Nya injektionslagen

Utforska vården avsnitt 7

Fram tills nu har det inte funnits någon lag kring hur och vem som får utföra injektionsbehandlingar. Vi diskuterar estetik och djupdyker i den nya lagen med hjälp av Ronnie Petersson, VD på Art Clinic, en expert inom ämnet.

Dessutom är det inte sommar utan sommarplågor.

Allt detta i sommarens viktigaste avsnitt.

Nu kan du också läsa avsnittet här nedan!

Avsnitt 7 av “Utforska vården med dr Mikael”

00:00:01
Dr Mikael: Ja.

00:00:02
Staffan: Fyra Bugg och en Coca Cola?

00:00:03
Dr Mikael: Nej, det är skitbra. Älskar nästan. Mer än Lotta iallafall. Hon gillar inte det.

00:00:14
Staffan: Mitt namn är Staffan Gustavsson. Välkommen till Utforska vården med doktor Mikael.

00:00:38
Staffan: Ja, för det är precis det vi gör tillsammans varannan vecka. Vi utforskar vårdsystemet och jag hoppas att vi tillsammans kommer lite lite längre för varje vecka som går. Men kära lyssnare, vi gör ju inte det här ensamma, utan mittemot mig har jag honom och jag behöver nog inte ens säga hans namn. Jag behöver inte ens säga vad han heter, vår egen sanningssägare, som får det där lite komplicerade att bli mer lättförståeligt: doktor Mikael Hur mår du?

00:01:04
Dr Mikael: Jag mår utmärkt. Tack som frågar.

00:01:07
Staffan: Välkommen hit! Vi har som vanligt ett fullspäckat program och det är väl lika bra att vi kastar oss ut?

00:01:13
Dr Mikael: Det gör vi.

00:01:19
Staffan: I dagens avsnitt pratar vi om den nya injektionslagen som infördes igår. Jag kommer att intervjua Ronnie Pettersson som är en expert inom ämnet. Första området vi ska prata om nu är ett väldigt aktuellt område för att det kommer ske vissa lagförändringar inom det och det är inom estetik. Och varför tror du att estetiska behandlingar ökar så pass mycket som det gör?

00:01:40
Dr Mikael: Alltså fokus på hur vi ser ut blir viktigare. Det här är en kulturell fråga och för många människor så blir det väldigt viktigt hur man ser ut, helt enkelt. Det är en del av vår tid.

00:01:53
Staffan: Vet du vad som trendar just inom det här området? Vi har ju väldigt många kunder inom det här segmentet som jobbar med estetiska ingrepp. Vet du vad som är populärast just nu?

00:02:02
Dr Mikael: Vad gäller operationer vet jag det. Sen så det är ju bröstoperationer framför allt. Och sedan så är det naturligtvis botox och injektionsbehandling.

00:02:13
Staffan: Den informationen jag har fått så att det som är mest populära nu – och det är en helt ny företeelse och det har lite med pandemin vi lever i – att allt fler personer har digitala möten. Så att det man fokuserar på och det man vill förfina nu. Det är många som har bra datorer med hög upplösning i kameror, och så vidare och då ser du hur du ser ut själv i ansiktet. Så fokus nu det är kameran, som syns i det digitala mötet.

00:02:35
Dr Mikael: Det är därför jag säger botox och injektioner.

00:02:36
Staffan: Hängande ögonlock och rynkor och så vidare. Nu ser man sig själv.

00:02:41
Dr Mikael: Och det behandlas med injektionsbehandling och botox, som egentligen är en felaktig benämning, det heter ju botolino toxin, men Botox är som Volvo och Saab, ett eget märke. Men det är ju det använder man ju för att släta ut rynkor och vanligen så här hyaluronsyra då, “fillers” som, kan man säga, fyller huden underifrån i stället, och då får man mindre rynkor på det sättet.

00:03:06
Staffan: Men botox, är inte det ett nervgift i grund och botten?

00:03:08
Dr Mikael: Verkligen! Det är världens giftigaste ämne. Botolino toxin, så det räcker ju med ungefär ett halvt kilo för att döda hela mänskligheten.

00:03:17
Staffan: Och det botar ju inte bara fåfänga. Det kan man väl även använda i behandling, typ mot migrän och sådana saker också?

00:03:21
Dr Mikael: Oh ja, områdena är stora. Och det finns en massa, alltifrån migrän som sagt till muskelspasmer. Spastiska tillstånd vid cerebral pares, defekt ansiktsmuskulatur. Svettningar, höll jag på att glömma det är en jättegrej! För händer, armhålor och fötter, och det fungerar utmärkt – rätt hanterad.

00:03:50
Staffan: Det kanske en personlig fråga, men jag blev nyfiken. Har du gjort några estetiska ingrepp själv? I forskningssyfte då så klart!

00:03:54
Dr Mikael: Nej, men. Ja, om jag har gjort på mig själv eller om jag gjort en själv? Jag hade en skitful vårta i vänster ögonbryn. En godartad leverfläck och den producerade väldigt mycket ögonbryn, så den var stor som en tofs där bara. Efter 40 år blev jag trött på den och bad en kollega tar bort den. Och så det gjorde han. Annars så har jag ganska god insikt i branschen. Jag har sövt åt plastikkirurger i tio år, så jag vet liksom hur det går till.

00:04:31
Staffan: Men hur ska man då? Ponera att jag vill göra något ingrepp av något slag här då. Hur vet jag vad jag ska gå till?

00:04:36
Dr Mikael: Ja, det gör det ju inte, men då får man ju gå till, alltså då legitimt, se till att det är legitimerad. Att du inte kör hemma i garaget, vilket inte alls har varit ovanligt. När kollegor extraknäckt liksom så, och men man bör vända sig till en kvalificerad legitimerad personal. Men det finns ju ingen lista, liksom där de är rankade eller någonting sånt där, utan då får man gå på hörsägen eller på kommentarerna.

00:05:06
Staffan: För det är faktiskt så, till er lyssnare, att Sverige har varit en av de få marknader i Europa där det här har varit helt oreglerat. Så i princip får vem som helst utföra både fillers och botox. Men det blir det ändring på nu. Vi kommer återkomma det lite senare. Men ponera nu att man gör ett ingrepp på det här blev inte så lyckat eller man får komplikationer. Vad kan man göra då? Kan man söka sig till den traditionella vården för att få hjälp? Eller vad ska man göra?

00:05:30
Dr Mikael: Det beror på problemet! Men det här ska man ju ha tänkt till redan innan. Om du nu åker till exempel. Jag har ju ingenting emot baltiska staterna, men där finns det då billigare plastikkirurgi, till exempel. Man får samma ansiktslyft eller bröstlyft eller magreduktion för 60 procent av pengarna. Då är en del benägna att göra det, och då kommer man till uppföljningar, där det inte blev som man tänkte, och då blir ju den näst intill noll. Så om någon skulle fråga mig vad jag tycker så. Var och en får ju, om man gör det säkert och sådär. Men jag skulle inte rekommendera någon anhörig, om jag uttrycker mig så, att söka annan vård än den här hemma. Därför att uppföljning är viktig. All sjukvård, inte bara det estetiska. Men man har ingen chans alltså man inte är på plats, om man ska pendla och åka, och det blir inte alls på samma sätt De tar inte ett lika stort ansvar för den enskilda patienten. Jag skulle hålla mig hemma helt enkelt. Det låter lite som jag tror att svenska doktorer är bättre än alla andra? Det tror jag inte. Men det är systemet runt omkring.

