Insemination innebär att spermier från en donator eller ena halvan av ett heterosexuellt par förs in i livmodern vid ägglossning.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Insemination?
Insemination är en behandling för att bli gravid. En läkare eller barnmorska för in spermier i livmodern med en tunn plastslang.1 Det är alltså vårdpersonal som för in spermierna i livmodern under behandlingen. Spermierna placeras inte i ett provrör vid insemination.2 Målet är att spermierna ska nå fram till ägget inne i kroppen. Befruktningen sker därför i kroppen, inte på ett laboratorium.1 Vid provrörsbefruktning sker befruktningen däremot utanför kroppen i ett provrör.2 Skillnaden mellan behandlingarna handlar därmed framför allt om var befruktningen sker. Insemination används som hjälp när du behöver bli gravid, och behandlingen kan vara aktuell både om du har en partner och om du inte har det. Du behöver inte ha en partner för att kunna få insemination. Donerade spermier kan användas när det är aktuellt för dig och din behandling. Insemination kan också vara aktuell när du och din partner har svårt att bli gravida själva. Det är de här situationerna som gör att en mottagning kan bedöma insemination som ett behandlingsalternativ. Du kan få behandlingen oavsett om du är själv eller har en partner.1
Vid insemination placeras spermierna direkt i livmodern för att hjälpa dem att nå fram till ägget och befrukta det. Befruktningen sker inuti kroppen. Vid provrörsbefruktning sker befruktningen utanför kroppen i ett provrör.
Mellan 4 000 och 10 000 kronor.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Insemination på några av våra populära platser.
Insemination innebär att spermier från en donator eller ena halvan av ett heterosexuellt par förs in i livmodern vid ägglossning.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Insemination?
Insemination är en behandling för att bli gravid. En läkare eller barnmorska för in spermier i livmodern med en tunn plastslang.1 Det är alltså vårdpersonal som för in spermierna i livmodern under behandlingen. Spermierna placeras inte i ett provrör vid insemination.2 Målet är att spermierna ska nå fram till ägget inne i kroppen. Befruktningen sker därför i kroppen, inte på ett laboratorium.1 Vid provrörsbefruktning sker befruktningen däremot utanför kroppen i ett provrör.2 Skillnaden mellan behandlingarna handlar därmed framför allt om var befruktningen sker. Insemination används som hjälp när du behöver bli gravid, och behandlingen kan vara aktuell både om du har en partner och om du inte har det. Du behöver inte ha en partner för att kunna få insemination. Donerade spermier kan användas när det är aktuellt för dig och din behandling. Insemination kan också vara aktuell när du och din partner har svårt att bli gravida själva. Det är de här situationerna som gör att en mottagning kan bedöma insemination som ett behandlingsalternativ. Du kan få behandlingen oavsett om du är själv eller har en partner.1
Vid insemination placeras spermierna direkt i livmodern för att hjälpa dem att nå fram till ägget och befrukta det. Befruktningen sker inuti kroppen. Vid provrörsbefruktning sker befruktningen utanför kroppen i ett provrör.
Mellan 4 000 och 10 000 kronor.
Sök efter vårdgivare som erbjuder Insemination på några av våra populära platser.
Insemination kan vara aktuell om du behöver hjälp att bli gravid. Det kan till exempel gälla följande:
Du kan få behandling hos regionernas mottagningar om vissa villkor är uppfyllda. Villkoren gäller den regionala mottagningens behandling. Åldersvillkoren gäller både den som vill bli gravid och, när partners spermier ska användas, partnern. Kravet på att inte ha gemensamma barn omfattar både biologiska och adopterade barn. Det gäller också att ingen av er har valt att bli steriliserad. Om du söker hos en privat mottagning kan reglerna i stället se annorlunda ut. Därför behöver du kontrollera vilka åldersgränser och rekommendationer som gäller på den mottagning du överväger. Den som vill bli gravid ska ha fyllt 25 år men vara yngre än 39 år.1
Om ni ska använda en partners spermier behöver partnern vara yngre än 55 år. Du och en eventuell partner ska inte ha gemensamma barn sedan tidigare, varken biologiska eller adopterade.1
Varken du eller din partner får ha valt att bli steriliserad för att de regionala villkoren ska vara uppfyllda. Privata mottagningar kan ha andra åldersgränser och rekommendationer.1
Innan du kan få insemination behöver du ha gjort en utredning för att ta reda på om du kan bli gravid. Läs om fertilitetsutredning. Vid fertilitetsutredningen blir du undersökt och får lämna prover. Du får också veta vilken behandling som kan hjälpa just dig.1 Läs mer om vad en fertilitetsutredning kan innehålla.
Om du använder smärtstillande läkemedel ska du undvika så kallade NSAID eller coxhämmare.1 Läs om receptfria läkemedel vid tillfällig smärta – vad ska jag välja?
Se till att du har möjlighet att komma till mottagningen när du har ägglossning.1 Om du till exempel är bortrest kan du missa tillfället då det är möjligt att få inseminationen. Tidpunkten för besöket hänger alltså ihop med när du har ägglossning. Därför kan det vara bra att redan före behandlingen planera så att du kan komma till mottagningen den dag vårdpersonalen har angett.
