Avsnitt 12
Hur jämlik är vården i Sverige? Har man rätt att få vård i andra regioner? Dr. Mikael har sparat ut mustaschen och förklarar varför PSA test inte är så bra som man kan tro. Han avslöjar också frågorna som används för att ställa diagnos om huvudvärken är farlig. Och så ger han sina personliga tips mot baksmällan.
Allt detta diskuteras i andra säsongens fjärde avsnitt.
Nu kan du också LÄSA avsnittet här nedan!
Avsnitt 12 av “Utforska vården med dr Mikael”
Staffan: Mitt namn är Staffan Gustafsson. Välkommen till Utforska vården med doktor Mikael. I dag ska vi prata om ett ämne som jag vet både du och jag brinner för, nämligen jämlik vård.
–
Staffan: Mitt namn är Staffan Gustavsson och stort välkommen till Utforska vården med doktor Mikael.
Dr Mikael: Välkommen allihopa!
Staffan: I dag ska vi prata om ett ämne som jag vet både du och jag brinner för, nämligen jämlik vård.
Dr Mikael: Ja, visst är det viktigt, ett fundament, kan jag tycka.
Staffan: Men nu innan vi dyker ner den frågan så måste jag faktiskt fråga hur mår du?
Dr Mikael: Jag mår alldeles utmärkt. Jag har odlat en liten mustasch.
Staffan: Ja, men jag ser det. Det börjar att ta sig lite där.
Dr Mikael: Ja precis, efter fem dagar så har jag en liten symbolisk markering för månaden.
Staffan: Men det räknas inte med någon generande hårväxt.
Dr Mikael: Nej.
Staffan: Hur jämlikt lever du där hemma?
Dr Mikael: Jag lever hyfsat jämlikt i så måtto att man får göra vad man tycker man är bäst på och vill i stort sett större delen av tiden. Sen är det vissa saker som kräver att båda engagerar sig, men jag tycker inte om millimeter rättvisa. Det är inte rättvist.
Staffan: Nej, men jag tänkte att vi skulle ge lite bakgrund till ämnet och den information som vi som vi har, den är hämtad från Socialstyrelsen, och där finns det i dag att det är skillnaden mellan hälsa i olika grupper i vårt samhälle. Men vad är syftet med en jämlik hälso- och sjukvård? Det innebär ju kort och gott att vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Så tillbaka till min fråga då, hur egentligen jämlik är vården i Sverige? Är det lika vård för alla?
Dr Mikael: I ett globalt perspektiv så är det en fantastiskt jämlik vård eftersom den är statsfinanserad. Sen så, det går inte att uppnå total jämlikhet, det ska man inte ens försöka när det finns andra faktorer som avgör, till exempel geografin. Det vet ju jag från mitt jobb med akutsjukvård, att om du bor i Norrlands inland och det är fyrtio mil till närmsta sjukhus. Då kan du inte lägga ett sjukhus var femte mil. Det går inte, för befolkningen ser inte ut på det sättet. Och får man då samma vård om man får en akut hjärtinfarkt? Ja, det kommer ta lite längre tid. Det får man leva med. Sen får man hantera det på bästa sätt. Och det tycker jag man har gjort till exempel, nu ska jag inte alltid bara ta Norrland som ett avvikande exempel vad gäller avstånd. Det är mycket mark och lite människor där. Men vi har ju skärgården till exempel. Där har man ju utvecklat mer och mer med helikoptersjukvård, så att man kan överbrygga så att om man bor själv på en ö, så kan man bli nådd i alla fall. Så där tycker jag att vi har kommit långt. Vi har inte kommit hela vägen. Och sen har vi ju den som ska ge vård. Hur mycket ska man styra den? Om man tittar på några saker… Jag kanske föregår dig här?
Vi kommer ju att prata lite om huvudvärk. Ibland så är huvudvärk väldigt allvarlig och ibland så är det svåruträtt. Vid ovanliga former av migrän och sånt där, då behöver man tillgång till en neurolog. Om en neurolog inte vill bo i Dalarna så gör den ju inte det. Det där är ojämlik vård. Hur man utreder migrän till exempel eller huvudvärk generellt då blir det bättre i Stockholmstrakten och sämre i Dalarna. Det finns för få neurolog. Vad gör man då? Det skulle behövas två tusen. Och så finns det 400. Ja, man kan inte tvinga folk att flytta, som när man är utbildad neurolog till Dalarna, utan då måste man ha hyfsat jämlikt. Man måste ha en lägsta nivå som räcker och det gäller en del andra tillstånd också.