00:06:38
Staffan: Dur har ju hela skyddsnätet. Om olyckan skulle vara framme?

00:06:42
Dr Mikael: Precis. Och då kan man ju fråga sig vad vad kan man göra? Låt mig ta ett exempel då. Du har opererat in två silikonproteser i brösten och så får du en infektion som man får i tre- fyra procent av fallen. Då går man tillbaka till sin läkare som har gjort det där och ber att han eller hon ska fixa det där. Och är det akut då? Eller du har en infektion. Och den personen, det är fredag kväll och det är stängt. Vad gör du då om du har feber då är det risk för blodförgiftning. Det är självklart att vi inom vanlig sjukvård kan hjälpa till. Då tar vi bort främmande material och då blir det inte så snyggt. Men vi fokuserar ju bara på liv då förstås. Och den hjälpen får man, och den har man rätt till, den behöver man inte ens kräva tror jag. Men däremot så kommer det kirurgiska resultatet haverera totalt.

00:07:30
Staffan: Sen så är det väl lite så också att inom vissa, ponerat att göra en gastric bypass när man krymper magsäcken. Då kan man få bli remitterad till en plastikkirurg för att medicinskt ta bort överflödig hud och så vidare.

00:07:45
Dr Mikael: Ja, det kan man bli.

00:07:47
Staffan: Eller om du varit med i en trafikolycka t.ex.

00:07:49
Dr Mikael: Precis. Men det är ju inte det vanliga, utan det här är ju nånting det ska till de som när man reducerar vikten väldigt mycket. Det är inte en fråga om det behövs, utan det är när det behövs. Och det här är ju också det här är en annan diskussion, men man kan ju bara lyfta lite på locket och säga att när man bestämmer sig för en gastric bypass eller är det finns olika slimmetoder och allt sånt här, så inbegriper det oftast två eller tre operationer, inte bara en.

00:08:56
Staffan: Igår så infördes ju en ny lag, en injektionslag, och sen har ju du precis nu berättat om varför man behöver en sådan här. Men nu blir jag nyfiken om mycket av injektioner. Det handlar ju om botox, så det gäller filler som fyller. Men det botox. Hur kom sig att det ens finns?

00:09:11
Dr Mikael: Ja, det är det ju. Ett gift som framställs av en bakterie, Clostridium bottulinum. Och sen har man sett att hur extremt giftigt det är. Jag tror det är det giftigaste ämne som finns, och sen har man injicerat det där. Det började nog för något hundratals år sedan för att bota skälögdhet. När man har kramp eller störningar i ögonmuskulaturen. Då kunde man ge mycket utspädd, vi pratar alltså om miljarddels gram, och då kunde man få ögonen att peka rakt igen.

00:09:46
Staffan: Fascinerande. Jag hade ingen aning om.

00:09:48
Dr Mikael: Det var så det började. Och så här har det spridit sig till andra. När det gäller att blockera, liksom kramptillstånd. Det finns ju andra Clostridium tetani, som är stelkramp, och som verkar också. Men det den gör är ju att den på samma ställe ger en effekt så att den får muskler att krampa i stället för slappna av.

00:10:07
Staffan: Och hur tror du att man kom på? Nu associeras det ju nu med något helt annat, bara uteslutande med skönhet nästan. Och hur kom man fram till att man kunde använda det här? Var det ju ett sammanträffande, eller lite som med penicillin?

00:10:20
Dr Mikael: Lite grann, men. Dels så, i de doser som ges, så har det väldigt lite biverkningar. Det blir inget permanent.

00:10:32
Staffan: Ingen risk för överdosering?

00:10:34
Dr Mikael: Ja, det gäller ju att de ska sitta i lite för länge. Men du kommer inte få några skador och det är inte farligt. Utan det drabbar den muskulaturen som du har stuckit så att det sprider sig ingenstans och då har man tänkt sig: Finns det för andra kramptillstånd när man använder det? Vid spastiska tillstånd efter cerebral pares, förlossningsskada till exempel, eller stroke eller andra sjukdomar med en högre muskeltonus och det har gått fantastiskt fint. Det blockerar alltså nervimpulsen.

00:11:06
Staffan: För det har jag förstått , och det nämnde du precis lite innan, att man använder faktiskt för behandla vanliga sjukdomar också.

00:11:12
Dr Mikael: Ja verkligen. Det är väl nu fifty fifty, men den som har kommit på det här i kommersiell skala är naturligtvis mångmiljardär i dollar vid det här laget.

00:11:20
Staffan: Det kan jag tänka mig. Och som jag nämde så får vi nu väldigt mycket frågor från våra människor som är inne på vår sida om injektionsbehandlingar och det som jag blev väldigt nyfiken på också. Och det var en fråga från en person här som undrade vad en så kallad vampyrbehandling är. Jag blev jag väldigt nyfiken på.

00:11:38
Dr Mikael: Det är någonting som håller på att segla upp. Man försöker alltid på olika sätt få celler att växa till nytt. Det är det som är problemet. I samma ögonblick som vi föds och blir våra celler gamla och rynkor får vi successivt. Vampyrbehandling bygger på att man tar blod från sig själv och sedan så filtreras det så att det blir bara blodplättar och plasma kvar och sen injicerar man det tillbaka.

00:12:04
Staffan: Och vad får man för effekt av det då?

00:12:05
Dr Mikael: En tillväxtfaktoreffekt. Dels får du en fyllnadseffekt, för det här blir ju inte som vatten, utan det är tjockare. Och dels så stimulerar du nybildning och hur bra det där är i långa loppet är det ingen som vet, men i det korta perspektivet, så man får alltså en reaktion, och då kommer du naturligtvis få en inflammation och en svullnad också att man kan tänka sig en viss förbättring. Långtidsundersökning på det där, det tror inte någon vet. Det har inte finns gjorts. Men i det korta perspektivet, nu pratar vi månader, så har man sett förbättring. Och det finns ju andra metoder med. Som mikroinjektioner också liknande. Alltså du perforerar huden med hundratals små stick och då är det reaktionen som den egna kroppsreaktionen som gör att du får en ökad fri sättning av substanser som gör att de svullnar till och växer till lite om man tänker sig nya. Man marknadsför det åtminstone som att man får nya celler.

00:13:05
Staffan: Och nu i det var den här injektionslagen går ut på. Det handlar då om att de som ska få göra den här typen av ingrepp som vi pratat om är då legitimerade tandläkare, legitimerade läkare eller legitimerade sjuksköterskor. Men vad är det för skillnad? Man kan vara licensierad, man kan vara diplomerad och man kan vara legitimerad. Vad är skillnaden på de här olika klassificeringarna?