Du får behandlingen strax före eller samtidigt som du har ägglossning. Om din ägglossning är regelbunden får du ta ägglossningstester.1 Då får du veta vilken dag du har ägglossning. Du tar testerna själv hemma.
Om din ägglossning inte fungerar som den ska får du ta läkemedel med hormoner.1 Det hjälper ägglossningen att komma i gång. Det kallas för att stimulera ägglossningen. Vilken planering du får beror på om du har en regelbunden ägglossning eller behöver hjälp att få den att komma i gång. Vårdpersonalen berättar hur ägglossningstesterna eller läkemedlen ska användas under just din behandling.
Läkemedlet får du som tabletter eller sprutor. Du tar sprutorna själv i magen eller låret.1 Vårdpersonalen visar hur du ska göra.
Äggen finns i äggblåsor. Läkaren eller barnmorskan undersöker dig med vaginalt ultraljud för att se om det blir några äggblåsor och hur de växer i äggstocken.1 Ultraljudet används alltså för att följa äggblåsorna under behandlingen. På så sätt kan läkaren eller barnmorskan bedöma när det är dags att ta sprutan som får ägget att lossna.
Läkaren eller barnmorskan bedömer när äggblåsan har vuxit tillräckligt och är redo för ägglossning. Då får du ta en spruta för att ägget ska lossna.1 Vårdpersonalen berättar när och hur du ska ta sprutan.
Inseminationen sker inom en till två dagar efter att du har tagit sprutan.1
Om din partner ska lämna spermier ska partnern helst ha haft utlösning två till fyra dygn innan dagen för inseminationen. Spermierna lämnas på mottagningen samma dag som inseminationen genom ett spermaprov.1
Om det är spermier från en donator som ska användas finns de redan nedfrysta på mottagningen.1 Har du en partner är ni båda med under läkarbesöket och undersökningarna.2
Spermierna samlas först in och tvättas i en vätska. Därefter väljs de snabbast rörliga spermierna ut.3 Detta är den del av behandlingen där spermierna förbereds innan de förs in i livmodern. Därefter fortsätter inseminationen med att de utvalda spermierna förs in genom livmodertappen.
Under behandlingen sitter du i en gynstol. Läkaren för in en tunn plastslang genom livmodertappen och sprutar sedan in spermierna i livmodern. Spermierna tar sig från livmodern till äggledarna där befruktningen kan ske.1
Inseminationen tar några minuter.1 En del tycker att behandlingen känns obehaglig men de flesta tycker inte att det gör ont. Du sitter kvar i gynstolen under själva införandet. När spermierna har förts in är behandlingen klar och spermierna kan ta sig vidare mot äggledarna.
Ungefär två veckor efter inseminationen får du ta ett graviditetstest. Om testet visar att du är gravid får du en tid för ultraljud några veckor senare. Då undersöker läkaren att graviditeten utvecklas som den ska.1 Graviditetstestet tas alltså inte direkt efter behandlingen, utan efter den väntetid som mottagningen har angett. Om testet visar graviditet blir ultraljudet nästa kontroll av hur graviditeten utvecklas.
Du kan få en liten blödning efter inseminationen. Det betyder inte att något är fel.1 Kontakta mottagningen om du är orolig eller har frågor. En liten blödning efter behandlingen behöver därför inte betyda att inseminationen har orsakat något problem. Du kan kontakta mottagningen om du känner dig orolig eller har frågor om blödningen.
Om du får insemination på en mottagning som tillhör regionen betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar.1 Det betyder att du inte betalar hela kostnaden för vården själv, eftersom hälso- och sjukvården i Sverige till största delen finansieras genom skatt till regioner och kommuner.4 Patientavgiften är den del av kostnaden som du betalar när du får vård.
På regionens mottagningar kan avgiften vara olika stor beroende på vilken region du får vården i.1 Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka avgifter du ska betala.4 Du betalar den patientavgift som gäller i den region där du får vården, även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd.
Regional inseminationsbehandling omfattas av högkostnadsskyddet.1 Högkostnadsskyddet gäller för besök i öppenvården, alltså vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus.4 Det kan därför omfatta patientavgifter för besök, undersökningar och behandlingar som ingår i den regionala vården.
På en helt privat mottagning som inte finansieras genom en region betalar du hela kostnaden själv.4 Det gäller även om behandlingen är en insemination. Kostnaden för privat insemination kan vara olika stor på olika mottagningar.1
En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.4 Därför kan det du behöver betala bero på vilka villkor som gäller för just din försäkring. Fråga försäkringsbolaget eller arbetsgivaren vilka avgifter och villkor som gäller för fertilitetsbehandling.
Du kan också fråga mottagningen vad som ingår i priset och vilka delar av behandlingen som faktureras separat. Kontakta mottagningen där du får vården om du har frågor om vad vården kostar.
