Avsnitt 5 av vår podcast
Hur bra är egentligen svensk sjukvård? Är vi 1:a, 10:a eller på 23:e plats i världen?
Dr Mikael berättar vad man kan göra om man tappat doft och smak.
Dessutom har vi en gäst i studion. Sömnexperten Dr. Lie Åslund berättar om den senaste sömnforskningen och ger konkreta tips för dig som har sömnproblem.
Nu kan du också läsa avsnittet här nedan!
Avsnitt 5 av “Utforska vården med dr Mikael”
00:00:00
Dr Mikael: Sömn är ju för fan mitt yrke. Alltså jag är ju narkosläkare. Du kan ju inte släppa det. För jag har ju fått min sömn förstörd. Jag kan prata om, liksom det här andra, därför att jag har gått så mycket jourer.
00:00:13
Staffan: Men du kan ju skoja till det lite. Vi har ju en sömnexpert här, men han har ju lite andra hjälpmedel och så finns det en annan sida på det hela.
00:00:22
Dr Mikael: Ja lite så.
00:00:24
Staffan: Mitt namn är Staffan Gustafsson. Välkommen till Utforska vården med doktor Mikael.
00:00:48
Staffan: I dagens avsnitt berättar doktor Mikael vad du som tappat luktsinnet till följd av Corona kan göra. Vi kommer även prata om sömn och jag har intervjuat sömnexperten doktor Li Åslund. Och sen så tar vi tempen på det svenska sjukvårdssystemet och jämför det med andra länder. Varmt välkomna! Nu kör vi!
00:01:08
Staffan: Varmt välkomna till er alla lyssnare. Ni börjar nu bli en hel del och varmt välkommen till den person som gärna får söva mig. Doktor Mikael, välkommen till studion.
00:01:20
Dr Mikael: Tack så mycket för det.
00:01:21
Staffan: Som vanligt så har vi ju väldigt mycket att prata om. Och nu efter Corona när allt fler av befolkningen vaccinerat sig och drömmen om det där vanliga livet börjar bli mer och mer aktuellt för många. Och även om vi såklart inte riktigt där än, så har jag ju självklart några frågor kopplade till just det, Corona.
00:01:39
Dr Mikael: Ja, precis. Det är ju en så stor del av våran värld just nu, så det förstår jag.
00:01:44
Staffan: Och en fråga som jag har funderat på, eller som många av våra besökare funderar på också. Det är ju hur kan man börja träna tillbaka luktsinnet? För det är ju allmänt känt att ett symptom av corona är att lukt och smak försvinner. Vad gör man då?
00:02:00
Dr Mikael: Ja, då gör man precis som vid andra tillstånd. när upplevelser, när sinnet, är påverkat. Att man tränar det. Det kan ju vara intressant att veta litegrann om det här, att vi pratar ibland inom medicinen med ett svårt ord. Patognomont. Och det betyder att ett väldigt enskilt specifikt symptom som nästan bevisar en sjukdom. Det här har ju blivit det här med anosmi, avsaknaden av luktsinne, är ju väldigt typiskt för Corona och lukt och smak hänger ju ihop väldigt intimt. Så att om man inte har något luktsinne så upplever man smaker helt olika, så de är nära förknippade med varandra. Sen är det ju så att luktsinnet försämras över tid som man frågar en 78 åring sådär, så att då har de sämre luktsinne. Men det är lite dubbelbottnat det här, för att luktblindhet, som det också kan kallas för att enklare förstå, det är ju ingenting som man tänker på. För man känner det ju inte. Det är ju precis omvänt. Man vet inte vad man saknar. Det är ju först när man utsätts för extremt starka dofter som omgivningen reagerar att det går väldigt bra. Just särskilt inom medicin och sånt här, så vi är väldigt vana vid i att folk luktar olika och de olika kroppsvätskor som man kommer i kontakt med i akuta situationer. Så då känner man. Men det är ett mindre problem, nästan. Men hur det än är med det där så är, är det ju så att luktsinnet försämras eller försvinner 2-3 veckor ungefär för den stora majoriteten. 80-90 procent av patienterna får tillbaka det här efter en ganska lindrig period, och en lindrig sjukdom. Det är mer utbrett och vad gäller intensivvårdspatienter. Det kan ju också vara intressant att veta att vaccinet ger inte påverkan på luktsinnet. Vaccin är en liten del av viruset och det påverkar inte så det är mycket vi inte vet om Coronaviruset. Men vaccinet påverkar alltså inte lukt och smaksinnet, det vet vi.
00:04:13
Staffan: En jättenära vän till mig, Marielle. Hon hade Corona för ett antal månader sedan och nu fortfarande. Hon kan inte äta koriander, den är en av hennes favoritkryddor. Det blir helt felkopplat. Hänger det här ihop eller vad ska hon göra?