00:13:28
Dr Mikael: Alltså diplomerad och licensierade betyder att du har ett diplom och har ju gått med i någon kurs. För det första, det är väl den lägsta graden. Säger ingenting om hur du har klarat kursen du har varit där. Och sen så har du en licens. Då har man genomfört den på någon form av nivå, men en legitimation. Då finns det ju en kunskapskontroll och en myndighet som kan kontrollera det du utför att det på rätt sätt att de följer vetenskap och beprövad erfarenhet. Så allt annat än att utsätta sig för någonting annat än det som utförs av legitimerad personal tycker jag inte är aktuellt.

00:14:04
Staffan: Och det är lite så som vi har valt att dra gränslinjen för alla som är med på vården.se. Oavsett om du jobbar inom psykisk ohälsa eller om du jobbar inom skönhetsingrepp och så vidare är att alla kliniker som är hos oss har legitimerad personal. Av den enkla anledningen som jag förstått det handlar ju också med patientsäkerhetsperspektiv. Omfattas om jag förstått rätt av patientlagen bland annat.

00:14:27
Dr Mikael: Och man måste ju ha en säkerhet och en uppföljning. Och när en man kan inte sticka nålar både här och där. Men när det går snett, när det inte blir som man tänkt sig, vad gör man då? Vilken kunskap har man? “Det vet jag inte. Jag sticker mest.”

00:15:18
Staffan: Men den här lagen, är det bra att den kommer?

00:15:21
Dr Mikael: Ja, jag tycker det är ju, men kommer sent. Men den kommer och jag tycker det är bra, att det är rätt person ska göra rätt saker.

00:15:27
Staffan: Så bättre sent än aldrig, kan man säga. Och sen ser ju faktiskt de som är bra nu med det här är att de har personer som gör är legitimerade, för de lider ju faktiskt under en tillsynsmyndighet.

00:15:37
Dr Mikael: Så är det.

00:15:38
Staffan: Där du som patient. Om du tycker att det är att de saker ting inte har gått som du ska eller att de gör en Lex Maria och anmäler sig själva, så har vi faktiskt IVO som är förkortning för

00:15:47
Dr Mikael: Inspektionen för vård och omsorg

00:15:48
Staffan: Precis. Och de är väl även den myndighet som kan då besluta om att frånta legitimation och så vidare. Även om det är en ganska lång process.

00:15:55
Dr Mikael: Ja det är en lång process. Men det kan ju alltså ske, och det är ganska sällsynt får man nog tycka.

00:16:00
Staffan: Så de fyller? Är det länsstyrelsen som gör det, som med körkort, så att de har samma funktion?

00:16:05
Dr Mikael: Ja, det är precis så fast inom vård.

00:16:15
Staffan: Med oss i dag så har vi Ronnie Pettersson som är VD på Art Clinic. Och Art Clinic är en av landets ledande kedjor inom specialistvård och estetik. Och Ronnir har länge efterfrågat just en striktare kontroll för att skydda patienten inom det här området. Och art clinik är ju ett ganska unikt namn. Vad var historien bakom det? Vad kommer det från?

00:16:36
Ronnie: Ja, det är ju en story som jag ska fatta lite kort. Det var som så när jag startade företaget så ville jag ju hitta ett bra och kort namn. Som var lätt att komma ihåg och då blev det Art Clinic. Art Clinic står egentligen för en förkortning utav Aestetic Reconstructive Treatments. Och det är också då en förkortning på att forma och skapa. Och det är verkligen ett hantverk. Man formar då en kropp med hjälp utav plastikkirurgi och så vidare, därav kom namnet upp, och även att på min tid när jag startade verksamheten att då var det viktigt också att ligga med i Gula Sidorna och då kom ju A före B lärde jag mig tidigt i skolan och därför så vart det Art Clinic.

00:17:21
Staffan: Men inom just och estetik, som är ett av många områden som ni som ni specialister inom, är det någon viss typ av kunder som söker till er eller en viss typ av ingrepp som ni är specialiserade på.

00:17:33
Ronnie: Vi är ganska breda. Inom just om vi då pratar plastikkirurgi, där utför vi både den estetiska plastikkirurgin och även den rekonstruktiva plastikkirurgin. Art Clinic har ju då i dag avtal med flertalet av våra regioner och bistår de då med rekonstruktiv plastikkirurgi. Men på den privata marknaden jobbar vi då med estetiskt platstikkirurgi där vi då gör förhållandevis mycket ska vi säga då bröstkirurgi, är väl den stora, största biten inom just den estetiska sidan som man gör, men så gör man ju väldigt mycket annat också. Inom bukplastik och ögonlocksplastik och så vidare. Vi är ganska breda inom det här området.

00:18:14
Staffan: och en kort fråga där till alla våra lyssnare. Rekonstruktiv kirurgi är det till exempel. Jag kan tänka mig att man varit med i en trafikolycka eller vad nu kan vara.

00:18:24
Ronnie: Det vi gör framförallt inom den rekonstruktiva delen det är att vi gör bröstcancerkirurgi. Där vi då tar hand om patienter som till exempel har råkat ut för en bröstcancer. Och då bygger vi upp då ett bröst igen då med hjälp utav plastikkirurgiska tekniker.

00:18:39
Staffan: Okej, ser du någon viss trend inom estetik just nu, och kanske någonting som förändrat sig under Corona pandemin som vi lever i?

00:18:46
Ronnie: Inga större förändringar ser jag som så, att det fortfarande är bröstkirurgin som kanske är mest efterfrågad. Det skulle jag säga, specialistområdet då inom området, inom vår bransch. Däremot ser vi den biten att det är mer och mer diskussionen runt kring normaliserande kirurgi vilket vi tycker är viktigt inom vår koncern. Att vi jobbar just med normaliserande kirurgi.

00:19:05
Staffan: Kan du ge exempel på vad normaliserad kirurgi är?

00:19:09
Ronnie: Ja, det är framför allt för något år sedan, någon har gjort en felaktig ska vi säga syn på plastikkirurgi. Det som vi gör inom den estetiska plastikkirurgin det är ofta då en man eller kvinna som har blivit äldre och som har kanske efter en graviditet som ett exempel. Haft en eller två graviditeter och känner då att kanske magen känns lite slapp eller att bysten inte har sin fyllighet, och det man vill göra det är att gå tillbaka lite grann till den situation som man hade innan sin graviditet. Och då komma tillbaka till den normaliserande ska vi säga kropp man hade tidigare. Iställer för att göra det här stora som många tycker då som så att det kanske en del har agg emot när det gäller plastikkirurgi, att man då har för stor byst eller att man fyller på mycket mer, kanske läppar och så vidare. Så att man jobbar med normaliserande kirurgi, det tycker vi är viktigt.

00:19:59
Staffan: Och om vi nu ska gå in på den här nya injektionslagen, vad är din åsikt om att den nu har trätt i kraft?

