Graviditet

En graviditet innebär att ett befruktat ägg börjat utvecklas till ett foster. Du kan bli gravid genom att ha slidsamlag med en person med penis eller genom insemination eller provrörsbefruktning (IVF). Här på Vården.se kan du läsa mer om IVF-behandling.

Om du vill bli gravid ska du ha oskyddat samlag eller inseminera spermier dagarna före din ägglossning.

Graviditetens olika stadier

Graviditeten brukar delas in i tre delar, varje del kallas en trimester.

• Första trimestern –  Den första trimestern är från första graviditetsveckan till vecka 14. I början av graviditeten är det vanligt med illamående och trötthet. 

• Andra trimestern –  Den andra trimestern startar från och med vecka 15 i graviditeten och sträcker sig fram till vecka 28.

• Tredje trimestern –  Den tredje är från vecka 29 fram till att barnet föds.

Symptomen på en graviditet är många och kan även varierar. Det allra vanligaste av de tidiga tecknen, om du har en regelbunden cykel, är att mensen uteblir.

Här är några tidiga symtom på graviditet. Du kan uppleva ett eller flera av följande symtom:

• brösten känns ömma och spända 

• huvudvärk

• yrsel

• illamående och kräkningar (vanligt på morgonen)

• mindre eller mer matlust

• trötthet 

• kissnödig oftare

• humörsvängningar

• ökade flytningar

• uppblåsthet eller förstoppning

• känslighet för vissa lukter.

Du kan ta ett graviditetstest för att ta reda säkert. Även ett blodprov kan visa om du är gravid, tidigast två till tre veckor efter utebliven mens.

Senare i graviditeten är det vanligt att fåt:

• magont och förstoppning

• illamående

• förkylning

• järnbrist

• urinvägsinfektion

• hud- och hårförändringar

• nedstämdhet

• humörsvängningar 

• depression

• åderbråck

• hemorrojder

• hål i tänderna.

En befruktning kan ske på olika sätt, vanligast är genom slidsamlag. När ett ägg och en spermie förenas börjar ett embryo att bildas. Embryot utvecklas till ett foster som växer i magen i 40 veckor, vilket är 9 månader. 

Men befruktning kan även ske genom insemination, vilket innebär att spermier förs in i livmodern med en spruta och en plastslang. Detta görs oftast på sjukhus eller särskilda kliniker för insemination. Här på Vården.se kan du läsa mer om insemination. 

Ett annat alternativ är provrörsbefruktning, så kallad IVF. IVF innebär att ett eller flera mogna ägg tas från äggstocken och befruktas av spermier utanför kroppen. Sen sätts det befruktade ägget eller äggen in i livmodern. På Vården.se har vi sammanställt information om IVF-behandling. 

När du är gravid kan du uppleva en rad olika problem, såsom sura uppstötningar, magkatarr och graviditetsillamående. Det finns många saker som du kan göra för att lindra dina graviditetsbesvär, till exempel:

• vila, om du känner dig trött och försök att inte stressa

• drick mycket

• rör på dig och var fysiskt aktiv för att minska risken för ryggvärk och foglossning

• om du har täppt näsa kan man köpa nässpray på apotek

• undvik fet mat och starkt kryddad mat då detta kan förvärra graviditetsillamående

• du kan använda stödstrumpor om du har problem med svullna ben och fötter

• när du är gravid kan du behöva tillföra extra näring, vitaminer och mineraler.

Försök även att sträcka på dig och undvik att svanka, för att motverka ryggproblem. Du kan också få tips på övningar av en fysioterapuet. 

Vid graviditetsillamående kan receptfria läkemedel mot åksjuka hjälpa. Men du bör alltid prata med apotekspersonal, barnmorska eller läkare innan du tar läkemedel när du är gravid. Här på Vården.se har vi sammanställt information om graviditetsillamående. 

Under en graviditet och förlossning genomgår kroppen stora förändringar och påfrestningar. Du bör uppsöka vård om du får stora besvär under din graviditet som påverkar vardagen. En del besvär kan behöva behandlas, till exempel:

• Foglossning – innebär att du får ont i bland annat bäckenet och blygdbenet under graviditeten. En fysioterapeut kan ge dig övningar eller behandlingen elektrisk nervstimulering (TENS). Här kan du läsa mer om TENS.

• Karpaltunnelsyndrom – är relativt vanligt hos gravida. Vissa kan behöva behandling i form av en kortisonspruta i handleden, något som kan minska svullnaden. 

• Havandeskapsförgiftning – kan drabba gravida kvinnor och är vanligast efter vecka 34.Havandeskapsförgiftning behandlas främst med blodtryckssänkande läkemedel. Ibland behöver du läggas in för observation under resterande delen av graviditeten. Sök vård akut vid tecken på havandeskapsförgiftning

Du bör ta kontakt med vården om du har:

• tecken på urinvägsinfektion eller om du har besvär med klåda och illaluktande flytningar

• mindre blödningar, då dessa kan behöva undersökas närmare 

• stora besvär av illamående, bäckensmärta eller karpaltunnelsyndrom.

• Barnmorska

• Vårdcentral

• BVC

• Fysioterapeut/Sjukgymnast

Kan en nätläkare hjälpa dig under en graviditet?

En nätläkare kan bedöma symtom och ge rådgivning vid graviditet och i vissa fall även erbjuda behandling.