00:04:26
Dr Mikael: Ja, hon ska vänta. Och med just koriander så delar jag int hennes uppfattning. Jag är inte så förtjust i koriander över huvud taget, så att om jag saknar den så är det ingen skada skedd. Men det är ju här naturligtvis. Jag har ju haft på Nyhetsmorgon stjärnkockar som har tappat och kan inte salta en sås. Det här är ju en total katastrof, alltså för vissa. Tänk den somelier som inte inte vet om det är rött eller vitt, det är ju besvärligt. Nu är det ju så också kan jag ju berätta att jag läste en halv seriös studie från Riche, men jag vet inte om jag berättar om den tidigare. Men man frågade gästerna. Klockan elva på kvällen klockan 23 på kvällen kunde femtio procent av gästerna inte skilja på rött och vitt vin. Det är ju lite man funderar på, liksom hur hur viktigt det är. Men om man nu har till yrket att man är kock eller doft- och smakexpert om något så är de ju total, fullständigt handikappade. Men det som sker i alla fall är att det inte nervcellerna du sitter i som förstörs, utan det är stödjecellerna, så att vi har en luktslemhinna upp i näshålan mot hjärnan som är ungefär som två frimärken stor och där så har man en nervceller. Och så finns det celler som stödjer upp dem, och det är tydligen de stödjecellerna som blir förstörda. Och som sagt var, nu finns det inga lån till studier gjorda av självklara skäl. Men ungefär 80- 90 procent får tillbaka sitt smak och luktsinne. Sen vet man inte helt och hållet om man får tillbaka det till fullo i. Jag hade ju Corona i mars 20 och jag har fortfarande nedsatt, kan jag nog tycka, nedsatt luktsinne, men det har blivit bättre och bättre. Det var ju väldigt typiskt att man har något som kom väldigt tidigt, lukthallucinationer, att man känner en doft som inte finns, som inte stämmer, apelsin till exempel luktade det sen när jag lade en rökare. Och det tänkte jag att det där, det kan inte vara så. Jag tyckte luktade rätt gott, det är nästan lite perverst på något vis. Men det störs och det är det kombinationen. Hjärnan måste hitta det här igen och då kommer vi tillbaks på ursprungsfrågan som du ställde. Kan man träna det? Ja, det kan man, och det bör man göra. Och man kan göra på olika sätt. Det finns ju såna här olika doftkits, alltifrån sju dofter till femtio. Och det är det här har man ju, det vet jag, speciellt inom utbildningen till somelier och sånt. Typdofter. Hur ska de lukta? Och nu behöver man inte rikta in sig på vin, men man kan rikta in sig på dofter och sen ska man försöka träna. Om vi får en stroke, som är en folksjukdom vi kommer prata om sen, så får man då olika symptom, därför att en del av hjärnans celler dör och då ska de funktionerna tas över av andra celler. Då behöver man träning och det är samma sak här. Vi behöver träning och då kan man göra det på olika sätt.
00:07:44
Staffan: Och det är ungefär då som det var någon som berättade för mig att de ungefär beskrev den processen, speciellt med stroke. Man trampar nya stigar i nervbanan.
00:07:52
Dr Mikael: Så kan man säga. Och är du ung så är det lättare. Unga får inte stroke. Det är ju en ålderssjukdom till stor del, men det finns ju koagulationsstörningar också. Men till stor del är det så, så då är det lite svårare att trampa upp nya vägar. Men det går. Och det jag har gjort, det här kan ju tyckas märkligt, men man får ta små trix med det man har. Men jag gillar ju bada bastu och då har jag köpt essenser, alltifrån eukalyptus till citron till honung till tjära och såna här saker. Och så eldar jag på bastun. Så här gör jag seriöst nu, flera gånger i veckan. Vi badar rätt mycket och har en spaavdelning hemma. Jag har lagt ner krut på det där , jag tycker det är ballt. Så då kör jag liksom, nu skall det lukta citron och då kör jag på den och så andas in och det blir ju en högre koncentration. Och jag tycker att det har blivit bättre och jag tycker att dofterna har blivit mer precisa. Det här har jag hållit på med i flera månader. I början tyckte jag att det doftade, men jag kunde inte pinpointa vilken doft. Jag kände bara att det doftade. Men nu är det skillnad på mint och eukalyptus och tjära tycker jag är lätt och den tycker jag väldigt mycket om förövrigt. Det där är ett sätt att göra, men måste inte sitta bastu. Men, att träna, att försöka isolera doften och sedan förknippa den och komma ihåg den. Med all säkerhet så kommer det bli bättre.
00:09:29
Staffan: Så har ni nu problem med doft, lukt och smak. Ut och träna! Som med allt annat. Härligt. Tack för bra svar.
00:10:15
Staffan: Riche är ett bageri som ligger mitt i centrala Stockholm. Namnet kommer från den parisiska förlagan Café Riche. Restaurangen fick sitt namn redan 1893 då fastigheten uppfördes. En husmanskosträtt som är fast på menyn är Toast Skagen som sägs vara skapad just för Riche.
00:10:42
Staffan: Många av våra medborgare har ju varit tvungna att uppsöka sjukvård och vissa har legat ganska länge på sjukhus och många till och med legat på IVA. Och hur ska man nu göra när man blir hemskickad? Hur ska man rehaba? Hur ska man träna? Hur ska man tänka nu efter en ganska lång sjukhusvistelse när man kommer hem till hemmet?
00:11:03
Dr Mikael: Det blir ju en lång väg att gå. Intensivvårdslandskapet har ju förändrats. Det är ju så att vi har en medelvårdtid har det varit för intensivvårdspatienter på en, två, tre dygn ungefär. Men sen så när vi har Covid-19 patienter så har det där förlängts till kanske åtta, nio, tio dygn och då blir det en helt annan problematik. Det är ju välkänt. Jag är ju många patienter som har legat alltså i månader även i mer vanliga intensivvårdsproblem med långvariga infektioner och så där. Men det korta är att vi gör en intervention, vi gör en åtgärd och patienten kommer ur respirator och så vidare. Men vi har långliggare. Och då finns det ett ganska stort, hyfsat definierat, tillstånd som kallas critical care illness, och vi vet inte riktigt vad vad det är. Men det är alltså en nervpåverkan, musklerna tappar sin funktion. Ligger man i respirator i en månad till exempel, då kan man inte ens sitta på sängkanten efteråt. Musklerna används inte och man får påverkan på nerverna. Och vad i det här består riktigt, det vet man inte. Man vet bara att de är i långdragna tillstånd som man måste rehabilitera. Det finns ingen som helst framkomlig väg med att vila sig i form utan, man får ta det allt eftersom och det där har lagt ett väldigt fokus på rehabavdelningarna i Sverige. Man fått en delvis ny patientgrupp, de här långtidssjuka. Och för att göra det ännu knöligare så är det nog så att de här långtidscovidsjuka inte är en homogen grupp, utan de är olika. Det här kommer visa sig över tid, att man vet hur man ska behandla olika undergrupper. Vi försöker alltså så tidigt som möjligt aktivera patienter. Om någon ligger i respirator och är trackad, det vill säga att man har ett hål på halsen. Då kan man vara vaken behöver inte vara sövd. Och då kan man börja träna med armcykling och vikter redan. Man får nog börja med att sätta sig på sängkanten och försöka kissa själv och sådana här saker, men det är oerhört avgörande för framtiden hur fort man kommer i gång. Förr sa man det här är att, ja men, cancersjuka kan ju inte köra styrketräning. Det orkar de inte med. Alltså de orkar inte med att låta bli. Det vi behöver, fysisk aktivitet är ett måste vi. Annars får vi de här långvariga kroniska inflammationstillstånden som bryter ner kroppen. Så att det blir en lång väg. Man går ju inte från IVA till hemmet. Nej, det är ytterst få patienter som skrivs ut. Det finns ju förgiftningspatienterna som kan skrivas ut direkt till hemmet. Men de är inte en stor grupp. Man går till en vanlig avdelning och sen går man till en rehabiliteringsavdelning. Och de är överbelamrade nu, och de resurserna kommer inte att räcka till. Så här har vi en utmaning.