00:20:06
Ronnie: Ja, det är ju inte bara en injektionslag. Man har ju en lag som man har nu, ska vi säga tittat på under en lång tid. Och den här lagen säger också då ska vi säga, sätta en viss standarnd på vem som får utföra de olika typerna av ingrepp såväl som kirurgiska ingrepp såväl som ska vi säga injektionsbehandlingar, och det tycker jag är väldigt, väldigt positivt. Det här är någonting som vi har jobbat med under många år och väntat på, och det här är då ett steg i rätt riktning så att säga.

00:20:39
Staffan: Och det du nämnde att de har jobbat under lång tid med den här. Varför tror du att nu är vi ändå liksom halvvägs in i 2021 och den trädde först i kraft nu. Vad är det som tror du som har gjort att det tagit så lång tid? Att enas kring det här.

00:20:52
Ronnie: Det är väl som så att det är väl många som tycker till alltid i en sådan här situation och många som har synpunkter, och det gör då att man har funnit att det har varit en viss komplexitet i den här biten att finna en bra medelväg framåt. Så att det finns ju fortfarande oenigheter naturligvis i vissa punkter här som så sett men jag tycker det här är då en väldigt väldigt viktigt steg för våra patienter. Så att man liksom kvalitetssäkrar ska vi säga, för patienten då lite grann vem som utför de här typerna av operationer eller behandlingar.

00:21:25
Staffan: och hur har ni? Har ni behövt göra några anpassningar till den här nya lagen?

00:21:29
Ronnie: Från vår sida har vi inte gjort några anpassningar faktiskt, det har vi inte gjort. Utan att det finns ju som sagt en rad olika enheter där ute som jobbar väldigt professionellt. Många duktiga kliniker och utövare då som utför injektionsbehandlingar och plastikkirurgiska behandlingar. Sedan finns det ju då en del som kanske då såhär lite grann på ytterkanten om man säger som så. Där man skulle vilja ha en bättre kontroll och en högre ska vi säga kvalitetsuppföljning. och det man kan se här lite grann, det är då att förslaget i sig här då, visar till att man ska ha en legitimation och att det ska vara då sjukvårdspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal ska vara kompetent och som krävs för att utföra de här behandlingarna som ska göra behandlingarna. Då är det en legitimation som ligger till grund för detta och det är då ett positivt steg framåt. Men det man också behöver titta på tycker jag det är att komma med ytterligare restriktioner. Jag tycker att den kunde ha varit kanske lite skarpare skriven faktiskt än vad den är.

00:22:27
Staffan: okej, om jag har förstått saker och ting rätt så är en av följderna av den här lagen är att man ska vara legitimerad tandläkare, läkare eller sjuksköterska

00:22:40
Ronnie: Det är korrekt

00:22:42
Staffan: Och men hur skulle du gärna se att man skulle kunna ta den ett steg till?

00:22:45
Ronnie: Det jag syftar framförallt på det är ju den biten på den kirurgiska specialistområdena där man fortfarande inte reglerar riktitg då. Dels då vem som får utföra plastikkirurgiska operationer. En annan bit som jag skulle vilja få med då egentligen i en reglering. Det är den här biten med att både var man utför den här typen av kirurgi det vill säga lokalen också ska kvalitetssäkras och man även kvalitetssäkrar patientsäkerheten runt omkring vilka som finns i en operationssal och att man också har då patientsäkerheten då verkligen i fokus. Det vill säga att det finns då man gör plastikkirurgi att det finns då kompetent, legitimerad personal på sal. Det vill säga att man inte har en operatör som står där och opererar. Den som opererar skulle helst få vara plastikkirurg med en gedigen utbildning inom just estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi, och att man på toppen av detta även då har både operationssköterskor på plats narkossköterskor på plats och även narkosläkare och att man har ett team runt patienten.

00:23:50
Staffan: Då kanske det här blev en ledande fråga. För jag hade en fråga här. Vad kan man förvänta sig som kund när man kommer till Art Clinic? Hur har ni ert sätt att på personal. Men det låter nästan som du nästan har svarat på det tidigare i svaret, att no jobbar i team.

00:23:55
Ronnie: Den personal bemanning vi har alltid på en operationssal, det är ju den biten att vi har ju en standard. Det har ju då, kommer du till oss och ska göra ett plastikkirurgiskt ingrepp då träffar du ju vår plastikkirurg. Då gör man först en noggrann utvärdering och har en konsultation där man går igenom fördelar och nackdelar inför operationen. Här gör man också en bedömning om patienten ämnar sig för kirurgi, alternativt att man avråder patienten, och det måste man verkligen också kunna göra. Sedan har vi inte bara vår plastikkirurg som gör den här bedömningen om patienten är ämnad för den här operationen, utan vi har också då narkosläkare hos oss. Narkosläkaren är ett filter mellan plastikkirurgen och patienten och gör också en medicinsk bedömning som är oerhört viktig. Och så tittar man på patientens hälsotillstånd och så vidare och även filtrera bort patienter och även kompletterar med mera prover och mera utredningar som behöver göras innan patienter blir uppsatta för en operation. Och sedan på operationsdagen så har vi narkossköterskor på plats, vi har operationssköterskor på plats, vi har en undersköterska på plats. Och det gör ju då att vi har ett väl inarbetat team som innehar då skall vi säga rutin på hur våra rutiner fungerar på operationen. Vi gör ju stora volymer, vi gör frekvent de här operationerna och då blir man också duktig på en sak. När du sedan kommer ut ifrån en operationssal så är det otroligt viktigt att också kompetent personal tar hand om dig på UVA? Uva är en uppvakningsavdelning, och där ska du också ha monitorering så har dem dig som patient. Du ska ha då personal som är kunnig på UVA och tar hand om dig. Som till exempel som vi har, då är det intensivvårdsutbildad personal, UVA personal även på UVA, och sedan så har vi på toppen av det ytterligare en avdelning som kallas för vårdavdelning. Där kan vi då ta hand om patienterna efter operationen och då kan man övernatta på kliniken ett eller två dygn då som behövs. Där finns det personal 24 timmar om dygnet som tar hand om patienterna. Det är ju jätteviktigt.

00:26:09
Staffan: Och innan vi har varit inne lite på ämnet, men innan den här lagen trädde i kraft så har ju olika utövare kallat sig licensierade, diplomerad och självklart legitimerade, men kan du bara kort försöka reda ut lite skillnaden för det är många lyssnare som inte vet skillnaden vad det innebär i praktiken.

