Vad är utmattningssyndrom?
Utmattningssyndrom är ett tillstånd som kan uppstå efter långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det är en stressrelaterad diagnos som infördes i Sverige 2005 och som framför allt används inom primärvården och i samband med sjukskrivning.
Tillståndet kännetecknas av att både kroppen och hjärnan påverkas av psykisk belastning – ofta kopplat till arbetssituationer, men även privatlivets krav. Enligt Internetmedicin krävs att belastningen pågått i minst sex månader för att diagnosen ska kunna ställas.
Vanliga symtom vid utmattningssyndrom
- Långvarig fysisk och mental trötthet
- Sömnstörningar
- Koncentrations- och minnessvårigheter
- Minskad stresstålighet
- Känslomässig labilitet (t.ex. gråtattacker, irritabilitet)
- Fysiska besvär som värk, yrsel eller hjärtklappning
Sverige är det enda landet som har diagnosen i sin version av ICD-klassifikationen (F43.8A). I andra länder används ofta begreppet “burnout” men det betraktas sällan som en medicinsk diagnos. Bakgrund till att diagnosen nu ifrågasätts.
Läs mer om utmattningssyndrom här.
Varför föreslås diagnosen tas bort?
När Sverige inför ICD-11 2028 försvinner möjligheten att ha kvar nationella diagnoskoder. Men det finns fler anledningar till att diagnosen ifrågasätts:
1. Diagnosen är unik för Sverige
Att diagnosen inte finns i andra länders klassifikationssystem försvårar både forskning, statistik och vårdsamordning. För att Sverige ska följa WHO:s riktlinjer behöver diagnosen tas bort.
2. Otydlig och varierande användning
Eftersom diagnosen saknar objektiva testmetoder bygger den på läkarens tolkning av patientens berättelse. Det har lett till stora skillnader i hur diagnosen sätts – vissa vårdcentraler använder den ofta, andra nästan aldrig. Det riskerar att skapa ojämlik vård.
3. Risk för felbehandling
Många med diagnosen får vila och stresshantering – vilket är viktigt. Men om bakomliggande tillstånd som depression eller PTSD missas kan behandlingen bli otillräcklig. Förespråkarna för borttagandet menar att mer exakta diagnoser kan leda till bättre, individanpassad behandling.
4. Diagnosens namn kan vilseleda
Begreppet “utmattning” kan uppfattas som något tillfälligt, orsakat av yttre stress. Men många patienter har mer komplexa psykiska besvär. Därför vill man använda diagnoser som bättre speglar tillståndets allvar.
5. Anpassning till WHO:s krav
WHO:s krav är tydliga: inga nationella diagnoskoder i framtida versioner. För att Sverige ska kunna använda diagnossystemet ICD-11 fullt ut måste utmattningssyndrom tas bort.
Vad säger kritikerna?
Samtidigt finns det många som ifrågasätter beslutet – både patienter, läkare och organisationer. För många har diagnosen spelat en viktig roll: den har synliggjort ett växande samhällsproblem och gett legitimitet åt patienters upplevelser av att kroppen till slut säger ifrån.
Flera argument lyfts mot att ta bort diagnosen
- Det riskerar att osynliggöra stressrelaterad ohälsa
- Det kan försvåra sjukskrivningar, eftersom Försäkringskassan kräver tydliga diagnoser
- Det skapar osäkerhet i vården när rutiner behöver ändras
- Patienters upplevelser riskerar att ifrågasättas och leda till ökat stigma
Många menar också att det fortfarande saknas en tydlig plan för hur vården ska möta patienter med långvarig stress efter att diagnosen försvinner. Frågan är känslig och för många mer än bara en kod i ett system.
Vanliga frågor och svar
Varför tas diagnosen bort?
För att den är unik för Sverige, saknar tydlig vetenskaplig grund och används olika. WHO:s nya system tillåter inte nationella tillägg. Man vill också skapa mer enhetlig och träffsäker vård där symtom inte hanteras olika beroende på var du söker hjälp.
Tas utmattning inte på allvar längre?
Jo. Stressrelaterad ohälsa fortsätter att tas på allvar – men kommer att beskrivas med andra diagnoser, som depression, ångest eller anpassningsstörning. Målet är inte att ifrågasätta symtomen, utan att ge mer specifik och rätt riktad behandling.
Vad händer om jag redan fått diagnosen?
Ingenting ändras retroaktivt. Har du fått diagnosen tidigare gäller den fortfarande. Du har fortsatt rätt till vård, behandling och ersättning. Det är symtomen och din arbetsförmåga som avgör stödet – inte en enskild diagnoskod.
Blir det svårare att bli sjukskriven?
Det kan kräva att läkare använder andra diagnoser. Men om dina besvär påverkar arbetsförmågan har du fortsatt rätt till sjukskrivning. Försäkringskassan bedömer din förmåga att arbeta – inte bara vilken kod som används.
Förändras behandlingen?
Nej, inte i grunden. Behandlingen styrs av dina behov och symtom. KBT, fysisk aktivitet, vila och arbetsanpassning kommer fortsatt att användas vid stressrelaterad ohälsa.
Är det här något som bara gäller i Sverige?
Ja – diagnosen finns bara i Sverige. Det är en av orsakerna till att den nu tas bort i och med övergången till WHO:s globala system
Vad betyder det här för dig?
Om du själv är drabbad kan förändringen kännas osäker – kanske till och med oroande. Men det viktigaste är inte vad tillståndet kallas, utan att dina symtom tas på allvar.
Du har fortfarande rätt till vård, stöd och sjukskrivning. Förändringen handlar inte om att förminska ditt lidande – utan om att förbättra hur vården ser och möter det.
Hur fungerar behandlingen vid stressrelaterad ohälsa?
Behandlingen beror alltid på dina individuella behov – men grunden är ofta densamma, oavsett vilken diagnos som ställs
- Multimodal rehabilitering: Ett team med läkare, psykolog, fysioterapeut m.fl. arbetar tillsammans.
- Kognitiv beteendeterapi (KBT): Hjälper dig att hantera stress, sätta gränser och förändra tankemönster.
- Arbetsanpassning och sjukskrivning: I vissa fall behövs en paus från arbete för att kunna återhämta sig.
- Fysisk aktivitet: Motion har positiva effekter på både kropp och psyke.
- Stresshantering: T.ex. mindfulness, andning, sömnstrategier och struktur i vardagen.
Vill du läsa mer om arbetsrelaterad stress, ångest ooch ohälsa? Läs mer om hur KBT kan hjälpa dig här.
Boka en specialist – få hjälp i tid
Känner du igen dig i symtomen? Kanske är du ständigt trött, har svårt att sova eller känner att du inte orkar som förr. Då är det viktigt att lyssna på kroppen.
Du behöver inte veta exakt vad du behöver – det viktiga är att du inte ignorerar signalerna.
Boka en tid hos psykolog eller på vårdcentral. Det kan vara första steget mot balans och återhämtning.
Källor:
- Internetmedicin – Utmattningssyndrom
- Kry – Utmattningssyndrom
- Försäkringskassan – Diagnosen utmattningssyndrom kan försvinna (2025-03)
- Läkartidningen – Medicinska redaktörer positiva till att diagnosen försvinner (2025-03)
- SVT Nyheter – Därför försvinner utmattningssyndrom som diagnos (2025-03)
- Svenska Dagbladet –Utmattningssyndrom tas bort som diagnos (2025-03)