga som jag fått från de här människorna är ju varför har vissa allergier och andra inte?
00:10:47
Dr Mikael: Och det är en jättestor fråga om det är multifaktoriellt, som man så vackert säger. Det är många olika faktorer. Man kan ju säga så här. För femtio år sedan så rörde det sig om kanske tio procent av befolkningen som var allergisk mot någonting. Och nu är det mer än var tredje person, och det är dels finns det ett genetiskt, en ärftlighet i det här och samhället har förändrats.
00:11:15
Staffan: Då kommer jag ju på en fråga. Jag är uppväxt på sjuttiotalet, hade helttäckningsmatta hemma och jag har och mina kompisar har ju väldigt få allergier. Nu har vi småbarn hemma och det är bara att titta på mina barns klasser. Det är ju mycket allergier till höger och vänster och det flukturerar har något i folkmun lite om att “Men vi har så rent hemma, så det utvecklar alleriger”. Finns nån sanning bakom det?
00:11:37
Dr Mikael: Litegrann kanske det. Man vet vad det gäller till exempel pälsdjursallergier, allergier mot hundpäls och sånt där, är att om immunsystemet, den lilla människan här med sitt immunsystem, kommer i kontakt med ett tidigt och numera är yngre än ett års ålder, det vill säga att du växer upp på en bondgård och så jämför man. Då tar man hundra sådana barn jämfört med hundra barn som bor i innerstan i en storstad, så är det mycket mindre allergier i den lantliga gruppen. Är det så här att man ska träffa om man är orolig för att barn ska få allergi och sånt. Ska man förhindra det så ska man komma i kontakt med hund och katt och djur i väldigt tidig ålder.
00:12:30
Staffan: Så det funkar nästan efter samma principer som vaccin?
00:12:33
Dr Mikael: Lite grann. Immunsystemet är ju så nytt då. Kommer du ut vid 3 4 5 års ålder. Då är det för sent ute och då kommer du inte kunna påverka.
00:12:48
Staffan: En annan av våra besökare har skrivit in här då att personen har pollenallergi året runt. Är det vanligt?
00:12:56
Dr Mikael: Ja, det är jättevanligt att man säger det. Det är helt omöjligt att man har det. Nu ska vi inte ha en pollenkalender, men det börjar ju med al och hassel och sen så kommer björk som snart är på gång då. Och sedan kommer ju olika sorters gräs och så där, och det brukar vara väldigt distinkt ändå. Klart man kan vara allergisk mot flera saker, men man kan vara i undantagsfall allergisk i från mars till augusti. Men överlägset de flesta har en topp av nånting, det vill säga gräs eller björkpollen, till exempel i maj då. Men har man det året om, då är det ju någonting annat i ens omgivning. Men det är det här typiska: rinnsnuvan, klåda i ögonen som gör det, liksom att då har man en allergisk reaktion mot något. Det kan vara kvalster i sängen eller något som man inte tål, eller mögel eller någonting i den omgivning man befinner sig året om.
00:14:01
Staffan: Och då kommer vi osökt in på, som jag verkligen lider med, alla pollenallergiker därute nu som när våren står i blom, som lever nu under de restriktioner som finns kopplade till covid och Corona. Vad ger du för tips för dem? För det är ju så många som går runt och snörvlar ju alltid gör det den här tiden på året.
00:14:20
Dr Mikael: Jag tycker alltså inte att det är så svårt. Vi har ju haft uppe det Nyhetsmorgon det står i artiklar i dagstidningarna. Så här skiljer du covid mot allergi. En allergiker är aldrig allmänpåverkad, har aldrig feber, kan ha lite hosta, men dessutom så är det väldigt många allergiker som vet precis att om att jag har allergiska besvär i slutet av april och så fick jag covid exakt samtidigt. Näe, det är klart, det får väl läkarna titta på, men det är väldigt lätt, i nio fall av tio kan man väldigt lätt reda ut det där.
00:14:51
Staffan: Men den svåra uppgiften blir det kanske för medmänniska och när man råkar stå och nysa i Ica-kön.
00:14:57
Dr Mikael: Ja, det brukar ju sägas att hostar en, så skiter hundra på sig, och det ligger något i det.
00:15:03
Staffan: Hur funkar då med korsallergi?