00:26:25
Ronnie: Ja, det här är ju lite olika naturligtvis om man säger då licensierad eller certifierad, diplomerad eller att man innehar en legitimation. Det är faktiskt ganska stor skillnad. Där tittar vi på sköterskorna som som gör, framförallt är det dem som gör injektionsbehandlingar som har olika typer av ska vi säga titlar som man använder sig av. Det finns olika titlar även inom den kirurgiska delen .Om vi börjar då med den här biten med licensierad, det är då någon som har genomgått ett behörighetstest kan man säga för att få en licens. Då kan man alltid fråga sig hur mycket kunskap har runt omkring de här bitarna och hur mycket har man då praktiserat de här bitarna och vem utför de här testen? Så licenserad är en person som har genomgått ett behörighetsstest. En certifierad person, det är någon som har gått en viss utbildning och klarat ett test och visat att man har uppnått en viss kompetensnivå inom det här området. Diplomerad då har man ju fått och genomgått en kort utbildning där man får ett diplom. Det kan man ju få var som helst. Ett diplom det säger inte så mycket egentligen. Däremot om du har en legitimation, det är verkligen en kvalitetsstämpel på att personen har en utbildning och den praktiska erfarenheten som krävs för att få ha den här yrkeslegitimationen. Men sedan är det också väldigt viktigt att den personen som har den legitimationen också gör de här behandlingarna och utför dem med en kontinuitet, för att man ska bli duktig på någonting. Sedan har vi även då inom den kirurgiska biten så finns det många som kallar sig för, att man då är doktor med en speciell inriktning på plastikkirurgi och så vidare. En del kallar sig för estetisk kirurg. Det finns många olika bitar men det är då att man ska vara specialist i plastikkirurgin som är väldigt viktigt. Då har vi vår estetiska förening plastikkirurgiska förening som finns i Svergie som är med och kontrollerar de här bitarna. Det här är väldigt viktigt tycker jag att man vänder sig då till en specialistplastikkirurgi och där bör man också fråga doktorn hur frekvent och hur ofta gör man de här operationerna. Jag rekommenderar också oftast inte bara träffa en utan kanske minst två plastikkirurger. För att få en bedöming runt omkring dina tankar och funderingar runt ett eventuellt ingrepp.

00:28:56
Staffan: Och hur är, då kommer jag osökt in på den här frågan, och det är då och hur man som patient kan veta att den som ska utföra någonting på, är just legitimerad. Du nämnde lite att det finns en förening och så vidare. Hur och vad skulle du ge för tips till en person?

00:29:10
Ronnie: Ja, men det är ju många bitar. Det är väldigt svårt. Jag var ju själv en gång i tiden patient innan jag började då med den här verksamheten och har ju en egen erfarenhet. Det jag tyckte var väldigt viktigt själv och jag rekommenderar många att göra, det för det första ta reda på lite grann om kliniken som man går till, är det en större enhet eller en mindre enhet. Ta reda på vem som äger kliniken. Hur frekvent de gör de här operationerna? Vilka doktorer jobbar där? Är det flera doktorer som jobbar där, har det funnits länge. Sådana bitar är också väldigt viktiga och så måste man titta på den biten att doktorn i sig är specialist i plastikkirurgin. Då kan man även begära att gå in och titta på IVO. Vi har IVO som kan göra en bedömning och se att du har den specialistutbildningen som du ska ha för att utföra ingreppet. Sedan får man ju fråga doktorn. Ställa frågor, hur ofta gör dem de här operationen? Hur frekvent utför du just det här ingreppet som jag funderar på. Som jag sade tidigare också att ju mera du gör en operation, ju mer frekvent du gör den, ju duktigare blir du också på att kunna utföra ingreppet. Volym är ju väldigt viktigt och att du har rätt basutbildning och att du har en utbildning som plastikkirurg är ju oerhört viktigt.

00:30:30
Staffan: Får man fråga bara hur många ingrepp gör ni på ett år vid era kliniker?

00:30:35
Ronnie: Vi gör i dag 6750 operationer ungefär på våra enheter och vi är en större enhet idag. Vi omsätter närmare 300 miljoner, så vi är en väldigt stor enhet. Och vi bedriver också då inte bara privat vård utan vi har ju också då avtal med regionerna där vi gör både då ryggkirurgi och även plastikkirurgi, där vi då är en underleverantör till regionen.

00:31:04
Ronnie: När man tittar på de här bitarna som du pratar om här, licensierad, certifierad, diplomerad så kan du börja med den som är lägst i rang som är lättast att få. Då är det ett diplom, då får man någonting som kallar för att man är diplomerad. Och det är ett diplom som man får när man genomgår då kanske en kurs eller en kort utbildning. När man tittar sedan på en licensierad person, de har ofta gjort ett behörighetsstest. Då kan man också fråga sig vem som utför de här testen och då kanske man ändå har en någon uppföljning runt omkring detta. Men certifierad person, de har oftast då, genomfört då en utbildning och klarat ett test och visar till en viss kompetensnivå. Men den som har högst skall vi säga utav de personer som utför en behandling och som har en legitimation. Den har ju då en högre ska vi säga kvalitetsstämpel. Det vill säga att legitimation är i sig en kvalitetsstämpel på att personen har en utbildning och har den praktiska erfarenhet som krävs för att få den här yrkeslegitimationen att utföra den här typen utav tjänst, det vill säga som exempelvis sjuksköterska.

00:32:11
Staffan: Tack för en bra och tydlig förklaring.

00:32:19
Staffan: Om man tänker att man ska titta lite framåt då runt nästa hörn, vi pratade lite om trender tidigare. Ser du några trender som börjar växa fram inom just liksom estetik området? Är det någonting vi går ifrån eller någonting vi börjar göra mera av?

00:32:32
Ronnie: Fortfarande kan vi säga den biten att merparten av det vi gör inom det privata delen av plastikkirurgin är ju fortfarande bröstkirurgin. Det vi ser som kommer mer och mer det är väl lite granna den biten med fettransplantationer. Att man använder mer och mer sitt eget fett till att kanske använde det då vid en utfyllnaden av kinder eller bröstförstoring och så vidare. Men som jag sade, merparten är väl den biten att man går mer och mer till den här normaliserade kirurgin och att man gör pricken över i. När det gäller då en behandling man ska se piggare, man ska se fräschare ut, men det ska inte synas riktigt att man har gjort en plastikoperation.

00:33:08
Staffan: Och avslutningsvis då, om vi har nu personer som går där och funderar på att göra ett ingrepp eller någon form av behandling. Vad tycker du? Vad skulle råda dem att ta nästa steg? Nu har jag gått och funderat på den här saken? Vad skulle du råda den personen att göra då?

00:33:24
Ronnie: Men jag tycker så här. För det första läs på väl mycket. Tänk igenom saker och ting väldigt noggrant. Gör ingenting förhastat. Ta reda på väldigt mycket fakta runt omkring den här operationen som du har tänkt dig att göra. Läs på om den biten, ta med dig fördelar och nackdelar finns det oerhört mycket information på i dag, inte minst på nätet. Gå till kanske två, tre stycken kliniker, träffa några flera doktorer. Gör en riktig bedömning på vad doktorn säger, hur doktorn kommunicerar med dig och hur mycket han gör de här operationerna. Det vill säga att den specialistläkare då i plastikkirurgin som du går till. Att han också gör de här operationerna frekvent. Och att man också ser till att du har en back up runtomkring dig. Det vill säga att det finns personal på plats 24 timmar om dygnet om någonting händer. Att man också kan ha en möjlighet att vara kvar på kliniken efter operationen, och att du är övervakad och att du har möjlighet att även övernatta på kliniken. Om du så skulle vilja det inför din operation. Men framför allt se till att du går till kliniker som har funnits länge. Som har en god och lång erfarenhet, och att du också får avtal, kontrakt och bra information och att du också liksom vad har du för rättigheter och vad har du för skyldigheter runt omkring det här ingreppet när du går till den här kliniken.