Högkostnadsskyddet för öppenvård innebär att du sammanlagt betalar högst 1 450 kronor för besök under en period på tolv månader. Regionen kan ha beslutat om ett lägre belopp än 1 450 kronor. Tolvmånadersperioden börjar räknas från ditt första besök, oavsett när under året besöket sker.5
När du har betalat upp till den gräns som gäller i din region får du ett frikort. Frikortet gäller under resten av tolvmånadersperioden. Under den tiden betalar du inget för besök i öppenvården som omfattas av skyddet.5 När tolvmånadersperioden är slut börjar du betala för besök igen tills du når gränsen för ett nytt högkostnadsskydd.
Högkostnadsskyddet gäller i alla Sveriges regioner.5 Om du söker vård i en annan region än där du bor gäller högkostnadsskyddet även där.4 I de flesta regioner kan du logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala innan du får ett frikort. Kontakta den region där du ska få vård eller där du fick vård om du har frågor om högkostnadsskyddet eller frikortet.
Insemination kan genomföras med en tunn plastslang som förs genom livmodertappen till livmodern.1 Spermierna förs alltså in genom livmodertappen, utan att ägg behöver tas ut ur kroppen eller befruktas i ett provrör.
Själva behandlingen tar några minuter.1 Det gör att själva inseminationen är kortvarig, även om besöket på mottagningen också kan innehålla andra delar av behandlingen.
De flesta upplever inte att behandlingen gör ont, även om en del tycker att den känns obehaglig. Det är läkaren som för in slangen och sprutar in spermierna i livmodern. Spermierna tar sig sedan från livmodern till äggledarna där befruktning kan ske. Insemination innebär därför att befruktningen sker inuti kroppen, till skillnad från provrörsbefruktning där befruktningen sker utanför kroppen i ett provrör.1
Insemination kan användas i flera olika situationer. Det kan vara ett alternativ när partners spermier ska användas och när donerade spermier ska användas.
Vid regional behandling betalar patienten patientavgift och behandlingen omfattas av högkostnadsskyddet. På regionala mottagningar betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar. Storleken på patientavgiften kan variera mellan olika regioner.1 Högkostnadsskyddet gäller också om du söker vård i en annan region än där du bor.4 Avgiftens storlek kan variera mellan regionerna, men högkostnadsskyddet kan begränsa hur mycket du behöver betala för besök i öppenvården under en tolvmånadersperiod.
Om insemination inte ger resultat kan andra behandlingar erbjudas.1 Det finns flera typer av behandling mot fertilitetsproblem, bland annat läkemedel, operationer och assisterad befruktning som insemination och provrörsbefruktning. Vilken behandling som erbjuds beror på orsaken till fertilitetsproblemet och vad som finns att få där du bor.3 Hur många behandlingar du kan få varierar mellan olika regioner, och det kan också vara möjligt att prova andra behandlingar.
Många par som får behandling mot infertilitet får senare barn.6 Det finns alltså möjlighet att gå vidare med andra former av behandling om det behövs. Vilken behandling som kan hjälpa beror på den fertilitetsutredning som du och eventuell partner har gjort.
Du kan läsa mer om hur insemination går till och om kostnader i de avsnitten på varden.se som handlar om behandlingen och avgifter.
Det finns inget säkert svar på om du kommer att bli gravid efter insemination.1 Därför kan behandlingen innebära att du behöver gå igenom väntan på ett graviditetstest utan att veta hur resultatet blir.
Möjligheten att bli gravid vid insemination beror på olika saker. Till exempel påverkas den av din ålder och hur bra spermierna fungerar.1
Hur många behandlingar du kan få varierar mellan olika regioner. Om insemination inte ger resultat kan andra behandlingar erbjudas. Du kan kontakta en privat mottagning om du vill fortsätta med ännu fler försök, men då måste du bekosta hela behandlingen själv.1
Du behöver kunna komma till mottagningen när du har ägglossning. Om du till exempel är bortrest kan du missa tillfället då det är möjligt att få inseminationen.1 Det gör att behandlingstillfället kan behöva planeras kring ägglossningen.
Väntetiderna för insemination varierar i Sverige. Även privata mottagningar kan ha väntetid. För insemination med donerade spermier kan väntetiden vara upp till två år.1
Väntan kan därför bli en del av behandlingen, både innan den första inseminationen och om du behöver flera försök. Om du använder en partners spermier kan vissa regioner ha en väntetid på tre månader när insemination ingår i vårdgarantin. Om behandlingen inte ingår i vårdgarantin kan väntetiden vara upp till två år.1 Välj region högst upp på sidan för att få rätt information om väntetider.
Om ägglossningen inte fungerar som den ska kan du få hormonläkemedel som hjälper ägglossningen att komma i gång.1 Sådana läkemedel kan ges som tabletter eller sprutor. Läkemedel som stimulerar ägglossningen kan orsaka illamående, kräkningar, huvudvärk och värmevallningar.3 Om du får sprutor tar du dem själv i magen eller låret efter att vårdpersonalen har visat hur du ska göra. Du undersöks också med vaginalt ultraljud för att se om det bildas äggblåsor och hur de växer i äggstocken. Ibland behövs dessutom en spruta för att ägget ska lossna, och inseminationen sker inom en till två dagar efter den sprutan.1
Du kan få en liten blödning efter inseminationen.1 Det betyder inte att något är fel, men du kan kontakta mottagningen om du är orolig eller har frågor.