Staffan: Och jag har fått lära mig ganska mycket om det där på sista tiden, för vi håller på med ett företag som finns runt om, en specialistmottagning i Sverige. Och då är det så att du som patient… Ponera att du bor då i norra Sverige nånstans, och du går och väntar på din operation. Du kanske inte ens fått en operationstid, men det är en tidshorisont på ett till två år för att laga axeln till exempel så att du kan börja jobba igen. Då har ju du faktiskt som patient rätt att söka vård någon annanstans i Sverige. Så då skulle du kunna boka en tid i Stockholm och få det där opererat inom två veckor. Och du som patient får stå för kost och logi såklart. Men själva operationerna – då skickas en räkning från Stockholm upp till din hemregion.
För mer information om korsbandsoperation hos Capio Ortopediska huset
Dr Mikael: Jag tror inte ens det beror på var det kommer ifrån. Jag tror det är olika regler och olika avtal mellan olika regioner. Jag har själv erfarenhet av att vi har opererat i region Örebro och då så har vi opererat mängder av höfter och knän från just Norrland. Till och med så många att de förlänger väntetiderna för dem i Örebro. Och man prioriterar de norra lätt ska patienterna, och varför då? Jo, därför man får betalt. Och vi har inte pengar, för sjukvårdens pengar räcker inte. Varje region får disponera det där själva och så får man 90.000 för en höftledsoperation som Västerbottens region får betala till Region Örebro. Och sedan så tycker man, ah, det här lönar sig och så blir det ibland lite avarter. Det vill säga att man opererar på distans och man täcker inte upp för de som är nära, så det där kan bli tokigt.
Staffan: Å andra sidan har vi en överkapacitet, till exempel i Stockholm så är vi bra om vi kan beta av och hjälpa de andra regionerna. För den som vinner på det här i slutändan är att den här patienten kan komma tillbaka och börja jobba igen och så vidare och betala skatt och inte vara sjukskriven.
Dr Mikael: Absolut. Jag är fullständigt för. Återigen, det är därför jag pratar om det här med millimeterrättvisa. Om de får vänta två veckor eller tre eller fyra på en sådan stor operation.
Staffan: Ja, men jag förstår.
Dr Mikael: Det spelar ingen roll, men i ett år, det är inte acceptabelt.
–
Staffan: Men du nämnde tidigare innan huvudvärk? Ja, varför får man det?
Dr Mikael: Det är ju spännande. Det finns ju en mängd olika orsaker. Det är så här att det är hjärnan har ju inga smärtreceptorer alls. Du kan ju peta runt med en visp i skallen på folk. Det gör inte ont. Ingen bra idé, men bortsett från det så kommer inte liksom göra ont. Det som gör ont i huvudet är järnhinnor, kärl, muskler. Men själva hjärnan har inga smärtreceptorer alls och det är de som gör ont, och det är beroende på vilken typ av huvudvärk man har. Om det är kärlrelaterat som vid migrän till exempel, eller om det är muskelrelaterat som vid kronisk spänningshuvudvärk, till exempel. Så det finns en mängd olika strukturer som kan göra ont. Men hjärnan känner den inte.
Staffan: Häftigt. Jag trodde, som min mamma sa till mig, att jag hade mormors migrän där, att jag ärft det. Kan man ärva migrän?
Dr Mikael: Det finns en ganska stor ärftlig komponent.
Staffan: Ja, men då hade hon kanske lite rätt där. Men sen var jag faktiskt hos en kund till oss på våren, Anna, helt magisk. Då kollade hon mitt bett, hon är bettfysiolog, och slipade av någon liten del på tanden så helt plötsligt så gled bettet rätt. Och det är tre år sedan och sen dess har jag inte haft ont i huvudet. Annars hade jag det en gång i kvartalet, och det var ju för att jag pressade käkarna fel på något sätt och fick väl spänningshuvudvärk då antagligen.
Dr Mikael: Ja förmodligen, och det är ganska spännande, ett ganska ovanligt bekymmer. Det finns ju andra skäl också till att han får huvudvärk.
Staffan: Absolut absolut. Men om vi börjar med… Nu kapade jag ditt ämne här lite. Sorry för det. Men om vi går tillbaka då till liksom så här. Vad ska man tänka på? Vad finns det? Ska man skilja på farlig huvudvärk och ofarlig?