00:34:42
Staffan: Tack för bra tips och nyttig information.

00:34:48
Staffan: Art Clinic är en av Sveriges ledande specialistkliniker inom plastikkirurgi, ryggkirurgi och ortopedi. De har kliniker både i Göteborg, Stockholm, Uppsala och Jönköping. Stort tack Ronny, vd på Art Clinic för den här pratstunden och jag hoppas att ni alla som lyssnar har fått matnyttig inspiration och vägledning.

00:35:11
Ronnie: Stort tack för att jag fick medverka!

00:35:47
Staffan: Och det här kan bara vara lite kul kuriosa då för alla er lyssnare hur den här lagen kom till, och det är faktiskt så att på relativt kort tid, redan i december 2020, så lämnade regeringen in en proposition till riksdagen, alltså ett förslag som då skickades ut på beredning och eller på remiss och sedan debatterades och klubbades nu för inte alltför långt sedan. Och det här förslaget skickades då in av Stefan Löfvén och Lena Hallengren från socialdepartementet. Och under debatten då har ju alla partier fått säga sitt och bland annat diskuterades det vem som skulle få utföra den här typen av behandlingar och särskilt då om tandläkare skulle vara inkluderade i det här, vilket också blev utfallet. Och den femte maj så togs det beslut och redan första juli så trädde den i kraft. Och om man är lite nyfiken på hur partierna röstade i riksdagen på det här så har vi då att det var 39 ledamöter som röstade ja. Det var tio som röstade nej, det var sju som avstod och det var 293 som var frånvarande. Sug på den du!

00:36:53
Dr Mikael: Det var märkligt. Jag vet inte om de har någon överenskommelse, hur man röstar när man inte är där. Men det var 293 var frånvarande, vad gör våra riksdagsmän?

00:37:04
Staffan: Ja, det blev jag väldigt nyfiken på, men det kanske man kan ha. Det kanske lämpar sig mer för en annan podd, men det är ändå lite anmärkningsvärt. På vården.se kan du som besöker vara trygg med att all estetik utförs av legitimerad personal. Det är egentligen ganska märkvärdigt att vi måste kalla det legitimerad estetik, men under lång tid så har den här delen av vården varit oreglerad. Det har funnits många aktörer som kanske har tummat lite på det här och erbjudit sina tjänster då till ganska låga priser. Nu tänkte jag att vi skulle prata lite om sommarplågor. Eller hur?

00:37:40
Dr Mikael: Ja precis. Det finns många sådana av lindrig karaktär.

00:37:45
Staffan: Och det är inte bara musik vi talar nu.

00:37:50
Dr Mikael: Nä precis!

00:37:51
Staffan: Men du, och det går. Det passerar inte en sommar utan att vi har sommarplågor. Vilka är våra stora sommarplågor skulle du säga?

00:37:58
Dr Mikael: Alltså de som är plågade, det beror på var man befinner sig och vem man är. Mygg är ju ett väldigt litet medicinskt bekymmer. Det är ju en en obehags problematik och lite obekvämt och sånt där. Det är vissa människor belastas inte alls och det verkar som om myggorna inte gillar dem, och det finns ganska lite vetenskapligt stöd för det personlighetstryper och sånt där. Det man vet att myggor gillar, är ju värme och fuktighet, inte och ogillar skarpt solljus så att en svettig varm person som sitter med bar hud drar till sig mygg. Vad kan man säga principiellt sett. Sen luktar vi alla olika och vi är ju inte speciellt doftkänsliga jämfört med många andra varelser för våran, vi har ju en lukt blindhet som i säkerhet myggorna inte har, för att deras urval baseras på någonting som vi inte riktigt förstår.

00:38:51
Staffan: Jag fattar. Nu kommer vi på rent spontant här lite sommarplågor. Getingar ser jag som en sommarplåga också. Och hur ska man tänka på som förälder eller vuxen att inte överföra sin rädsla till barnen för jag tänkte. Mina barn till exempel, var inte alls rädda för getingar i början. Jag har en svärmor. Jag tycker om henne väldigt, väldigt mycket, men hon är hysterisk när det gäller getingar. Och vad tror du min dotter tycker om getingar nu?

00:39:15
Dr Mikael: Ja hon är rädd för dem också för att det. Och det säger ju en hel del om, om man brukar ju bete sig som ens förebilder gör. Och är det så att pappa är alltid i Lund så är det bra. Och är det så att farfar eller svärmor alltid hysteriskt? Då är ju en risk att det där, och då måste man ju bemöta det liksom på något sätt, beroende på hur gammalt barnet är.

00:39:36
Staffan: Man kan ju skoja om det, men jag tror det kan vara viktigt att tänka på så att man inte för över sina rädslor som vi pratade om tidigare.

00:39:42
Dr Mikael: Och sen måste man ha klart för sig vad, att man förstår vad är jag rädd för? Är jag rädd för getingar? Nej, det jag inte. Är jag rädd för några situationer med getingar, ja typ två stycken. Den ena är en känd allergi och då ska man ju ha med sig sin epi pen var man än befinner sig.

00:40:01
Staffan: Vad är det?

00:40:02
Dr Mikael: Det är en förinställd spruta med en viss mängd adrenalin

00:40:08
Staffan: Nu får jag lite Pulp Fiction association här.

00:40:11
Dr Mikael: Jaha, men det där är någonting man kan smälla i rakt igenom byxorna. Eller var du vill, att om det skulle vara en allergisk reaktion så är det då stävjar man den. Nummer två är ju förstås en öppnad burk med öl eller läsk som står på ett bord. Man ser inte ytan, man vet inte vad som är där i. Utan är det då en geting som har sökts sig till den söta drycken och du tar den och dricker den, då sväljer du den och så biter den dig i luftstrupen nästan, i svalget. Och då kan en vanlig icke allergisk reaktion bli så besvärlig att man får svårt att andas.

00:40:48
Staffan: Kan man få göre en sån här, vad heter det, intubera eller vad heter det?

00:40:49
Dr Mikael: Ja precis.

00:40:52
Staffan: Men det är ingen lek. Det är ingenting man gör själv?

00:40:54
Dr Mikael: Nej absolut inte!

00:40:56
Staffan: Skulle bara kolla här. Men nu har vi nämnt myggor. Vad har du för? Vad ser du för andra stora sommarplåga?

00:41:02
Dr Mikael: Alltså, jag är ju på västkusten så att det blir ju en hel del med maneter som är problematik.

00:41:07
Staffan: Inte sådana som man äter?

00:41:08
Dr Mikael: Nej, inte som äter utan andra maneter, och de här maneterna behandlar man med kontokort.

00:41:13
Staffan: Jaha, hur då?