00:14:07
Staffan: Men finns det någon tumregel som säger. Ponera att du legat i respirator i en vecka ungefär. Hur lång eftervård får man på sjukhuset?
00:14:15
Dr Mikael: Generellt sett så kan man nog. Det rör sig om minst det dubbla i alla fall. Annars är det väldigt få tillstånd som går hem direkt. Jag skulle kunna berätta om ett kul tillstånd.
00:14:29
Staffan: Varför inte? Kör! Jag blir ju nyfiken här nu.
00:14:34
Dr Mikael: Det skulle man ha under titeln otacksamhet. Men det var så här för att göra en väldigt lång historia kort, så var det en man som hade druckit T-blå.
00:14:48
Staffan: Det låter inge bra.
00:14:51
Dr Mikael: Det var ingt för oss som tänkt klart. I alla fall så, han blev aggressiv, tog sig på ett tåg och trakasserade alla resenärerna och landade på Lindesbergs lasarettsstation och där tog polisen hand om honom och där fick han andningsstillestånd för då hade det gått ytterligare minuter. Och då kräktes han, bajsade på sig, kissade på sig, blev medvetslös, fick andningstillestånd, fick hjärtstillestånd. Jag lade honom i respirator. Vi tvättade hans kläder. Vi duschade honom. Han låg i respirator hela natten. På morgonen så fick jag ögonkontakt. Han vaknade. Allt var bra. Jag tar bort hans slang i halsen och ler mot honom. Då säger han utan ens att hosta. “Vad flinar du åt, pepparkaksjävel?” Jag var rätt solbränd, hade kommit tillbaka från en Thailandsresa och hade räddat livet på den här killen. Och är tacken blev “Vad flinar du åt pepparkaksjävel?”
00:15:54
Staffan: Otack är världens lön, eller vad säger man.
00:15:55
Dr Mikael: Men vi behandlar ju alla patienter ändå, oavsett, men. Det var lite tråkigt, tyckte jag. Han skrevs ut direkt till hemmet kan jag lova. Ingen jävel ville ha med honom att göra.
00:16:05
Staffan: Men det känns det ändå ganska tryggt att det finns bra processer för att fånga upp de här personerna som varit tvungna att ligga på sjukhus under en längre tid.
00:16:13
Dr Mikael: Jag precis. Men jag tror det finns, som sagt, mycket kvar att göra och det här många långvariga tillstånd som kommer följa den här pandemin.
00:16:29
Staffan: Vi har fått en fråga från Helena som undrar hur bra Sveriges sjukvård egentligen är. Så jag har helt fräckt skickat en fråga till dig, doktor Mikael. Har vi världens bästa sjukvård? Och hur bedömer man ett lands sjukvård, hur bra det egentligen är?
00:16:47
Dr Mikael: Nej, vi kan inte slå oss på bröstet och säga vi har världens bästa sjukvård, men vi har delar av den som är riktigt, riktigt bra och ligger i topp i världen. Sen är det som man frågar får man svar. Det här med statistik är oerhört komplicerat. Det beror på, vad man tittar på. Tittar man på 24 timmars överlevnad på IVA, 30 dagars överlevnad på IVA. Tittar du på väntetider. Frågar du om någon patient om kundnöjdhet? Det finns ju väl bevisat att blir du allmänt väl omhändertagen kan du vara jättenöjd och få urusel vård. Och det märker man ju själv om du ger perfekt vård och är en sur grinig doktor, rankas lågt, och du glad och trevlig och följer upp och hälsar så blir folk jättenöjda, även om du inte en aning om vad du håller på med. Uppvaktningsavdelningen postop, där jag jobbade, så fick alltid 10, det var det bästa som fanns. Det var taskiga lokaler, var inga fönster, fönster högt uppe och trångt på toaletten och personalen var så jävla trevlig. De fick alltid tipp topp och det var väldigt personbundet. Men kan man säga då att det här är bra vård? Det var bra vård på det hela taget, men var den världsbäst vet vi ingenting om. Så det är svårt att prata om den. Jag har varit i Malaysia, jag har varit i Thailand, jag har varti till USA. Jag har sett vård som är bra, men den är inte tillgänglig för alla, så det är lite svårt att svara på frågan. Men vi har, delar av våran vård där i världsklass. Till exempel då om man ska ta några saker så är det behandling av bröstcancer, hjärtinfarktvård, där ligger vi i topp i världen.
00:18:29
Staffan: Och väldigt låg barnadödligheten?
00:18:31
Dr Mikael: Och ja, absolut. Det är bra att du säger det. Det har mätts. Spädbarnsdödligheten har varit bland de lägsta i femtio år, så att det är någonting som vi har varit bra på. Under en procents dödlighet.
00:18:51
Staffan: Hur kom det sig att Frankrike är etta i vissa studier, Taiwan i en annan, Sverige kan hamna högst i en tredje och först på tjugofjärde plats i en fjärde studie.