00:15:06
Dr Mikael: Korsallergi är till exempel i med björkpollen då. Då finns det i något annat ämne så har man delar av det här allergenet, den här ytan, proteinet som man reagerar på. Då finns det delar av det som liknar pollen, och då får man mot det till exempel någon frukt, äpplen eller något sånt där. Och då ser proteinet i skalet likadant ut som pollen och så kan immunsystemet inte skilja på det, och då får man reaktion mot det där. Mycket, mycket sällsynt att man får anafylaktisk reaktion är alltså den här chocken. Den livshotande chocken. När nöten, som gör att man sväller igen i halsen och spnt där. Vad gäller korsallergi så brukar det inte bete sig på det sättet.
00:16:02
Staffan: Och hur ska nu på bästa sätt behandla min pollenallergi?
00:16:06
Dr Mikael: Den ska behandlas som vanligt. Ganska vanligt dock är att man bryter eller slutar vara så noggrann när man har blivit lite bättre, och det är lite synd. Nu finns en trappa hur man använder sig av behandlingen och det är ju egentligen lokal behandling och systematisk behandling, systembehandling, det vill säga allt man använder sig av sprayer och droppar, och sen så kan man med kortison eller andra histamindämpande mediciner. Och det finns spray, det finns inhalationer och det finns droppar och sånt att använda för ögonen. Och sen finns det tabletter, antihistamintabletter och så. Sen finns det ju kortisontabletter att ta till och köra kur och sånt där. Men det gör man ju inte på egen hand, utan det kan gör man tillsammans med sin husdoktor.
00:16:56
Staffan: Jag hört från vänner och bekanta som har väldiga problem med det där som har fått en spruta, något som har funkat superbra.
00:17:04
Dr Mikael: Det finns ju. Förr hette det hypersensibilisering, nu heter någonting annat, men då får man 50 sprutor, flera gånger i veckan, under mycket lång period. Och det blir speciellt och då ska man ha mycket uttalade symptom.
00:17:16
Staffan: Så det inte bara är en spruta?
00:17:18
Dr Mikael: Nej, det är det inte. Men det finns. Det är på gång att man kan långsamt vaccinera sig med tabletter som smälter på tungan. Det håller man på. De är hyfsade för rätt grupper, men man har inte hunnit eller hittat hela vägen. Men det kommer att komma.
00:17:39
Staffan: Finns det någon koppling mellan ärftlighet och pollenallergi?
00:17:42
Dr Mikael: Mycket stor koppling. Om ingen av föräldrarna har en allergi så kanske man ligger någonstans mellan tio och femton procent. Om en förälder har allergi så har man upp emot en 30 procent. Om båda föräldrarna har någon form av allergi, då kan det vara mot 50 procent. Om båda föräldrarna har en specifik allergi som pollenallergi, och då är sannolikheten att barnen ska få det än 60-70 procent. Så att det en finns en stor ärftlig faktor.
00:18:45
Staffan: Det är inte bara vårallergier som är ett hett ämne just nu, utan nu börjar även våra kära små fästingar vakna till liv. Har du tagit TBE-vaccin?
00:18:58
Dr Mikael: Nej, det har jag inte gjort. Det är väl det enda vaccin jag inte har tagit. Jag har tagit det allt annat som finns på jordklotet tror jag. Men inte TBE. Därför att jag inte har befunnit mig i ett riskområde och jag har bott i Bergslagen och där har det inte funnits speciellt många. Men det har det liksom inte blivit av helt enkelt. Men men, annars är ju de baltiska länderna och Östersjökusten. Det är en av världens mest utsatta områden för just TBE.
00:19:32
Staffan: Men du som är mycket i Stockholm. Man vet ju aldrig.
00:19:38
Dr Mikael: Men jag är i innerstan när jag är i stan så att här kommer jag inte bli fästingbiten, utan det är ute i skog och mark och i högt gräs med korta byxor liksom. Men på Hötorget får jag inte fästing.
00:19:53
Staffan: Men jag kan bara flika in. Min fru blev jättesjuk i TBE och det var klassiskt. Det var midsommar ute i skärgården, då fick hon sin första fästing där för två år sedan och hon hade tagit första sprutan, för man ska fylla på.
00:20:07
Dr Mikael: Men det är fyra doser man har. Principiellt sett så fyller man på.
00:20:10
Staffan: Men hon har tagit en, blev sjuk nån vecka, en vanlig influensa och sen blev frisk. Sen så gick det ytterligare 3-4 veckor, så var vi iväg på semester, så hon låg på sjukhus i nästan en månad i Spanien. Och det tog ett halvår innan hon var på benen igen. Ja, det var ju en väldigt skakig tid. Men det lustiga är att hon hade bara tagit en spruta.