Dr Mikael: Ja det ska man. Det är ju så här att det finns en mängd olika slags strukturer som vi har pratat om. Man kan med fyra olika frågor bara på telefon, eller hur man nu vill förhålla sig. Att ställa diagnos på ungefär 90 procent av alla. Hur verkar och troligt är att nio av tio kan man lista ut. Och sen har den eviga gruppen. Måste man vara lite mer finurlig och utreda medicinskt. Men det här är ju välkänt, för för doktorer så börjar ju alltid att prata och fråga varför, hur länge du har haft dem och sånt där. Jag tänkte Vi ska inte, vi ska inte gå igenom en sådan utredning nu. Men vi
Staffan: kan ge de här frågorna bp:s,
Dr Mikael: nyfiken och öste det är finns det ett anfall eller är det kontinuerligt? Hur länge sitter det i? Har du någon speciell kännetecken, som till exempel en aura vid migrän och hur ofta kommer huvudvärken utifrån dessa? Så finns det i olika former som är kroniskt. Svennis huvudvärk kanske man har dagligen. Mens horton eller kluster. Huvudvärken sitter bakom ett öga. Väldigt typiskt. Sitter i minuter till timmar i green. Sitter i till exempel timmar till dagar i tredje minus new deal gia. Sen i en ansiktsmask som går som man kan sitter i sekunder till minuter bara man ställer de här frågorna. Hur länge har du ont? Hur länge sitter i? Finns det något typiskt? Märker du någonting annat? Då kan man gå med liksom nio av tio. Hur kan man göra det? Men sen finns det då
Staffan: det finns en varningsklocka? Ja, det är inte jag.
Dr Mikael: Det gör det ju verkligen. Och det är debuten. Den så kallade åskknalls huvudvärken är väldigt typisk. Och den som har haft det behöver inte få den förklarat för sig. Den kommer från en sekund till en annan. Är inte det alldeles ovanligt vid toalettbesök? Och det har man inte riktigt någon jättebra förklaring till. Men vad är det som händer då? Jo, man får en så bärraketen Vidal blödning. Men vad är det då? Hjärnblödning är en hjärnblödning. Man känner dn:s kärlet gå sönder och där har man mätt receptorer. Och sen så börjar det där blodet sippra ut, och det känner man. Det är ett varningstecken. Man kan få sådana blödningar ändå, en liten blödning som spridit sig och inte så. Men om man nu har det här då den här debuten som är sekundärt snabb, då skall man söka vård akut. Det måste inte ens nödvändigtvis vara huvudvärk. Det kan bli en akut påkommen yrsel. M är ostadig, ett känsla eller sinnlig känsla som kom. Alltså man kan säga. Jag vet vad klockan var. Då ska man kolla upp det där. Det finns ju yrsel, fenomen av annan karaktär också, men då vet man om det. Men det där är det välja typiska. Sen finns det ytterligare faktorer då och men då har man hög feber och då och då pratar man ju det som är det. Alla är barn, familjer, så är det även alla läkare. Skräck är ju hjärnhinneinflammation och det är olika bakterier som sprider sig in i centrala nervsystemet. De löper olika fort, men ibland låter man det där gå baklänges och i, så det har ju några sådana dödsfall per år.
Staffan: Men när vi pratat med min fru kommer ta det där har fästingen när hon blivit medvetslös i några dagar,
Dr Mikael: vilket är väldigt ovanligt. Men precis så har man då sånt här. Vad var nu? När vi pratar varningssignaler så har några så här typiskt nog har huden debutera på vilket sätt n:te sig eller finns det några andra symptom? Neurologiska symptom Blir patienten påverkad eller faller en arm ner eller så? Då kan man ju tänka sig att Amelie är vaken när det är ett akut stråk i stället och så. Men det här är väldigt typiska. Den snabba debuten, eller mycket hög feber, eller det sista dag som är så svårt att begripa, påverkat allmän tillstånd i sånt som läkare slänger sig med ofta. Vad är påverkat allmän tillstånd?
Staffan: Man är inte sig själv.
Dr Mikael: här. Om man är slö, slapp och likgiltig. Ett barn vill inte ha glass och har torra blöjor om 40 graders feber. Det är ett varningstecken.
Staffan: Det sista frågar mig det är vad det ljus känslighet. Men det kanske är förknippat med migrän.
Dr Mikael: Det ingår i migrän problematiken, och även om man har en hjärnblödning så är man nog extra känslig för ljus också. Men men, det är ju typisk för en för migrän.