00:19:02
Dr Mikael: Man mäter på olika sätt. I en studie som man tittat på hur många återbesök man har, i en annan tittar man på trettio års överlevnad efter en hjärtinfarkt, där Sverige bra. I en tredje tittar man på väntetider och då är korta väntetider bra. Om du misslyckas med operationen varje gång är. Det inte givet att bara för att du får in höften, man kastar in häften på tre timmar och får kortast operationstid. Det är inte säkert att det fär ett kvalitetsmått, men det kan vara det. Det är väldigt viktigt att ha koll på hela sin verksamhet. Sverige är ett litet land med tio miljoner invånare, så att förutsättningarna för att ha en god och en jämlik vård är fantastiskt bra. Även om geografin ser ut som den gör så kommer det finnas lite skillnader till hur fort en ambulans eller helikopter hinner hit och dit. Men det kommer alltid vara skillnader, men förutsättningarna för oss i det här lilla ganska rika, förhållandevis rika landet ändå, är alldeles utmärkt. Så vi bör ha som mål att vi ska ligga i världstoppen på det hela taget i stort sett allt.
00:20:08
Staffan: Och sen det faktum är att vi lägger innan pandemin så lade vi elva procent av BNP, lite över 500 miljarder varje år, på sjukvård.
00:20:17
Dr Mikael: Och det har ökat. Som lägst var de 8,8 när jag började som läkarstudent och då har USA det dubbla. Deras överlevnad var inte dubbelt så bra av självklara skäl. Men det är ett annat system så att säga. Sedan kan man räkna på hur många sjuksköterskor finns per hundratusen invånare. Många läkare finns på hundratusen invånare. Hur många vårdplatser? Det har ju dragits ner väldigt mycket. Frankrike, som du nämnde, har väl dubbelt så många per hundratusen, till exempel. Det är en trygghet att veta att man får plats. Just som vi nu är mitt i brinnande pandemi, så det lägger ju många intensivvårdläkare mycket tid på och jaga platser på ett annat sjukhus, inte på att vårda. Och då kan man tycka att det blir lite fel.
00:21:05
Staffan: Enligt min bild av det hela som medborgare så är det väl så att är man akut sjuk så är det fantastisk vård man får?
00:21:16
Dr Mikael: Ja, det tycker jag också. Jag tycker att den är bra.
00:21:18
Staffan: Och sen kan det vara att många gånger missnöje kommer. Men då kanske det inte är de akuta ärenderna som är livshotande. Utan är det skarpt läge, då har vi världsklass vård. Andra saker med tillgänglighet som du nämner, men den är inte riktigt akut. Då kanske det tar lite längre tid och man blir missnöjd och vi hamnar längre ner i rankning. Kan man säga så?
00:21:34
Dr Mikael: Ja, det kan man göra. Och det är det, det tycker jag nog. Sen finns det fantastiskt bra vård på andra ställen, som sagt var, men den är extremt ojämnt fördelad.
00:21:43
Staffan: Som jag förstått det. Vårdcentralen är en första instans där den stora massan har sin första kontakt. Så det är klart att det kan komma upp missnöje där, speciellt inte om det är super akuta saker, för det ska man inte ens gå dit. Men är det någonting som är verkligen akut. Ja, då har vi vård i världsklass.
00:21:59
Dr Mikael: Som gemene man. När man pratar om akutsjukvård så har man lite andra kriterier. Då vill man att bli omhändertagen och snabbt och på ett tryggt sätt. Men sen om man har kanske en lindrigare sjukdom som man söker på en vårdcentral, då är det ständigt dessa saker: tillgänglighet och kontinuitet som värderas oerhört högt, och det är ibland så att människor glömmer det där. Just för intensivvårdsmässigt så har vi tagit hand om många patienter som har vårdats just utomlands och förs sedan hem. Och jag tror aldrig jag har hört att det varit bättre utomlands utan det här. Det är klart det finns en psykologisk mekanism och den är en trygghet att komma hem. Men många säger “Åh, äntligen hemma, nu förklarar folk. Nu förstår jag vad ni säger.” Och det är inte en språkbarriär där, utan det är ett sätt att förhålla sig till patienten. Jag pratar i egen sak naturligtvis, jag är ju jävig och så. Men något som vi lägger mycket krut på är ju hur vi förhåller oss till patienten och till anhöriga. Man känner till väldigt mycket om sin egen sjukdom och sin egen vård i Sverige.
00:23:05
Staffan: Tack för bra svar!
00:23:07
Staffan: Vi vill tacka våra sponsorer som gör möjligt att göra den här podden, som utbildar om hur svenska vårdsystemet fungerar.
00:23:14
Kry: Vi är här för de unga och för de evigt unga, för alla er som bor på landsbygden och för ni som bor i stan. Vi är med dig när livet är tufft, men också när det är som allra bäst. Vi är Kry och vi är här för att hjälpa dig med dig.
00:23:39
Staffan: Nu ska vi gå vidare i programmet och tala om sömn och kanske inte riktigt sån sömn som du brukar ordinera?
00:23:45
Dr Mikael: Nej, precis. Nu är det dags att vakna till lite här så att det nu blir lite annat.
00:23:49
Staffan: Doktor Mikael. Det här kan relatera till mig själv ibland också. I perioder har jag svårt att sova, vilket leder till att jag ligger och snurrar som en torktumlare och blir varmare efter varje varv som går, och det tror de flesta av våra lyssnare kan relatera till också. Och det kanske så att man ligger och oroar sig för saker, eller att nu kommer inte kunna somna och man speedar upp det helt enkelt. Är det farligt att sova för lite?