Själva inseminationen tar några minuter, men en del tycker att behandlingen känns obehaglig.1 De flesta tycker inte att den gör ont, men upplevelsen kan ändå vara påfrestande för den som tycker att gynundersökningar eller behandlingen är obehagliga.
Att behöva behandling för att bli gravid kan vara en påfrestande tid. Behandlingen kan väcka olika känslor. En del tycker att det känns skönt att få hjälp, medan andra tycker att tiden är påfrestande.1 Du kan behöva förhålla dig till undersökningar, väntan och osäkerheten kring resultatet samtidigt.
Infertilitet kan vara stressande.6 Om du vill prata om känslorna kan du prata med en partner eller närstående. Det kan också kännas bra att prata med någon inom vården, där det oftast finns kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd.
Om insemination inte ger resultat och du vill fortsätta med fler försök på en privat mottagning måste du bekosta hela behandlingen själv. Kostnaden för privat insemination kan variera mellan mottagningar.1 På regionala mottagningar betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar, och behandlingarna omfattas av högkostnadsskyddet.
Insemination utförs av läkare eller barnmorska.1 På mottagningen kan vårdpersonalen också finnas som stöd under behandlingen.
Behandlingen kan ges på regionernas mottagningar. Där betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar, och behandlingen omfattas av högkostnadsskyddet.1
Privata mottagningar kan erbjuda fortsatt behandling om du vill göra fler försök efter en behandling som inte har gett resultat. På en privat mottagning betalar du hela kostnaden själv.1 Kostnaden kan variera mellan olika mottagningar.
Privata mottagningar kan ha andra åldersgränser och rekommendationer än regionernas mottagningar.1 Du kan läsa mer om regionala och privata alternativ på varden.se.
Du har alltid rätt till en medicinsk bedömning när du kontaktar vården.4 Vårdgarantin styr att du får den vård som vårdpersonalen bedömer att du ska få inom en viss tid. Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen, och du kan ställa frågor om det behövs.1
Du kan välja vård i en annan region än den där du är folkbokförd. Patientavgiften är då den som gäller i regionen där du får vården.
Högkostnadsskyddet gäller också om du söker öppenvård i en annan region än där du bor.4 Högkostnadsskyddet innebär att du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader, men en region kan besluta om ett lägre belopp.5
På varden.se kan du välja region högst upp på sidan för att få regional information. Det kan vara ett sätt att hitta uppgifter om mottagningar och väntetider där du bor.
Väntetiderna för insemination varierar i Sverige. Även privata mottagningar kan ha väntetid.1 Väntetiden kan därför vara en del av valet mellan olika mottagningar. På varden.se kan du välja region högst upp på sidan för att få information som gäller där du bor.
I vissa regioner ingår insemination med partners spermier i vårdgarantin, vilket innebär en väntetid på tre månader. Om insemination inte ingår i vårdgarantin kan väntetiden vara upp till två år.1
Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.1
På mottagningen finns oftast kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd under behandlingen.1 Du kan också prata med en partner eller någon närstående om dina tankar och känslor.
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.1 Be mottagningen om tolk när du bokar eller inför besöket.
Fråga mottagningen om väntetid, kostnad och vilket stöd som finns där du ska få behandling. Om du inte förstår informationen från vårdpersonalen kan du ställa frågor.
Vid insemination sker befruktningen inuti kroppen. Spermierna placeras direkt i livmodern för att hjälpa dem att nå fram till ägget. Läkaren eller barnmorskan använder en tunn plastslang när spermierna förs in i livmodern. Spermierna tar sig sedan från livmodern till äggledarna där befruktning kan ske.1
Vid provrörsbefruktning sker befruktningen utanför kroppen i ett provrör.1 Vid behandlingen tas ägg ut och befruktas med spermier utanför kroppen.3 Det befruktade ägget kallas embryo. Några dagar senare förs embryot in i livmodern, där det kan fortsätta att utvecklas.1
Skillnaden gäller alltså framför allt var befruktningen sker och när det befruktade ägget förs till livmodern. Insemination och provrörsbefruktning är båda behandlingar som kan användas när du behöver hjälp att bli gravid. Vilken behandling som kan hjälpa beror bland annat på vad en fertilitetsutredning visar. Vid en sådan utredning blir du undersökt och får lämna prover.
Om du har en partner är ni båda med under läkarbesöket och undersökningarna.2 Det kan gälla både undersökningar inför inseminationen och själva planeringen av behandlingen. Under en fertilitetsutredning blir du undersökt och får lämna prover.1 Ni får också veta vilken behandling som kan hjälpa just er.
Att vara två under besöket kan göra det möjligt för er att höra samma information från vårdpersonalen. Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Om du behöver hjälp att förstå informationen kan du få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. Det gäller även om din partner behöver tolkstöd. Du ska förstå informationen som du får om din vård.