00:41:17
Dr Mikael: Ja precis!

00:41:17
Staffan: Nu blev jag jättenyfiken.

00:41:17
Dr Mikael: Ja, man har ett välfyllt kontokort eller en rakhyvel, och man skrapar bort det man alltså.

00:41:23
Staffan: Jaha, tentacklerna ligger på huden?

00:41:24
Dr Mikael: Det finns kvar några nässelceller, nematozyster heter de. Och de finns kvar på huden och då skrapar man bort det. Det går ju att raka bort också, men det är vanligtvis har man ju mer kontokort med sig än rakattiraljer och då tar man och häller vanligt vatten, och det spelar ingen roll om det är varmt eller kallt eller sött eller salt eller om det är urin, behöver det inte vara.

00:41:46
Staffan: Det var det jag tänkte fråga för det har man hört att det ska fungera?

00:41:49
Dr Mikael: Nej, det gör det inte.

00:41:51
Staffan: Ingen golden shower.

00:41:51
Dr Mikael: Nej, det gör det inte, men det är ju. Det ska ju folk veta att det är ju sterilt, så urin är fullständigt ofarligt. Det är äckligt men fullständigt ofarligt. Så att men man tar vanligt vatten och skrapar bort det här och då kan man. Och sen därefter så kan man köra med till exempel fylking salva eller salva som eller möjligen kortison, hydrokortison sen.

00:42:14
Staffan: Och sen så kan vi vara ganska trygga med för nu är det många som kommer göra hemester här i sommar att det finns egentligen ingenting som är speciellt giftigt i Sverige.

00:42:21
Dr Mikael: Ja, det finns en sak. Det finns någonting som är fruktansvärt giftig. Orm, och huggormen är ju bland de giftigaste som finns. Så den har man respekt för, och det.

00:42:35
Staffan: Men bra, då kanske jag är invaggad i en falsk trygghet att det är bara i Australien man dör av djur.

00:42:40
Dr Mikael: Nej precis, nej o nej. Världens farligaste djur det ju är ju en mygga,som sprider malaria då. Men huggormen ska man ha mycket stor respekt för att det är inte bara de leder, kan leda till mycket svåra, efterföljningar, nervskador. Jag har haft några sådana patienter som exempel blev biten i armen. Armen blir lika stor som resten av kroppen och nevrotoxiskt och jag har andra hemska historier. Vi har en historia som var att vi hade en liten pojke som kommer in och har även cyklat omkull och blivit, brutit foten, och han blev opererad och gipsad och var i chock. Oerhört dålig och ingen kunde begripa vad det var för fel på honom. Så han var, och vi hade honom på intensiven där. Han var riktigt risig av gipset igen och då hittar man två märken och sen behandlar vi då han blivit biten i det här diket som han körde ner i.

00:43:37
Staffan: Dubbel otur.

00:43:39
Dr Mikael: Och han höll på att dö. Men han, och sen såg vi svullna hela benet upp. Hela hela benet från ljumsken och neråt blev blåsvart och så där, men det hämtade sig faktiskt. Men man kan få svåra nervskador till följd av det ökade trycket alltså. Så att nä men just huggormar ska man inte klappa och dem ska man låta vara.

00:43:58
Staffan: Och är det någon skillnad på de små alltså, espingarna eller fullvuxna?

00:44:03
Dr Mikael: Ja, det är det skillnad i giftet, espingen är inte giftigare. Det har ju sagts att den skulle sagts att den skulle ha ett mer kraftigare gifter, det har dem inte med. Men det borde bli en mindre dos, så att det är en dosfråga det är inte en allergisk fråga.

00:44:17
Staffan: Och vad gör man då när olyckan är framme i det som i film, att man ska dit och liksom försöka suga ut ur bettet eller vad gör man?

00:44:23
Dr Mikael: Nej det gör man inte, man håller det still och håller benet högt och söker sjukvård. Därför att man inte vill bli utsatt för att det här ska svullna, och då och då får man se dem. Vi är mycket mer liberala och ger ser mer nu än vad gjorde kanske för tio tjugo år sedan. Av just de här skälen att man ska begränsa efterverkningarna. Man kanske inte dör. Men man slipper också en hel del biverkningar eller effekter av det här giftet.

00:44:48
Staffan: Tack för att du tog upp det, för jag var ju helt nonchalant iför det där. Hade ingen aning om det.

00:44:52
Dr Mikael: Nej men du ser.

00:44:57
Staffan: Jag har en lista till dig här. Om du skulle kunna svara här, om det här är en sommarplåga eller inte. Då kör vi, myggor?

00:45:02
Dr Mikael: Ja.

00:45:02
Staffan: Bin?

00:45:02
Dr Mikael: Ja.

00:45:05
Staffan: Fyra Bugg en Coca Cola?

00:45:06
Dr Mikael: Nej, det är skitbra. Jag älskar dansband, mer än Lotta eller han. Hon gillar inte dansband.

00:45:14
Staffan: Hon gillar inte det Lotta, då är det alltså inte en sommarplåga. En solblekt piké?

00:45:20
Dr Mikael: Det är en ynnest att få bära den så.

00:45:22
Staffan: Sand i gymnastikskorna

00:45:24
Dr Mikael: Det är en plåga.

00:45:24
Staffan: Sommartider?

00:45:25
Dr Mikael: Det är en plåga.

00:45:27
Staffan: Macarena?

00:45:28
Dr Mikael: Ja, det, nä men jag tycker om sånt där.

00:45:32
Staffan: Aperol spritz?

00:45:34
Dr Mikael: Nej tack säger jag då. Men det har jag förstått att det har blivit jättepopulärt. Det har ju sin poäng det där med. Om man får alkoholsvagare vin än snittet, så att säga utspätt.

00:45:44
Staffan: Men du om vi tittar tio år framåt då, kommer vi ha samma plågor nu som då. Eller är det något. Har vi några mörka moln på horisonten?

00:45:53
Dr Mikael: Nja, så där. Man kan väl tänka sig att jag. Jag får verkligen hoppas, det har ju med klimatet att göra egentligen den frågan du ställer. För vi vill ju ha samma plåga för de här ju avhängigt att vi har ett fungerande ekosystem och sådant. Det jag kan tänka mig skulle förändra sig. Det är ju innehållet i fästingarna. Vi är ju väldigt med TBE, till exempel. Det är väldigt hög förekomst TBE virus, tick borne encephalitis. Som i , runt Östersjön kan man säga. Och det började ju sprida sig längre, mer och mer. Och det är och det kan ju. Det finns ju andra saker i som, i fästingarna som kan spridas vidare så att om det blir sommarplåga eller mer plågor generellt. Det vet jag inte, men jag hoppas egentligen att vi har samma som nu.

00:46:41
Staffan: Och då kanske vi vet lite hur vi ska mota bort de där också. Så inte de här ryska superfästingar. Som Aftonbladet skrev om förra året.

00:46:48
Dr Mikael: De finns.

00:46:50
Staffan: Jag har plockat tre fästingar på ungarna redan nu.