00:24:12
Dr Mikael: Ja, det är det. I det långa loppet så är det farligt. Då blir det alltifrån utmattningssyndrom till olika tillstånd eller depressioner och sånt där. Och det här är väl testat på, i synnerhet i krig och på soldater. Och tyvärr under utfrågningar och tortyr och sånt här så vet man att det bland det värsta som kan hända är att vara utan sömn. Man får ju en cirkulationskollaps efter tre-fyra dygn och kan man framkalla att man dör av det. Sen så en natt i kan man ju sova tillbaka hyfsat. Vi vet ganska väl att vi behöver en sju åtta timmar ungefär för en vuxen person och mer för barn och tonåringar. Men ingen behöver ju mer än så. Spädbarn undantagna nu, men ingen blev ju mer än tolv, utan då och då räcker det.
00:25:05
Staffan: Men då blir jag lite nyfiken. Det finns ju historiska kända personer, högpresterande. Vi har Margret Thatcher, Churchil och gänget som säger att fyra timmar sömn, that’s it.
00:25:13
Dr Mikael: Skitsnack.
00:25:16
Staffan: De bygger sin egen myt där?
00:25:18
Dr Mikael: Precis, men en natt kan man nog hämta tillbaka. Säg att du sover väldigt litet, bara några timmar. Så nästa natt så kommer du sova lite djupare och lite längre. Om det är någonting som jag tycker att jag har lite på fötterna så är det detta. Jag har gått 2500 jourdygn i sju år, på sjukhus, kontinuerligt arbetande med sökare för hjärtlarm och sånt där, där man måste bryta sömnen. Och det har ju liksom nog stört min sömn. Jag är väldigt bra på att somna. Men jag är dålig på att sova länge, och det är nu jobbar jag inte på det sättet längre, men jag har fortfarande en ganska fragmenterad sömn. Det har de flesta.
00:26:02
Staffan: Har du mätt din sömn? Det finns ju en massa appar och grejer.
00:26:05
Dr Mikael: Nej, det har inte gjort, inte på något sätt labb och sånt där. Däremot så vet jag ju väl från andra personer som har varit på sömnlabb. Jag vet inte hur många gånger jag hört. Jag sov inte en blund, säger då patienten. Ja, men vi har ju spelat in video. Vi har flera timmar när du har sovit och man har inte uppfattat det. Man tror sig ha varit vaken hela tiden.
00:26:29
Staffan: Eller jag sover bara fyra timmar.
00:26:30
Dr Mikael: Ja, precis. Sömn är någonting vi ska vårda. Och försöka att verkligen lägga oss vinn om att vi vi har en ostörd sömn, och det finns ju olika sätt och göra det. Men som sagt, det blir del väldigt dåligt att göra avkall på det där. Sen är det ganska spännande att veta att det finns nästintill inga primära sömnproblem alls, och med detta menar jag alltså att det är inte så att allt är bra och jag sover dåligt, utan i 95 procent av fallen, kanske mer, så finns det en underliggande orsak och väldigt många gånger så vet patienten om den också.
00:27:11
Staffan: Jag känner mig träffad där själv direkt och i mitt fall är det stress.
00:27:14
Dr Mikael: Hjärnan går på högvarv. Problemet är inte att man jobbar mycket och att man är stressad. Det är inte det som är ditt problem, det är bristen på återhämtning som är problemet.
00:27:26
Staffan: Då är vi tillbaka till den där träningen igen.
00:27:28
Dr Mikael: Ja, men som sagt så finns många enkla tricks. Om jag skulle ge ett sömntips, jag kan ge er några stycken som jag tycker är riktigt bra. Powernappen är fantastiskt bra. 20-30 minuter när man har fokus på att somna inte sova, då kan man göra någonting, då funkar man några timmar till. Tro mig, jag har prövat. Och sen så kan jag inte tycka yrkeschaufförer ska ha det här som ett system, för det blir för farligt och då ska man ha reglerade arbetstider och sånt där. Fibe, det säger jag inget om. Men om jag är trött när jag kör bil, då stannar jag och sover en kvart, 30 minuter ostört någonstans. Och sen så kan jag om man nu ska köra lite till så är det de första korta tiden som ger störst återhämtning. Powernappen är bra, den är prestationshöjande. Sen ska man inte bygga tillvaron på den, men den är bra att ta till det. Det tycker jag absolut.
00:28:21
Staffan: Och om man om man nu har problem med sömnen. När ska varningsklockorna börja ringa? När börjar det bli ett problem från att det blir bara några engångsfall?
00:28:30
Dr Mikael: Om du under mer än en månads tid vaknar och inte är utsövd då. Då har du problem. Jag har ett bra tips till. Apropå stressen. Imorrn ska jag dit och då ska jag boka det och sen lunch som sen ska träffa en ny som ska anställa någon. Sen kommer en patient och sen så kommer anhöriga och det där vet jag inte hur det ska bli. Och möklaren har sagt, och pengarna är slut.
00:28:51
Staffan: Och du glömde tvätten och hämta på fotboll.
00:28:54
Dr Mikael: Gör en lista! Skriv det, och det är inget lurendrejeri. Du tar dina tankar, skriva ner dem, hämta, kör bilen, besikta vad ni ska göra. Så skriver ni fem – sex punkter. Det här ska jag göra i morgon, och så lägger du den åt sidan. För många funkr det hur bra som helst. För det hjälper inte att du tänker på det hela natten. Du har förflyttat det från hjärnan till pappret och säger att okej, nu glömmer jag inget. Jag har dem här. Jag är orolig, men jag kommer inte missa något, för jag lagt det på den här listan. Det hjälper jättebra.
00:29:28
Staffan: Så att man kan säga som så att doktor Mikael ordinerade. Gör en to-do! Flytta det från tanken till pappret så får du lite bättre ro. Absolut. Tack. Det ska jag prova själv. En annan fråga som jag fått in det är ju. Vad är det som gör att man sover sämre när man har kanske varit på kalas eller druckit alkohol?
00:29:48
Dr Mikael: Jo, det är att du kommer inte ner, du får inte de här djupsömnperioderna. Det kan ju bli lika länge. Man går lägger sig klockan ett och så ligger man hela, och så sover man tio timmar. Det är sämre kvalité på den sömnen, och man har inte lika många djupsömntimmar. Den är oroligare så att kvaliteten är sämre på grund av att alkohol är ju ett gift.