Staffan: Men är bra. Tack för att du redde ut det! Nu har vi pratat med massa olika typer av huvudvärk. Men en typ av huvudvärk som inte bemötandet är den som liksom helt och hållet själv förvånad och kanske tenderar med olika högtider. Där brukar komma någon vid midsommar kanske det kan komma i gång vid nyår och under om det är lite för mycket roliga julbord osv. Du förstår vilken jag tänker på.
Dr Mikael: Jag är verkligen spänningen, huvudvärken och vd:n. Där är inte i kväll. Älskling jo, jag förstår vad du menar. Alltså hur jag hur botar man bakfylla är?
Staffan: Ja, men precis precis fick kalla en spade, en spade.
Dr Mikael: Det tycker jag vi ska göra. Det finns några grundläggande principer. Det vet ju alla hur du låter bli att dricka, och det har ju alla. Det förstår alla. Och det rådet kan vi ju ge. Men det är inte det intressanta. Nej, utan det är hur man hanterar det. Ju gott. Jag själv är förtjust i rödvin till julbordet är inte så mycket snaps, men jag brukar ta en öl och att ingen tvingar mig. Men jag vet att den sociala faktorn är rätt stor. Men jag dricker själv och jag kan säga nej själv. Jag tycker det kan vara ganska trevligt. Jag dricker väldigt små snaps och kör två år. De som jag tar därför att det tycker jag det är. Det funkar för mig. Men sen, hur gör man då och då? Då finns det några grundprinciper. Det går liksom inte att förbereda sig och dricka tre liter vatten dagen innan. Nä, utan man kan däremot ta varannan vatten under kvällen eller under under eftermiddagen. När det nu är har du menar alltså för att inte jag ska dricka så mycket annat då? Nej, det är så här att alkohol har ju den effekten att det är urin drivande. Det ser vi. Det finns några roliga aspekter jag brukar säga när jag pratar med mig själv i spegeln när jag går på toaletten. Räcker det med att göra en paus? Då vet jag också att mitt kiss har blivit vitt, därför att det vm:ar är ett hypofysen som gör att njurarna inte tar tillbaka vatten och gör att vi kissar ut utsatt. Så därför visar det sig att man om man håller en bra hud readings grad, alltså fylld med vatten, så är det bättre än även om du dricker samma mängd sprit så att varannan vatten är inte en dum grej. Okej, det finns skäl för det.
Staffan: Det handlar mer om att inte begränsa alkoholintag i tid, snarare att hålla en bra vätska balans
Dr Mikael: i bakfylla ned vd:ar. Livet är och förblir en ddos fråga så att de di:s hänger ihop. Men det roliga med många som tycker om alkoholens euforiska effekter är gör jag också. Jag tycker du är stark och vacker och mår bra, och det tycker jag om att alltid vilja få göra, men det gör jag bara så länge koncentrationen är i stigande, men den har planat ut om någon bara är allmänt full och packad. Då finns det ingen eufori i detta. Alltså ska man vänta varannan vatten så sjunker koncentrationen så tar man sig en liten, slår Vincent igen och så blir man glad igen och nu är på väg upp. Håller man på så där blir det lite trevligt. Det här gillar nu inte många kollegor att jag pratar om på det här sättet. Nej, men det är så här farmakologi fungerar och så där. Och sen så vill jag i ett ytterligare ett råd. Drick inte efter klockan 24. Ta inte en snaps och två starköl till sillen natt mackan klockan halv tre barn. Inte kul innan så kommer de inte att få det nej, utan var lite smart utan varannan vatten och drick inte efter.
Staffan: Slopa sista åket. Ja, det är även härligt,
Dr Mikael: men jag kan ju fortsätta nu. Jag får se upp.
Staffan: Jag hade en fråga där jag var så nöjd med det. Min bror som har sagt en gång att det vet man kan bli lite ångerfull ibland om man var på kalas. Har varit väldigt glad och han brukar lite skämtsamt säga det. Men det är det en bieffekt av all de tiderna?
Dr Mikael: Ja, det är det kanske.
Staffan: Men det finns ingen sanning i det.