Du kan få en liten blödning efter inseminationen. En liten blödning efter inseminationen betyder inte att något är fel.1 En sådan blödning kan därför förekomma efter behandlingen utan att det betyder att inseminationen har misslyckats. Det finns inget säkert svar på om du kommer att bli gravid eller inte.
Om du är orolig eller har frågor om blödningen kan du kontakta mottagningen.1 Mottagningen kan svara på frågor om just dina besvär och om behandlingen. Du kan också ställa frågor om du behöver det för att förstå informationen från vårdpersonalen. Du ska få vara delaktig i din vård.
Ungefär två veckor efter inseminationen får du ta ett graviditetstest.1 Läs mer i avsnittet om hur insemination går till.
Att behöva behandling för att bli gravid kan skapa olika känslor. En del tycker att det känns skönt att få hjälp. Andra tycker att det är en påfrestande tid. Behandling för att bli gravid kan därför upplevas olika från person till person.
Det kan hjälpa att prata med en partner eller närstående om tankar och känslor under behandlingen.1 En del vill prata, medan andra behåller tankar och känslor inom sig. Ofta hjälper det om du kan prata med en partner eller närstående. Du kan själv välja vem du vill prata med om det känns möjligt för dig.
Vårdpersonal är van vid att prata om de känslor som kan komma vid en behandling för att bli gravid. På mottagningen finns det oftast kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd.1 Det kan också kännas bra att få prata med någon inom vården. Du kan läsa mer om att hitta en psykolog eller psykoterapeut.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Insemination kan vara aktuell om du behöver hjälp att bli gravid. Det kan till exempel gälla följande:
Du kan få behandling hos regionernas mottagningar om vissa villkor är uppfyllda. Villkoren gäller den regionala mottagningens behandling. Åldersvillkoren gäller både den som vill bli gravid och, när partners spermier ska användas, partnern. Kravet på att inte ha gemensamma barn omfattar både biologiska och adopterade barn. Det gäller också att ingen av er har valt att bli steriliserad. Om du söker hos en privat mottagning kan reglerna i stället se annorlunda ut. Därför behöver du kontrollera vilka åldersgränser och rekommendationer som gäller på den mottagning du överväger. Den som vill bli gravid ska ha fyllt 25 år men vara yngre än 39 år.1
Om ni ska använda en partners spermier behöver partnern vara yngre än 55 år. Du och en eventuell partner ska inte ha gemensamma barn sedan tidigare, varken biologiska eller adopterade.1
Varken du eller din partner får ha valt att bli steriliserad för att de regionala villkoren ska vara uppfyllda. Privata mottagningar kan ha andra åldersgränser och rekommendationer.1
Innan du kan få insemination behöver du ha gjort en utredning för att ta reda på om du kan bli gravid. Läs om fertilitetsutredning. Vid fertilitetsutredningen blir du undersökt och får lämna prover. Du får också veta vilken behandling som kan hjälpa just dig.1 Läs mer om vad en fertilitetsutredning kan innehålla.
Om du använder smärtstillande läkemedel ska du undvika så kallade NSAID eller coxhämmare.1 Läs om receptfria läkemedel vid tillfällig smärta – vad ska jag välja?
Se till att du har möjlighet att komma till mottagningen när du har ägglossning.1 Om du till exempel är bortrest kan du missa tillfället då det är möjligt att få inseminationen. Tidpunkten för besöket hänger alltså ihop med när du har ägglossning. Därför kan det vara bra att redan före behandlingen planera så att du kan komma till mottagningen den dag vårdpersonalen har angett.
Du får behandlingen strax före eller samtidigt som du har ägglossning. Om din ägglossning är regelbunden får du ta ägglossningstester.1 Då får du veta vilken dag du har ägglossning. Du tar testerna själv hemma.
Om din ägglossning inte fungerar som den ska får du ta läkemedel med hormoner.1 Det hjälper ägglossningen att komma i gång. Det kallas för att stimulera ägglossningen. Vilken planering du får beror på om du har en regelbunden ägglossning eller behöver hjälp att få den att komma i gång. Vårdpersonalen berättar hur ägglossningstesterna eller läkemedlen ska användas under just din behandling.
Läkemedlet får du som tabletter eller sprutor. Du tar sprutorna själv i magen eller låret.1 Vårdpersonalen visar hur du ska göra.
Äggen finns i äggblåsor. Läkaren eller barnmorskan undersöker dig med vaginalt ultraljud för att se om det blir några äggblåsor och hur de växer i äggstocken.1 Ultraljudet används alltså för att följa äggblåsorna under behandlingen. På så sätt kan läkaren eller barnmorskan bedöma när det är dags att ta sprutan som får ägget att lossna.
Läkaren eller barnmorskan bedömer när äggblåsan har vuxit tillräckligt och är redo för ägglossning. Då får du ta en spruta för att ägget ska lossna.1 Vårdpersonalen berättar när och hur du ska ta sprutan.