00:30:46
Staffan: Vad är förklaringen till att många har svårt att sova när man druckit kaffe? Som min svärmor? Hon dricker aldrig kaffe efter klockan fem, då kör hon decaf.
00:30:55
Dr Mikael: Det finns säkert flera svar på det där. Ett är att koffein i sig har en uppiggande effekt i det korta perspektivet. Själv så när jag har gått ett jourpass till exempel och kommer hem, då tar jag minst två koppar kaffe och går och lägger mig, sover som ett barn. Men det beror på att jag dricker så jäkla mycket kaffe i vanliga fall, så att jag skulle bli abstinent och då inte kunna sova på grund av detta, så att det beror på vilken situation du befinner dig i. Men koffein som sådant är ett stimuli.
00:31:24
Staffan: Okej, men då kan det vara så lite att i vissa fall att man dricker kaffe på kvällen. Det inte kanske de som gör, utan det att man sätter igång sina tankebanor och associerar sina problem med att sova till kaffet man har tagit.
00:31:35
Dr Mikael: Eller ja, alltså om du har druckit kaffe klockan 17 och har svårt att sova 23. Nä det tror jag inte på.
00:31:42
Staffan: Jag tänkte på en sak. Nu när vi pratar om sömn här. Ja, men det här läskiga rycket är precis som man får när man håller på somna. Vad är det?
00:31:51
Dr Mikael: Ja, det är ett väldigt speciellt fenomen. Kallas för hypnogoga kramper eller man kan till och med ha hallucinationer. Man är i ett stadie nu just när man somnar så att man upplever sig hallucinationer. Det sägs ju att Salvador Dalí var i sånt ofta och hans målningar kommer ifrån sådana hallucinationer.
00:32:10
Staffan: Det var inte absinthen då?
00:32:11
Dr Mikael: Det kan det vara delvis där. Jag vet inte hur han sov Men hallucinerade gjorde i alla fall ändå. Men det beror nog på att inte hela hjärnan somnar samtidigt.
00:32:25
Staffan: Intressant, för jag har känt själv. Det är nästan så man ramlar, man rycker till i sängen.
00:32:30
Dr Mikael: Så att det är det sinnet som håller på att lämna dig för stunden, men inte hela. Och då gör du ett försvar.
00:32:36
Staffan: Intressant! Tack! När skulle du säga att det är läge att ta sömnmedicin. Finns det negativa aspekter kring det där?
00:32:49
Dr Mikael: Ja, det gör det absolut. Det finns ju en hel del beroendeproblematik i de bra sömntabletterna. Sen får man skilja på. Först och främst ska man ju ta reda på vad är det som är mitt problem? Och ibland vet man väldigt ofta, till och med, vet man var problemet ligger. Det är stress, de oro. Det är någonting av praktiska skäl. Alltså jag hinner inte. Eller ett dåligt sovrum. Det ska ju vara svalt, tyst och mörkt.
00:33:17
Staffan: Man har något som ligger och gnager.
00:33:19
Dr Mikael: Ja, precis. Och då är det ju där man börjar. Men om det är någonting några gånger så att man man tycker att nu har det här varit så dåligt under en period. Jag måste få lite hjälp att somna in. Eller att sova. Risken är att sömntabletter har ju längre funktionstid. Så att om det är för att sova hela natten, då kommer de där finnas kvar i blodet på morgonen. De har en längre verkningseffekt och då kan man bli lite såsig och få en hang over effekt. Till skillnad från den insomnigstablett som du tar. Och den funkar ju på 15 – 30 minuter, även om du tar den via munnen.
00:33:58
Staffan: Kan man se någon skillnad i kvalitet på sömn om den är skapad av läkemedel eller om den är naturlig.
00:34:04
Dr Mikael: Ja, det kan man göra, men man ser nog inte gå på en tablett. Man kan se det med, men man gör det inte på alla. Nej, så det kan vara lite knivigt.
00:34:16
Staffan: Men hur förändras sömnen då med åldern? Behöver man lika mycket sömn oavsett ålder eller? Hur ser det ut?
00:34:24
Dr Mikael: Sömnen blir lite sämre. Inte fullt så djup och man behöver mindre.
00:34:30
Staffan: Men varför är det så?
00:34:31
Dr Mikael: Ja, alltså, det är så hjärnan är konstruerad. Och sen vet vi ju inte riktigt vad som händer när man sover. Jag söver ju folk. Jag vet att de sover. De har reflexer som försvinner. Man kan peta folk på ögonfransar och man får inga reflexer. Man ser på blodtryck och sånt där när de sover väl. Men den konstgjorda sömnen är av en lite annan karaktär. Vi har ju numera på alla patienter, ska jag kalla det för, ett “mini-EEG”. BIS, kallas det för. Om man mäter hela tiden hjärnaktiviteten väldigt, väldigt grovt, men man kan se på ett ungefär om patienten sover eller är vaken. Sen är det ingen som egentligen vet vad ett medvetande är. Alltså jag tänker, alltså finns jag till. Men vad är det som gör det? Förmodligen är det så att de här olika läkemedlen som vi söver med, det kan vara intravenöst och det kan vara gaser, är membranstabiliserande, så den här elektriska impulsen som går via nerverna blockeras. Och då svartnar det för folk och då kommunicerar inte hjärnans celler med varandra och då har man inget medvetande.
00:35:42
Staffan: Tack!
00:35:43
Dr Mikael: Sen kan det vara lite kul att veta det här med. Det jag tycker är spännande vad gäller hur hjärnan fungerar och vad vi blockerar. Vet ni hur fort en tanke går?
00:35:54
Staffan: Mina går lite för fort ibland.
00:35:57
Dr Mikael: Då går de över 300 kilometer i timmen, men ungefär så fort. Det är lite skojigt det här. För man har mätt på hur fort ledninghastigheten i neuron, i sammankopplingar nätverken i hjärnan, hur fort de härmyelinskidorna kan skicka en signal. Så man tänker ungefär 300 blås.