Dr Mikael: Det finns ju olika,
Staffan: men du förstår vad jag menar. Jag kan i vissa processen alkoholen bryts ner. Kan du säga vad
Dr Mikael: är det som gör att man mår illa av precis. Och det är ju skillnad då, men då och då kommer vi in på av azib har personer av asiatiskt ursprung. Bryter de ner sämre? Och då är svaret ja, absolut. Alkohol i historien hydro oss två har de brist på öl att de får en annan form av nedbrytning, produkter som gör att man blir mycket mer bakis. Men okej, då har man nu blivit back. Nu undrar folk hjälper det med resor? Ja, om du skulle göra en studie på skillnaden mellan vatten och revisorn så är det nog ingen skillnad hur man kan köra det. Men hur ska man då nu göra? Nu vet jag nog bara en trevlig kväll. Klockan var tolv. Jag skojade lite igen och så är jag hemma. Nu är klockan ett. Hur gör jag då? Ja, då tar jag mig. Se till att jag dricker ordentligt med vatten eller upp och. Kommer du få gå upp och kissa en gång? Ja, det kommer jag få göra. Det får jag ta det om jag går upp klockan fyra och kissar en gång. Då kommer jag få mindre huvudvärk dagen efter. Sen så tar jag dessutom två Alvedon i förebyggande syfte. Effekten på dem sitter i fyra, fem, sex timmar. När jag vaknar nästa gång så har jag inte ont i huvudet och det här är inte godkänt av svenska läkarförbundet, men det här gör att det ändå
Staffan: så är det härligt. Denna fråga är att liksom exempel gå ut och ta lätt morgon, jobb eller någonting bara få igång systemet dagen efter. Är det någonting att rekommendera
Dr Mikael: att röra sig? Det är alltid att rekommendera det här. Vad man ska göra på maten och så ska man ta nätet. Det är bäst om man känner sig bäst efter maten. Vad ska jag tänka på nu? Är fysisk aktivitet gå och ta en promenad. Gå ut med en hund. Har ingen hund gå ut ändå och rör på dig? Det är jättebra. Okej, är det smart att köra innebandy på julafton juldagen i morgon? Det måste väl ändå lite hurtig, vare sig det är det dummaste och koordination som sämst? Man kommer absolut slita av hälsenan eller dricka sig garanterat till någonting. Ska ni göra något lätt? Simma eller jogga möjligen? Eller hellre en promenad? Just den dagen när ni är lite bakis, men inte för fingret. Ingen fin motorik för den är nedsatt koordination. Förmågan är sämre. Ni kommer göra det.
Staffan: Nu tänkte att vi skulle hoppa över till nästa ämne och det är med prostatacancer.
Dr Mikael: Ja, det är inget litet ämne det.
Staffan: Nej, och om jag har förstått rätt så är det inte bara Sveriges, utan hela Europas vanligaste cancerformen bland män.
Dr Mikael: Och det blir det i alla fall. I västvärlden är det den vanligaste cancerformen. Vi har över tio tusen nya fall per år och över det tror runt 2200 som dör per år.
Staffan: Och jag har ju lite. En begynnande mustasch är väldigt tydlig. Man ska säga ja, och det kan man väl inte en tillfällighet nu att vi går in här?
Dr Mikael: Ja, precis när det är ingen tillfällighet, utan det är en liten symbolisk handling. Jag körde Nyhetsmorgon här i morse. Då hade vi det här uppe och vi fick en enorm respons och en uppsjö av frågor. Och det är mycket glädjande och lite sorgligt för att man har många enkla frågor och många har varit hos doktorn och de vet inte var doktorn har sagt nej. Och jag vet ni, hur många gånger har inte jag sagt det här? Men vi har ju pratat om det, förstod vad doktorn sa. Absolut, och det gör man inte. Och jag är själv varit med om att diagnostisera eller ska nästan säga alltid diagnostisera prostatacancer vitt på en på en middag. Jag kan ju berätta den här historien lite kort.
Staffan: Jag gör det för sent. Så nyfiken på att berätta vad är det för cancer? Börja med innan den gjort nu.
Dr Mikael: Jag träffade en dag på en middag en dam som var i 75 årsåldern. Hon var så ledsen över hennes imf:s 40 årige son som hade prostatacancer. Och det var, och det var ju lite det som genom att man kanske inte pratade om så mycket vid en middag så är det ju tråkigt, väldigt ovanligt. 40 år gammal intervju, men a översatt var ett väldigt tråkigt är han satte jag hur det gått till? Ja, man har ju tagit ett prov och det var ju negativt. Och det var ju skönt. Alvarado. Det var ju negativt, om så kom in på den diskussionen så var det negativt, men var det skulle följas upp igen. ep:n fyra fem ytterligare frågor så sa jag nu Min son Olle har inte cancer. Man kan väl inte säga du kan inte sitta och ställa diagnos, men han har inte cancer. Han går på uppföljning för att man kanske har så. Han har nog inte cancer och det var ju en fullständig stämningsfull byta det om man säger så där. Vad menar du? Men han är bra. Det är nu doktorn hade sagt att någonting om cancer. Sen hörde han inte mer.