Inseminationen sker inom en till två dagar efter att du har tagit sprutan.1
Om din partner ska lämna spermier ska partnern helst ha haft utlösning två till fyra dygn innan dagen för inseminationen. Spermierna lämnas på mottagningen samma dag som inseminationen genom ett spermaprov.1
Om det är spermier från en donator som ska användas finns de redan nedfrysta på mottagningen.1 Har du en partner är ni båda med under läkarbesöket och undersökningarna.2
Spermierna samlas först in och tvättas i en vätska. Därefter väljs de snabbast rörliga spermierna ut.3 Detta är den del av behandlingen där spermierna förbereds innan de förs in i livmodern. Därefter fortsätter inseminationen med att de utvalda spermierna förs in genom livmodertappen.
Under behandlingen sitter du i en gynstol. Läkaren för in en tunn plastslang genom livmodertappen och sprutar sedan in spermierna i livmodern. Spermierna tar sig från livmodern till äggledarna där befruktningen kan ske.1
Inseminationen tar några minuter.1 En del tycker att behandlingen känns obehaglig men de flesta tycker inte att det gör ont. Du sitter kvar i gynstolen under själva införandet. När spermierna har förts in är behandlingen klar och spermierna kan ta sig vidare mot äggledarna.
Ungefär två veckor efter inseminationen får du ta ett graviditetstest. Om testet visar att du är gravid får du en tid för ultraljud några veckor senare. Då undersöker läkaren att graviditeten utvecklas som den ska.1 Graviditetstestet tas alltså inte direkt efter behandlingen, utan efter den väntetid som mottagningen har angett. Om testet visar graviditet blir ultraljudet nästa kontroll av hur graviditeten utvecklas.
Du kan få en liten blödning efter inseminationen. Det betyder inte att något är fel.1 Kontakta mottagningen om du är orolig eller har frågor. En liten blödning efter behandlingen behöver därför inte betyda att inseminationen har orsakat något problem. Du kan kontakta mottagningen om du känner dig orolig eller har frågor om blödningen.
Om du får insemination på en mottagning som tillhör regionen betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar.1 Det betyder att du inte betalar hela kostnaden för vården själv, eftersom hälso- och sjukvården i Sverige till största delen finansieras genom skatt till regioner och kommuner.4 Patientavgiften är den del av kostnaden som du betalar när du får vård.
På regionens mottagningar kan avgiften vara olika stor beroende på vilken region du får vården i.1 Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka avgifter du ska betala.4 Du betalar den patientavgift som gäller i den region där du får vården, även om du söker vård i en annan region än den där du är folkbokförd.
Regional inseminationsbehandling omfattas av högkostnadsskyddet.1 Högkostnadsskyddet gäller för besök i öppenvården, alltså vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus.4 Det kan därför omfatta patientavgifter för besök, undersökningar och behandlingar som ingår i den regionala vården.
På en helt privat mottagning som inte finansieras genom en region betalar du hela kostnaden själv.4 Det gäller även om behandlingen är en insemination. Kostnaden för privat insemination kan vara olika stor på olika mottagningar.1
En privat sjukvårdsförsäkring eller en sjukvårdsförsäkring genom din arbetsgivare kan ha andra avgifter och villkor när du använder försäkringen.4 Därför kan det du behöver betala bero på vilka villkor som gäller för just din försäkring. Fråga försäkringsbolaget eller arbetsgivaren vilka avgifter och villkor som gäller för fertilitetsbehandling.
Du kan också fråga mottagningen vad som ingår i priset och vilka delar av behandlingen som faktureras separat. Kontakta mottagningen där du får vården om du har frågor om vad vården kostar.
Högkostnadsskyddet för öppenvård innebär att du sammanlagt betalar högst 1 450 kronor för besök under en period på tolv månader. Regionen kan ha beslutat om ett lägre belopp än 1 450 kronor. Tolvmånadersperioden börjar räknas från ditt första besök, oavsett när under året besöket sker.5
När du har betalat upp till den gräns som gäller i din region får du ett frikort. Frikortet gäller under resten av tolvmånadersperioden. Under den tiden betalar du inget för besök i öppenvården som omfattas av skyddet.5 När tolvmånadersperioden är slut börjar du betala för besök igen tills du når gränsen för ett nytt högkostnadsskydd.
Högkostnadsskyddet gäller i alla Sveriges regioner.5 Om du söker vård i en annan region än där du bor gäller högkostnadsskyddet även där.4 I de flesta regioner kan du logga in på 1177.se för att se hur mycket du har kvar att betala innan du får ett frikort. Kontakta den region där du ska få vård eller där du fick vård om du har frågor om högkostnadsskyddet eller frikortet.
Insemination kan genomföras med en tunn plastslang som förs genom livmodertappen till livmodern.1 Spermierna förs alltså in genom livmodertappen, utan att ägg behöver tas ut ur kroppen eller befruktas i ett provrör.
Själva behandlingen tar några minuter.1 Det gör att själva inseminationen är kortvarig, även om besöket på mottagningen också kan innehålla andra delar av behandlingen.
De flesta upplever inte att behandlingen gör ont, även om en del tycker att den känns obehaglig. Det är läkaren som för in slangen och sprutar in spermierna i livmodern. Spermierna tar sig sedan från livmodern till äggledarna där befruktning kan ske. Insemination innebär därför att befruktningen sker inuti kroppen, till skillnad från provrörsbefruktning där befruktningen sker utanför kroppen i ett provrör.1
Insemination kan användas i flera olika situationer. Det kan vara ett alternativ när partners spermier ska användas och när donerade spermier ska användas.