00:36:23
Staffan: Nu har vi fått en ny gäst in i studion och det är Li Åslund som är legitimerad psykolog och hon har en bakgrund inom barn och ungdomspsykiatrin BUP. Hon jobbar även kliniskt för en av de digitala vårdgivarna och så sent som 2020 så avlade hon sin doktorsexamen vid Karolinska institutet i Stockholm, som syftar till att undersöka effekten av kognitiv beteendeterapi hos ungdomar med sömnproblem. Och även hur dålig sömn hänger ihop med andra psykiska symtom. I dag jobbar hon som forskningsledare för FoU Nordost som jobbar med Stockholms nordöstliga kommuner, och hon fungerar även som en sömnexpert på Sleep Cycle. Det är en app som mäter sömn hos användarna. Världens längsta intro.
00:37:13
Dr Lie: Det kändes verkligen som hela…
00:37:16
Staffan: Texten tog aldrig slut. Varmt välkommen hit Li Åslund. Du är ju sömnexpert. Hur viktig är sömnen för hur vi mår egentligen?
00:37:28
Dr Lie: Jag skulle säga att sömnen är väldigt viktig för hur vi mår. Sömn har ju en funktion som skyddar oss både fysiskt och psykiskt skulle jag säga, och dålig sömn kan vara belastande och både på kort och lång sikt bidra till dålig hälsa fysiskt och psykiskt, så att en god natts sömn är det bästa vi kan ge oss själva.
00:37:53
Dr Lie: Ja, alltså, det är ju väldigt individuellt och det här är alltid viktigt att förstå när man pratar om sömn. Att varje person har sitt eget som mönster och sin egen sömn behov. Och är du utvilad under dagen så skulle jag säga att då kan du klassa din sömn som god. Men det är klart, det finns ju vissa kriterier som vi tittar på när vi ser på dålig sömn, och det är att det tar väldigt lång tid att somna till exempel, eller att man vaknar många gånger på natten. Det brukar inte vara så bra.
00:38:22
Staffan: Där kan du märka på dig själv i perioder när det är väldigt mycket stress, att man vaknar mitt i natten och hjärnan går igång och det går inte att somna om. Vad ger du för tips? Vad jag ska göra?
00:38:32
Dr Lie: Ett rakt tips är ju att man inte ska ligga kvar i sängen och oroa sig, därför att man ligger kvar i sängen och är vaken. Det är att sängen börjar förknippas med vakenhet och den ska förknippas med sömn. Så vi jobbar ju, när vi jobbar med kbt och sömn så jobbar vi väldigt mycket med att bryta den kopplingen. Oro – säng. Så att där säger vi till våra patienter att om du vaknar på natten och inte har somnat om: Res dig upp ur sängen och gör någonting annat en stund.
00:39:00
Staffan: Men blir man inte pigg då?
00:39:02
Dr Lie: Jo, man blir pigg och det kanske tar längre tid att somna om än om man skulle ligga kvar i sängen. Men om du inte tar någon tupplur så kommer du bli tröttare kvällen efter och du kommer att sova djupare. Så idén med det hela handlar inte om att just den natten kommer bli liksom att du får massa timmars sömn, men på lång sikt.
00:39:23
Staffan: Så man kan alltså ta igen ett sömnunderskott eller sömnskuld eller vad det heter?
00:39:28
Dr Lie: Ja, det kan man faktiskt, för kroppen brukar se till att har man sovit en dålig natt så kommer du sova djupare, mer djupsömn natten efter. Så man kan sova igen en sömn skulle i alla fall när det kommer till kort sikt.
00:39:40
Staffan: Och hur skadligt är att ha dålig nattsömn? Någon natt sådär spelar väl inte så stor roll. Men efter hur många nätter börjar det bli problem?
00:39:50
Dr Lie: Vi brukar säga att man ska ha haft problem i tre månader för att kunna uppfylla en in som ny diagnos? Sen är det väldigt svårt att prata om långsiktiga effekter, effekter på tio, tjugo, trettio års sikt som har att göra med ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar och så vidare. Men har man haft problem i mer än tre månader och det är återkommande mer än tre gånger i veckan. Då skulle jag säga att det är dags att söka vård.
00:40:14
Staffan: Och vad gör man då om man är en ungdom här som känner sig stressad, har svårt att sova och som du säger att man upplevt det här nu tre gånger i veckan under en längre tid. Vart vänder man sig?
00:40:24
Dr Lie: Jag skulle i första hand skulle jag säga att man ska vända sig till primärvården, alltså sin husläkare eller primärvårdsmottagning som får göra en bedömning och som kan vid behov då erbjuda till exempel KBT behandling. Och det gäller där att man hittar en mottagning som har psykologer tillgängliga, tänker jag, eftersom annars är risken att man erbjuds medicin i första hand, vilket är synd. Vi har sett att korttidseffekterna av KBT är likvärdiga medicinsk behandling. Men långtidseffekterna är bättre för KBT. Det finns verkligen någonting bra med att man får psykologhjälp, säger jag som psykolog är kanske lite partisk, men.
00:41:04
Staffan: Det låter som sunt förnuft att kan man undvika medicinering så är det väl inte så mycket att ordna om helt enkelt?
00:41:10
Dr Lie: Nej, precis. Jag tänker också det finns en inlärningseffekt som gör att om man får problem längre fram i livet och vet man hur man ska göra. Så att då har man liksom med sig det i bakfickan resten av livet, och det kan ju vara bra för en ungdom att att ha med sig ut i världen.
00:41:27
Staffan: Så gör nu som doktor Åslund säger, att har ni upprepade problem, sök hjälp hos er husläkare. Så tar de det därifrån? Ja, precis. Och se till att de har psykolog.
00:41:39
Dr Lie: Ja, det är jätteviktigt.
00:41:40
Staffan: Be om att få en KBT behandling!