Staffan: Och sen var det negativt.
Dr Mikael: Provsvar var negativt och sen skulle det följas upp. Så det fanns något i vilket för oss osökt in på vår prostatacancer och det svåra med diagnostik.
Staffan: Men vad är egentligen prostatacancer?
Dr Mikael: Ja, om vi ska ta det från början så är på staten en körtel som producerar olika ämnen och där säljs vätskan, tömmer sig in i urinröret och då behövs det om något ämne p s a som står för prostata specifikt antigen en naturlig substans. Det är inte en cancer tumör substans i naturligt förekommande i hela kroppen. Extra höga koncentrationer i stat och staten.
Staffan: Historien om vi jämför med frukt, en kastanj.
Dr Mikael: Ungefär så här står jag på Zlatan och omsluter urinröret. Då är jag förstår och utan det här och så blir inga barn, utan det är fullständigt nödvändigt för vårat släcktes fort skarvning. Jag tror att det gör den här Jelen som spermierna ligger i, löses upp i jakt i landet och blir mycket mer invändigt för spermier. Varför så är fallet kan de simma snabbare och bättre om befrukta kvinnan. Ta till sig det. Vi måste ha en för starta för att föra släktet vidare, men det här förstoras av av godartad prostata förstoring och då får man en liten höjning av det här fp:s av provet
Staffan: sdp:s samma i nivån av den som man mäter precis. Har man en väldigt hög så har man risk för att ha cancer
Dr Mikael: hyste man fattar, och då har man den. Här är nog det här som är så svårt att inte förstå, men att ta till sig vidden av om man lågt så finns det väldigt starka statistiska skäl för att vi inte har cancer. Har du högt finns det väldigt starka för att du har det. Men ligger du i en mellanrum område mellan till har du passerat tre mikrogram per liter. Är det det alltså? Då bör man följas upp och det där området när man skulle kunna ha cancer. Ett stort och det kräver mycket. Och vad vad blir har då blivit effekten av det här? Jo, att man går vidare. Och så känner man prostata, starta med fingret och känner andra och lite snö lite här. Här ska vi ta ett blodprov, ett värvning, och då får man in en nål i stjärten och sticker i prostata. Nej, det har jag låter inte så,
Staffan: men det låter jäkligt ont, vd:ar
Dr Mikael: och det, och det har blivit bättre. Men det är inte bra, det känns så. Men det är obehagligt. Och då. Så jag utreder man det här och då är det risk för blödning i risk för infektion. Man får 100 stycken blod förgiftade patienter per år för att bevisa att någon inte har cancer, och då problemet är att man med p sa provet så för vissa så får man en stark över diagnostik. Vi fångar upp en stor grupp om det blir så att du måste kanske behandla 10 patienter för att bota en cancer. Om hur behandling dröjer älskar jag raljerar, men jag just jag. Jag förenklar siffrorna. Men förr för att du har kanske en cancer som aldrig skulle bli något aggressiv eller någonting. Den växer sakta. Det vet vi inte. Nej, men de finns och det är vanligt att det är så. Men för att fånga de här snabbt aggressiva entrada så måste man behandla fler. Okej, då behandlar vi tio personer. Så har vi bokat en statistiskt bra av de här tio som varit två in potenta två av inkontinens för resten av livet. Man fick säga nej till sex för resten av livet. Någon fick infektion för att rädda en så att skadan är större så att det är farligt med det.
Staffan: Varför pratas det inte så mycket om det här?
Dr Mikael: Ja, det gör ju det här, men då kommer vi in på fenomenet allmän screening skrivna för alla. Jag väntar på ett pissa på alla patienter. Jätte dumt för vi får. Vi kommer alltså över behandla.
Staffan: Det finns för. Men det finns ju i mammografi så ville man att alla över en viss ålder ska gå att kolla på Zlatan. Men jag trodde det var att man kollar den på något enkelt sätt, och sen så var det klart, men så är det ju uppenbarligen inte.
Dr Mikael: Men det är jättebra att du tar upp om man jämför med livmoderhalscancer mot bröstcancer. sd:s står inte emot henne på något sätt, men det får då ju inte. Ingen risk till över diagnostik? Nej, utan du får reda på det.