00:46:52
Dr Mikael: Nu ska man ju veta att det gäller vad gäller fästingar så är ju inte alla. Det är tre, fyra elller fem procent som har något skit i sig är principiell, men det är ändå en rejäl risk.

00:47:03
Staffan: Och sen var det väl så för vi har pratat om det här förut. Är man osäker på när man tog sin senaste TBE spruta så kör den igen bara. Eller hur?

00:47:12
Dr Mikael: Ja så är det, vänta inte och vrid inte till höger och till vänster med fästingen. Utan tag bort, häll sprit på efteråt blir någonting kvar titta, låter vara och som tar bort den med mandel. Det gör man på en gång.

00:47:22
Staffan: Och speciellt de som bor här på östra delen av landet

00:47:25
Dr Mikael: Ja verkligen, så att det kan man säga. Har man barn som är ute och springer, det ju inget farligt. Där är en fästning, ja ta bort den då och det blir inte värre än så. Men man kan ju titta på sina barn, kropparna när de går och lägger sig en gång om dagen så att det inte blir, och då är det minst att inte låta dem vara kvar så länge så att bort med dem.

00:47:43
Staffan: Men du är ett ämne som ligger dig varmt om hjärtat, som blivit lite beroende på hur man ser på. Det kan ju faktiskt också klassas som en sommarplåga. Och det är ju den här solbrännan.

00:47:53
Dr Mikael: Jasså, brännan, nu förstår jag inte. Ja, det är klart till det. Är det någonting man ska undvika så är det att bränna sig, utan det är ett litet UV behov har vi ju för att få D-vitaminen. Så är det och det går ju på en 15-20 minuter på en kropp som har en t.shirt på sig till exempel. Men man ska naturligtvis, att vistas i solen är så fantastiskt bra för oss, både psykiskt och fysiskt. Det är ju för mycket av saker som inte är bra, för att man ska låta bli att bränna sig och i synnerhet barn. Och det är jag den första att tillstå att den bästa solskyddsfaktorn är kläder. Andra, det var ju nyligen en genomgång av olika solskyddsfaktorer såg jag, och de lever ju inte upp till vad de lovar, utan det är väldigt individuellt vilken solskyddsfaktor man har fått tag i. Men så att man får väl testa sig fram. De ska vara svettåliga och man kan bada med och sånt där. Ja, det kanske man kan, men är man orolig eller har man hudtyp 1 och 2 så ska man vara mycket frikostig.

00:49:02
Dr Mikael: Kan inte du bara köra repetitionerna på olika hudtyper. Du har nämnt det nån gång, men det kan vara alltid bra med lite repetition.

00:49:09
Dr Mikael: Javisst, vi har. Det finns ju sex olika som man delar in, och kan man säga

00:49:13
Staffan: Du och jag har ju ungefär samma hudtyp.

00:49:15
Dr Mikael: Jaa det skulle jag tro. Ja, precis. 1 är ju rödhåriga, blå eller grönögda personer med väldigt lite pigment som aldrig blir bruna, alltid blir röda. Där finns det liksom ingen vinst.

00:49:29
Staffan: finns ingen förutsättningar där.

00:49:30
Dr Mikael: Nej, livet är orättvist. Sen har vi 2 som oftast blir röda, sällan bruna, ofta också ljushåriga och blåögda brukar man vara. Sen så har man grupp 3 som är oftast blir bruna, sällan röda. Sedan har vi grupp 4 nu kommer ner mot Medelhavet som alltid blir bruna, aldrig röda. Sen har vi grupp 5 som är färgad norr om Sahara och färgad söder om Sahara.

00:50:01
Staffan: Men då skulle jag med lite med om man skulle kolla mig själv i spegeln så jag en typ två?

00:50:07
Dr Mikael: Ja precis, och nu är det här indelade skalor av människan så att verkligheten ser inte, det är en biologisk skala. Jag skulle säga att sett ut 2,3 så nära 5,7 kanske och sånt där. Men de ska vara samma sak då är det ju att vi har mycket lättare att bilda D-vitamin. En färgad person kan ha 10 gånger svårare att bilda D-vitamin i huden. Sen vill jag också säga det att när effekten av uv strålar blir att huden blir mörkare, det är ju ett skydd att bilda det här melaninet så att det inte är fel. Naturen har ju tänkt till.

00:50:44
Staffan: Kan man träna upp pigmentet?

00:50:46
Dr Mikael: Det kan man till viss del.

00:50:47
Staffan: Jag upplever på mig själv att jag blir brunare och det brunare ju äldre jag blir. Finns det någon sanning i det, eller jag bara har dåligt minne

00:50:54
Dr Mikael: nej det stämmer nog. För de flesta i från hudtyp 2 till 4, eller 2 till 5 i alla fall så är det så.

00:51:03
Staffan: Jaha intressant .En annan fråga som jag har. Det är att ungarna, på morgnarna så smörjer jag dem, så ska de till skolan eller snart ska de på läger så vidare. Men hur ofta ska man smörja dem? Räcker med att köra en ordentlig genomkörare på morgonen och sen så lever de rövare hela dagen?

00:51:15
Dr Mikael: Jag skulle inte, man kan ju göra så förstås. Men det är inte rätt som man brukar säga. Nej att om någon ska iväg någonstans. De avtar efter ett par timmar så att om vi smörjer in dem klockan 9. Att man har ett skydd skulle jag skulle nog göra det i samband med. Det är nog det bästa. I alla fall om man ska spela en fotbollsmatch klockan 12 på dagen. Att man smörjer in kanske huvudet eller pannan i ansikte, eller armarna då, i stället, för en gång om dagen på morgonen kommer inte att räcka.

00:51:48
Staffan: Så det är ungefär som måltidsklockan vid frukost vid lunch och sen så kanske vid mellanmålet?

00:51:52
Dr Mikael: Ja typ så, och beroende också på barnets hudtyp förstås.

00:51:57
Staffan: Härligt, min mamma sa till mig jag, fick jag absolut inte bada direkt efter att jag hade ätit. Det där har man hört, det är väl en sägen? Men det finns ingen klinisk forskning som bevisar att det är dåligt?

00:52:08
Dr Mikael: Ingen som helst.

00:52:09
Staffan: Var kommer det ifrån tror du? Är det bara att man vill att ungarna skulle vara lugna och äta klart

00:52:12
Dr Mikael: Ja ungar äter fortare än vuxna och så vill de vuxna äta klart och för att barnen ska gå och bada så måste man kolla dem och då måste man lämna.

00:52:20
Staffan: Så är det inte större sannolikhet att få kramp och drunkna då?

00:52:23
Dr Mikael: Absolut inte.

00:52:24
Staffan: Härligt Tack! Tack alla ni legitimerade vårdgivare, tjänstemän och politiker som har fått igenom den här lagen. Tillsammans så fortsätter vi att utveckla vårdsystemet. Och ni, visst hänger ni med. Och sedan så skulle jag vilja önska för alla oss på vården till alla ni som troget lyssnar på den här podden. En riktigt härlig sommar! Hej på er!