00:20:33
Dr Mikael: Och då har hon förmodligen mildare sjukdom än vad hon skulle ha fått. Det hör till saken att i ett utsatt område vad det gäller fästingburna sjukdomar. Men det är ju bara några få procent av fästingarna som innehåller någonting. Men det har blivit mera, så kan man säga. Det finns ju andra virustillstånd, borrelia och allt möjligt som finns i de där så att. Men det är klart att ser man en fästing på kroppen så tar man bort den. Men om man nu kan göra det, om man tänker sig att då ska barnen inte kunna springa nakna på en gräsmatta, till exempel eller gräs, eller leka i kortbyxor. Det är klart dom kan. Titta på dom när de går och lägger sig. Oftast har man inte så mycket kläder på sig, då ser man ju om de sitter i armhålan eller i ljumsken. Då tar man bort fästingen på en gång och det kan man göra hur som helst. Gärna med en pincett, men man ska vrida till höger och vrida till vänster och senap och kyla och is och allt vad det är. Ta bort den så fort man bara kan. Så har man kommit ganska långt.
00:21:36
Staffan: Men tycker du att alla ska vaccinera sig mot TBE?
00:21:38
Dr Mikael: I vissa områden. Så tycker jag. Ja, jo, jag har nog ändrat uppfattning tycker jag. Det här tyckte jag inte 1980. Då var det ett allvarligare fall per år och ett dödsfall så där vart femte var tionde år som från bara en fästing.
00:21:56
Staffan: Har du något tips då till personer. Hur vet man när man ska ta sin nästa dos?
00:22:01
Dr Mikael: Det försöker man hålla ordning på och det kanske man kan få hjälp med om man har kontinuitet hos sin husläkare eller man har någon vårdplattform där den här informationen samlas. Men annars är det ju tiden 0, en månad, och sen två månader sen plus tre till ett år. Så man ska ha fyra doser första året, och vet man inte fortsätter man där man tror sig ha varit. Man kommer inte få några symptom om man har överdoserat. Nej, ingen fara.
00:22:30
Staffan: Så ingen skillnad på de olika dosen. Är det samma sak man får varje gång?
00:22:34
Dr Mikael: Det kallas för boost. Man skruvar upp så man har ett 70 procentigt skydd. Det beror lite på vilken vilken vaccinationsform det är, men efter den första dosen. Och sen så kanske man kom upp på 90 efter två doser och 95 efter tre. Ungefär så.
00:22:52
Staffan: Och borrelia, är det samma sak?
00:22:56
Dr Mikael: Borrelia är en bakterie, så att TBE har vi ju vaccin mot, men vi kan inte bota det, och borrelia kan vi bota, men vi har inget vaccin. Och det kan bli väldigt liknande symptom, kallas för neuroborrelios, ett antal nerver som går direkt från hjärnan som inte går via ryggmärgen och då kan man få förlamningstillstånd. Ju tidigare man behandlar desto mindre risker. Och med vanligt penicillin och så blir man frisk om man är lyhörd. Det här är ju borrelia, brukar ju gå med klassiska rodnaden då och ringen som kan misstas för svamp.
00:23:34
Dr Mikael: Kom ihåg att vill ni så fråga oss så kommer vi tillbaka med nya svar.
00:23:45
Staffan: Jag skulle vilja ge en extra tanke och tack till alla ni som jobbar med vaccineringen av alla människor i Sverige just nu. Vi vet att människor har olika önskemål om både tidig typ av vaccin och dessutom längtan över att få gå tillbaka till det vanliga livet. Eller kanske ett bättre liv där vi uppskattar det vi har lite mer. För är det någonting jag tänkt på är det kanske de där små sakerna i livet som vi tar för givet, som är de allra viktigaste. Jag saknar till exempel att få se mina barn krama sin farmor och spontant få bjuda in grannarna på middag och se alla mina kollegor på kontoret. Tänk på en sådan sak.
00:24:23
Staffan: Och Doktor Michael, du har som vanligt på ett enkelt och tydligt sätt förklarat hur vårdsystemet fungerar och jag hoppas att du som lyssnar nu känner att du blir lite klokare och du känner en större kontroll över din hälsa. För när man vet vad som finns och vad man har rätt till, då kan man faktiskt bara ta bra beslut. Så är det. Stort tack! Och avslutningsvis då, gör som doktor Mikael säger. Fästingar, håll koll på barnen. Hittar du dem? Ta bort dem, gärna med pincett.
00:24:57
Dr Mikael: Gärna, inspektera kropparna, det har jag alltid sagt.
00:25:00
Staffan: Stort tack för idag.