Staffan: Gled ner benet.
Dr Mikael: Ja, precis det du tar reda på. Ja, det. Var en cancer, då tar vi bort den eller det var ingenting vi låter den vara, men sån går det inte att göra och på staten sitter så till under urinblåsan att den ger inga symptom. I början av en sjukdom utan en. Men när du får symptom, svårt att kissa, ont i kroppen, ont i benen, då är det för länge sedan.
Staffan: För det finns inga tidiga varningssignaler,
Dr Mikael: ingenting mer mp:s av provet,
Staffan: och detta har ju massa biverkningar.
Dr Mikael: Vi kan få även diagnostik alltså. Men nu är det ju saker på gång som forskningen står inte
Staffan: still när denne.
Dr Mikael: Nu har man kombinerat det här, till exempel så att man tar PSA provet, och när man då hittar några som då har ett förhöjt Pisa och det vanliga då i att man inte har cancer. Nu har vi några som har förhöjt och så säger man. Vi vet inte var du är där. Du kanske har cancer, men vafan, jag har ju gått till doktorn. Det är du svara på.
Staffan: Det är inte kul att gå runt med cancer
Dr Mikael: kanske och oroa dig för framöver i åratal. Men då kan vi komma längre. Då tar vi de här vi också gärna. Men nu har man kommit. Nu kan man vänta med att sticka i på och kan man köra Mr. Det har inte röntgen, utan man gör en magnetisk resonans. Kamera, undersökning och då kan man bli speciellt bra, för mjuk, mjukt ens vänner som inte startar och då kan man titta där så ser man här hur vi trodde här. Men nu ser vi hela på Zlatan. Nu ser vi att den den ser bra ut. Vi behöver inte sticka hål om det var så att det sitter en liten prick där som vi skulle. Då kan man sticka i den distinkt istället för sticka blint blint i en generator. Så vi tar provet lite här och nu.
Staffan: Nu har du tappat med lite för om du kollar om Pisa test om man känner på det och så ska man göra det provet. Det du säger att man kan göra i stället för att ta Pisa provet i ett mr.
Dr Mikael: Ja, men det gör man bara på de som har förhöjt bp:s av prov.
Staffan: Det har ju redan stuckit, så då är väl skadan?
Dr Mikael: Nej, nej, nej, inte än att även ska ta det från början. afp:s av provet. Ett blodprov
Staffan: är bra, för jag trodde att det var någonting år, inte
Dr Mikael: alls, utan p så ett blodprov,
Staffan: men att det
Dr Mikael: sig så att det finns och när cellerna går sönder av en cancer som växer går sällan sönder och läcker ut. P som och så äter man det
Staffan: med på det nu då? Eller är en annan fråga. När ska man börja hålla koll på? På kastanjer och
Dr Mikael: på kastanjer ska man hålla om man inte har ärftlighet, för det är, vilket innebär att man har två stycken nära släktingar som har, har haft eller har en prostatacancer. Farbror, morfar, farfar eller så om man har två sådana, då ska man börja vid fyrtio års ålder om man inte har symptom. Och har man symptom så kan man ju ta sina prover och utredning direkt. Det är bara att gå till doktorn och sen har jag blod i urinen. Det ska utredas oavsett om det gör ont när jag kissar eller jag har svårt att kissa. Det är en sak, men om du är helt frisk och känner jag har inga symptom vsk:s om man har en ärftlighet för det. De fyrtio års ålder om jag inte har den lätt för det. De 50 års ålder kan man rekommendera, men då gäller det att veta att det här att i samma ögonblick som jag bestämt mig för att det här provet ska tas. Då riskerar jag ju att jag får ett A kanske. Och det där är och då har man inte kollat på det här och Socialstyrelsen har gjort en lång utredning. Man kommer i sitt svar 2018 och så säger man Det är allmän screening lönar sig inte. Nej, utan men är det så att du är så orolig och du är 50 år och du har någonting får det kan ni ta det här och det är inget jag kan hantera. Svaret. Och ska man har rätt, då har man rätt till det.
Staffan: Och kan man som patient ponera att man tar det här provet. Att man har en förhöjd halt kan man kräva att få nmr i stället för det tidigare ingreppet, men det behöver man inte.