Vid regional behandling betalar patienten patientavgift och behandlingen omfattas av högkostnadsskyddet. På regionala mottagningar betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar. Storleken på patientavgiften kan variera mellan olika regioner.1 Högkostnadsskyddet gäller också om du söker vård i en annan region än där du bor.4 Avgiftens storlek kan variera mellan regionerna, men högkostnadsskyddet kan begränsa hur mycket du behöver betala för besök i öppenvården under en tolvmånadersperiod.
Om insemination inte ger resultat kan andra behandlingar erbjudas.1 Det finns flera typer av behandling mot fertilitetsproblem, bland annat läkemedel, operationer och assisterad befruktning som insemination och provrörsbefruktning. Vilken behandling som erbjuds beror på orsaken till fertilitetsproblemet och vad som finns att få där du bor.3 Hur många behandlingar du kan få varierar mellan olika regioner, och det kan också vara möjligt att prova andra behandlingar.
Många par som får behandling mot infertilitet får senare barn.6 Det finns alltså möjlighet att gå vidare med andra former av behandling om det behövs. Vilken behandling som kan hjälpa beror på den fertilitetsutredning som du och eventuell partner har gjort.
Du kan läsa mer om hur insemination går till och om kostnader i de avsnitten på varden.se som handlar om behandlingen och avgifter.
Det finns inget säkert svar på om du kommer att bli gravid efter insemination.1 Därför kan behandlingen innebära att du behöver gå igenom väntan på ett graviditetstest utan att veta hur resultatet blir.
Möjligheten att bli gravid vid insemination beror på olika saker. Till exempel påverkas den av din ålder och hur bra spermierna fungerar.1
Hur många behandlingar du kan få varierar mellan olika regioner. Om insemination inte ger resultat kan andra behandlingar erbjudas. Du kan kontakta en privat mottagning om du vill fortsätta med ännu fler försök, men då måste du bekosta hela behandlingen själv.1
Du behöver kunna komma till mottagningen när du har ägglossning. Om du till exempel är bortrest kan du missa tillfället då det är möjligt att få inseminationen.1 Det gör att behandlingstillfället kan behöva planeras kring ägglossningen.
Väntetiderna för insemination varierar i Sverige. Även privata mottagningar kan ha väntetid. För insemination med donerade spermier kan väntetiden vara upp till två år.1
Väntan kan därför bli en del av behandlingen, både innan den första inseminationen och om du behöver flera försök. Om du använder en partners spermier kan vissa regioner ha en väntetid på tre månader när insemination ingår i vårdgarantin. Om behandlingen inte ingår i vårdgarantin kan väntetiden vara upp till två år.1 Välj region högst upp på sidan för att få rätt information om väntetider.
Om ägglossningen inte fungerar som den ska kan du få hormonläkemedel som hjälper ägglossningen att komma i gång.1 Sådana läkemedel kan ges som tabletter eller sprutor. Läkemedel som stimulerar ägglossningen kan orsaka illamående, kräkningar, huvudvärk och värmevallningar.3 Om du får sprutor tar du dem själv i magen eller låret efter att vårdpersonalen har visat hur du ska göra. Du undersöks också med vaginalt ultraljud för att se om det bildas äggblåsor och hur de växer i äggstocken. Ibland behövs dessutom en spruta för att ägget ska lossna, och inseminationen sker inom en till två dagar efter den sprutan.1
Du kan få en liten blödning efter inseminationen.1 Det betyder inte att något är fel, men du kan kontakta mottagningen om du är orolig eller har frågor.
Själva inseminationen tar några minuter, men en del tycker att behandlingen känns obehaglig.1 De flesta tycker inte att den gör ont, men upplevelsen kan ändå vara påfrestande för den som tycker att gynundersökningar eller behandlingen är obehagliga.
Att behöva behandling för att bli gravid kan vara en påfrestande tid. Behandlingen kan väcka olika känslor. En del tycker att det känns skönt att få hjälp, medan andra tycker att tiden är påfrestande.1 Du kan behöva förhålla dig till undersökningar, väntan och osäkerheten kring resultatet samtidigt.
Infertilitet kan vara stressande.6 Om du vill prata om känslorna kan du prata med en partner eller närstående. Det kan också kännas bra att prata med någon inom vården, där det oftast finns kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd.
Om insemination inte ger resultat och du vill fortsätta med fler försök på en privat mottagning måste du bekosta hela behandlingen själv. Kostnaden för privat insemination kan variera mellan mottagningar.1 På regionala mottagningar betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar, och behandlingarna omfattas av högkostnadsskyddet.
Insemination utförs av läkare eller barnmorska.1 På mottagningen kan vårdpersonalen också finnas som stöd under behandlingen.