00:41:42
Dr Lie: Ja, absolut.
00:41:44
Staffan: Fick jag med allt?
00:41:55
Staffan: Vi har ju fått ett medskick här från vår alldeles egen expert och husdoktor, doktor Mikael. Och han hävdar bestämt, och det här framför allt vuxna. Det finns nästan ingen vuxen som har sömnproblem och inget annat. Det finns alltid någon annan underliggande orsak. Hur skulle du svara på den frågan?
00:42:12
Dr Lie: Jo, men jag känner igen den bilden också från kliniken och från de ungdomar som jag träffat. Problemet med sömn och dålig sömn kan vara att en initialt stressig period kan leda till dålig sömn, och även när den stressiga perioden är över så sover man fortfarande dåligt, för då oroar man sig för sin sömn. Så har man ingen oro kring sin sömn. Då har man inget sömnproblem. Men det är inte alltid oron handlar om externa faktorer som relationer eller stress i skolan, utan ibland kan oron bara handla om sömnen. Men jag håller med doktor Mikael i att det är sällan som en helt orosfri person har sömnproblem.
00:43:03
Staffan: Din forskning och jobb är ju speciellt ungdomar och sömn som du fokuserar på. Hur kom sig att det är just ungdomar?
00:43:10
Dr Lie: Alltså, jag jobbade som kliniker på BUP i många år och vi tyckte att de ungdomarna som vi träffade för depressiva problem och ångestproblem, att de hade mycket sömnproblem. Men det här togs liksom inte riktigt omhand. Så då började jag kollegor fundera på hur vi skulle kunna hjälpa de här ungdomarna, och det ledde till det här forskningsprojektet som jag sedan har jobbat med i flera år.
00:43:33
Staffan: Vad kom ni fram till för slutsatser?
00:43:35
Dr Lie: Vi har gjort en pilotstudie vill jag bara säga. Så det är ju också ett första försök att titta på hur den här behandlingen fungerar. Men det vi ser det är ju att vi får effekt både på sömnen, det vill säga förkortad insomningstid och längre total sömnlängd, men framför allt på insomnisymptom. Alltså patienten upplever att man har mindre bekymmer med sömnen efter behandlingen jämfört med före.
00:43:58
Staffan: Sista året har varit extremt för många ungdomar med hemundervisning och ökad osäkerhet och så vidare. Har ni sett något kring det?
00:44:07
Dr Lie: Ja och nej, ska jag säga. Jag jobbar också för Sleep cycle och då de har tittat ganska mycket på hur sömnen har utvecklats under pandemin och det intressanta när man tittar på sömnen länge, till exempel, unga vuxna, och tänker man från 18 års ålder ungefär upp till 24, sov faktiskt mer under pandemin än innan. Detta kan låta lite förvånande, men jag tänker att det kan hänga ihop med att de flesta unga vuxna eller ungdomar har en senare sömn under pandemin, dvs där man har kunnat anpassa sömnen, kanske lite mer efter vad som passar en själv. Man går och lägger sig senare, men man vaknar också senare och det har gjort att man kunde förlänga tiden man ligger i sängen lite. Så det är ju positivt med pandemin, men vi ser ju också ganska många negativa effekter på mående, att både hos ungdomar och vuxna, mycket mer ångest, oro. En del ungdomar som har sömnproblem har ju fått större sömnproblem på grund av de här oregelbundna tiderna. Men för en person som inte haft så stora problem så verkar det ändå funka under pandemin med just sömnen.
00:45:16
Staffan: Vad har ni sett någon korrelation mellan? Är uppkopplade skärm tid som telefoner i sängen?
00:45:21
Dr Lie: Alltså vi har inte tittat på de faktorerna, men det är ju ganska många andra som har gjort och där har man ju sett att till exempel telefoner eller andra typer av ljus i samband med sänggående kan till exempel förlänga insomningstiden eller göra att man sover mer upphackat.
00:45:39
Staffan: Och vad är då en normal insomningstid? Hur lång tid ska det ta att somna?
00:45:45
Dr Lie: Om man pratar ungdomar så brukar man säga att man sover… En indikation på bra sömn det är att man somnar under 30 minuter. En indikation på lite dålig sömn är att det tar mer än 45 minuter och somna. Men mer än 45 minuter är en sådan indikation på att din sömn kanske inte är så bra.
00:46:04
Staffan: Och vad gör man då om man har ett barn som det tar en timme att somna varje kväll?
00:46:08
Dr Lie: Ja, alltså, en timme i sig är inget stort problem. Det blir problem när personen i fråga tycker att det här är ångestskapande, att man ligger och oroar sig i att man tycker att sömnen är ett problem, så att man ska gå mindre på själva tidsangivelsen och gå mer också på känslan som är förknippad med den. En timme, jag nämnde 45 minuter. Alltså, det är ju egentligen inte jättestora skillnader, utan det är mer hur mycket problem i vardagen skapar den här insomningstiden? Det tänker jag att man som förälder kan fundera kring.
00:46:41
Staffan: Intressant! Stort tack för att du kom hit!
00:46:43
Dr Lie: Tack.
00:46:47
Staffan: Vårt vårt system vore ingenting utan alla dessa vårdgivare och på vården.se finns en hel del av dem samlade, hela 18 000 faktiskt. Och är det någon vårdgivare som du tycker skulle behöva få lite extra tack? Gå in på vården.se och nominera den personen.
00:47:10
Staffan: Det var det. Ännu ett otroligt givande och intressant samtal.
00:47:16
Dr Mikael: Ja, det var trevligt!
00:47:18
Staffan: Tack till alla er lyssnare som hänger med. Och stort tack till dig doktor Mikael för att du är just du.
00:47:25
Dr Mikael: Tack så mycket.
00:47:27
Staffan: Och glöm nu inte! Ligger ni där och snurrar på natten och kan inte sova? Skriv ner på papper, lägg ner till sidan och få lite god natts sömn. Tack för nu!