Dr Mikael: Den kommer rekommenderas att det görs direkt och sen så kan man. Och så finns det andra metoder också. Sen har det kommit en ny metod som ett blodprov. Där ingår 47 olika gener och protein markörer som som till Stockholm 3 som är och det forskas på och det är bättre. mp:s sa okej, så det reducerar, fångar upp fler cancer och tar bort fler felaktiga cancer och reducerar antalet bra behov av bio, säger från Ronny Kastanj som vi kallar. Men det är inte perfekt, men det är bättre. Men detta kombinerat med till exempel MR gör att det är det som har gjort att vi vill att vår behandlingsmetod strategi är framgångsrik, men fortfarande så är vi
Staffan: tusentals som dör. Men tänk om vi har någon lyssnare dras med mellan 40 och 50 år att börja fundera. Jag kanske ska ta dig. Kan man säga att man vill göra Stockholm tre?
Dr Mikael: Det var ju en väldigt bra fråga. Är det då
Staffan: eller måste man vara med in och studier då?
Dr Mikael: Kanske är det så det man kan olika regioner svara på olika. Det ena provet kostar 200 spänn. Är det andra kostar 2000, 300 eller nåt sånt är
Staffan: så att man får vara en skicklig förhandlare, låter som
Dr Mikael: precis eller en en privat vårdgivare, men det finns. Jag läste senast på det här i morse och det finns väl ungefär 200 vårdgivare i Stockholmsregionen som tillhandahåller detta och hur den än är och är det medicinskt motiverat? Det gör så öppen. Men det kan man nog hävda. Men det ingår inte en skrivning som man kan göra för vävare. Men man kan mycket väl insistera på att att det tas i. Men som sagt var det här en folksjukdom och är det så att man i 75 år nu. Och inte har några symptom, då är det heller ingen idé, för då kommer man inte hinna utveckla någon.
Staffan: Prostatacancer kommer komma andra saker emellan oss.
Dr Mikael: Så det är väldigt. Men det här är alltså den vanligaste döds eller vanligaste cancer ska sägas att en av tjugo svenska män dör av det. Men det finns många fler som dör med och startar cancer än om prostatacancer.
Staffan: Ja, jag förstår. Men det är ett litet strimma hopp att få det precis verkligen.
Dr Mikael: Men sen så finns det sådana här andra när jag sitter här glad själv, för jag hatar av olika skäl. Jag har ju genomgått helst undersökningar för att få vara med i några program som jag kommer sändas här under vintern och då tog man PSA utan att fråga mig, vilket inte gjorde mig någonting. Och så får jag ett värde på 0,7 lägre än 1. Jag är äldre än 60 år. Jag kommer ytterst osannolikt statistiskt sett.
Staffan: Har du någon nära släkting?
Dr Mikael: Nej, det är ytterst osannolikt att jag ska få cancer någon gång i hela mitt liv av prostata karaktär. Jag hade förberett en familj, sköter armen.
Staffan: Det var inte dumt att få det beskedet här, men är jätteintressant att de får göra en djupdykning i prostatacancer, så jag fångar upp mig av det du har sagt. Är ju då att ha man nära släktingar som har haft prostatacancer. Två nära släktingar som har haft det. Då är det dags att göra en första check när man kommer upp i 40 årsåldern. Ja, har man inte haft det så kan man vänta fram tills man i 50 årsåldern. Såvida man inte får de symptom perfekt och ska kan det ta någon vanliga symptom.
Dr Mikael: Svårt att kissa så tränger, det vill säga att man vill kissa, men kan inte blod i urinen. Smärta av tackling. Värk i skelettet, men då är det för sent.
Staffan: Så håll koll när eu:s alltså har släktingar. Två släktingar som är på nära håll från 40 årsåldern, annars 50 år eller vila vid symptom.
Dr Mikael: Men det visar sig också nu rent psykologiska att gränsen taktik är inte det bästa, utan det är utbildning så som vi håller på det här, och då vill jag bara avsluta med att säga att godartad är prostata. Förstoring är mycket vanligare godartad prostata förstoring som många män har leder. Icke. Jag upprepar icke till cancer var en av de vanligaste frågorna vi fick i morse. Kan det bli det? Nej, det blir det inte. Det sannolika vi. Ett måttligt förhöjt begrepp är att man av P sa att man inte har cancer. Men det är många gånger för sent att när man får symptom. Då är det för sent.
Nästa poddavsnitt
Nästa poddavsnitt kan du höra den 10.12.2021 och det kommer att handla om anhöriga.
Vi intervjuar förbundsordförande för Anhörigas Riksförbund, Ann-Marie Högberg, om förbundet, hur det är att vara anhörig och vilken hjälp det finns att få.