Behandlingen kan ges på regionernas mottagningar. Där betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar, och behandlingen omfattas av högkostnadsskyddet.1
Privata mottagningar kan erbjuda fortsatt behandling om du vill göra fler försök efter en behandling som inte har gett resultat. På en privat mottagning betalar du hela kostnaden själv.1 Kostnaden kan variera mellan olika mottagningar.
Privata mottagningar kan ha andra åldersgränser och rekommendationer än regionernas mottagningar.1 Du kan läsa mer om regionala och privata alternativ på varden.se.
Du har alltid rätt till en medicinsk bedömning när du kontaktar vården.4 Vårdgarantin styr att du får den vård som vårdpersonalen bedömer att du ska få inom en viss tid. Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen, och du kan ställa frågor om det behövs.1
Du kan välja vård i en annan region än den där du är folkbokförd. Patientavgiften är då den som gäller i regionen där du får vården.
Högkostnadsskyddet gäller också om du söker öppenvård i en annan region än där du bor.4 Högkostnadsskyddet innebär att du betalar sammanlagt högst 1 450 kronor för besök i öppenvården under tolv månader, men en region kan besluta om ett lägre belopp.5
På varden.se kan du välja region högst upp på sidan för att få regional information. Det kan vara ett sätt att hitta uppgifter om mottagningar och väntetider där du bor.
Väntetiderna för insemination varierar i Sverige. Även privata mottagningar kan ha väntetid.1 Väntetiden kan därför vara en del av valet mellan olika mottagningar. På varden.se kan du välja region högst upp på sidan för att få information som gäller där du bor.
I vissa regioner ingår insemination med partners spermier i vårdgarantin, vilket innebär en väntetid på tre månader. Om insemination inte ingår i vårdgarantin kan väntetiden vara upp till två år.1
Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.1
På mottagningen finns oftast kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd under behandlingen.1 Du kan också prata med en partner eller någon närstående om dina tankar och känslor.
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.1 Be mottagningen om tolk när du bokar eller inför besöket.
Fråga mottagningen om väntetid, kostnad och vilket stöd som finns där du ska få behandling. Om du inte förstår informationen från vårdpersonalen kan du ställa frågor.
Vid insemination sker befruktningen inuti kroppen. Spermierna placeras direkt i livmodern för att hjälpa dem att nå fram till ägget. Läkaren eller barnmorskan använder en tunn plastslang när spermierna förs in i livmodern. Spermierna tar sig sedan från livmodern till äggledarna där befruktning kan ske.1
Vid provrörsbefruktning sker befruktningen utanför kroppen i ett provrör.1 Vid behandlingen tas ägg ut och befruktas med spermier utanför kroppen.3 Det befruktade ägget kallas embryo. Några dagar senare förs embryot in i livmodern, där det kan fortsätta att utvecklas.1
Skillnaden gäller alltså framför allt var befruktningen sker och när det befruktade ägget förs till livmodern. Insemination och provrörsbefruktning är båda behandlingar som kan användas när du behöver hjälp att bli gravid. Vilken behandling som kan hjälpa beror bland annat på vad en fertilitetsutredning visar. Vid en sådan utredning blir du undersökt och får lämna prover.
Om du har en partner är ni båda med under läkarbesöket och undersökningarna.2 Det kan gälla både undersökningar inför inseminationen och själva planeringen av behandlingen. Under en fertilitetsutredning blir du undersökt och får lämna prover.1 Ni får också veta vilken behandling som kan hjälpa just er.
Att vara två under besöket kan göra det möjligt för er att höra samma information från vårdpersonalen. Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Om du behöver hjälp att förstå informationen kan du få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. Det gäller även om din partner behöver tolkstöd. Du ska förstå informationen som du får om din vård.
Du kan få en liten blödning efter inseminationen. En liten blödning efter inseminationen betyder inte att något är fel.1 En sådan blödning kan därför förekomma efter behandlingen utan att det betyder att inseminationen har misslyckats. Det finns inget säkert svar på om du kommer att bli gravid eller inte.
Om du är orolig eller har frågor om blödningen kan du kontakta mottagningen.1 Mottagningen kan svara på frågor om just dina besvär och om behandlingen. Du kan också ställa frågor om du behöver det för att förstå informationen från vårdpersonalen. Du ska få vara delaktig i din vård.
Ungefär två veckor efter inseminationen får du ta ett graviditetstest.1 Läs mer i avsnittet om hur insemination går till.
Att behöva behandling för att bli gravid kan skapa olika känslor. En del tycker att det känns skönt att få hjälp. Andra tycker att det är en påfrestande tid. Behandling för att bli gravid kan därför upplevas olika från person till person.
Det kan hjälpa att prata med en partner eller närstående om tankar och känslor under behandlingen.1 En del vill prata, medan andra behåller tankar och känslor inom sig. Ofta hjälper det om du kan prata med en partner eller närstående. Du kan själv välja vem du vill prata med om det känns möjligt för dig.
Vårdpersonal är van vid att prata om de känslor som kan komma vid en behandling för att bli gravid. På mottagningen finns det oftast kuratorer och erfaren personal som kan ge stöd.1 Det kan också kännas bra att få prata med någon inom vården. Du kan läsa mer om att hitta en psykolog eller psykoterapeut.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.