En infektion uppstår när ett smittämne börjar föröka sig i kroppen; infektion och inflammation är olika saker, även om de delvis hör ihop. Många infektionssjukdomar går över utan att du blir allvarligt sjuk, och du kan söka vård om du behöver hjälp.
En infektion uppstår när ett smittämne börjar föröka sig i kroppen.1 Kroppen har ett yttre försvar, bland annat huden och slemhinnorna, som hindrar många bakterier och virus från att tränga in.2 Om ett smittämne ändå kommer in i kroppen kan immunförsvaret ta hand om det.
En infektion och en inflammation är två olika saker, även om de delvis hör ihop. Vid en infektion reagerar kroppen ofta med en inflammation för att skydda sig mot infektionen. En inflammation betyder att kroppens immunförsvar har aktiverats, och den kan också bero på till exempel en skada, en allergi eller en autoimmun sjukdom utan att det finns en infektion.1
Vanliga smittämnen som kan orsaka infektion är virus, bakterier och svamp.1 Virus kan infektera kroppens celler och använda dem för att föröka sig.3 Bakterier är encelliga organismer, och de flesta bakterier gör dig inte sjuk; vissa är i stället hjälpsamma och finns naturligt i kroppen.4
Svamp finns också naturligt på och i kroppen utan att orsaka skada.1 Ibland kan svamp snabbt föröka sig och ge besvär. En svampinfektion kan därför uppstå när svampen växer till på ett sätt som påverkar kroppen.
Infektionssjukdomar kan också orsakas av parasiter.5 Parasiter lever av andra organismer. Virus, bakterier, svamp och parasiter kan alltså alla vara smittämnen, men de är olika typer av organismer eller biologiskt material och fungerar på olika sätt.
Det finns många olika infektionssjukdomar eftersom olika smittämnen kan orsaka sjukdom i olika delar av kroppen. Exempel på virusinfektioner är förkylning, influensa och covid-19. Exempel på bakterieinfektioner är urinvägsinfektion och halsfluss. Svamp kan bland annat orsaka infektioner i huden.
Det finns hundratals infektionssjukdomar.5 Infektioner kan därför se olika ut och ha olika orsaker, beroende på vilket smittämne som ligger bakom. Du kan läsa mer om smittvägar, symtom, undersökningar och behandling i avsnitten längre fram.
Barn under de första fyra åren får i genomsnitt sex till åtta infektioner per år. Det är ofta vanliga infektioner som förkylning, luftrörskatarr, öroninflammation eller magsjuka. Efter fem års ålder får barn i genomsnitt två till tre infektioner per år.2
En infektion kan orsakas av olika smittämnen. Virus kan orsaka bland annat förkylning, covid-19 och influensa. Streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika sorters sjukdomar.1
Olika smittämnen kan spridas på olika sätt. Smittämnen kan överföras genom hosta eller nysningar från en smittad person. Du kan också smittas genom nära kontakt med en annan person, till exempel genom kyssar eller sexuella kontakter.
Symtomen beror på vilken typ av infektion det är. Olika infektioner kan därför märkas på olika sätt och i olika delar av kroppen. Symtom kan uppstå när smittämnen skadar eller förstör celler. Immunförsvarets reaktion på infektionen kan också bidra till att du får symtom.5
Infektioner kan ge flera allmänna symtom. Det kan bland annat vara:
Virusinfektioner och bakterieinfektioner kan ge symtom från många delar av kroppen.5 Du kan till exempel få huvudvärk, muskelvärk, snuva eller täppt näsa, illamående, kräkningar eller diarré. Vilka besvär du får beror på vilken infektion du har.
Vilka undersökningar läkaren gör beror på vilka besvär du har. Därför kan läkarbesöket se olika ut beroende på var i kroppen infektionen finns och vilka besvär du har. Vid bedömningen får du beskriva dina symtom och läkaren gör en bedömning.1 Dina uppgifter blir på så sätt en del av underlaget när läkaren bedömer vilka undersökningar som behövs.
Läkaren kan göra en kroppsundersökning.1 Undersökningen kan vara en del av bedömningen tillsammans med det du berättar om dina symtom. Ibland behövs ytterligare undersökningar eller provtagning för att bedöma infektionen. Vid en utredning kan vårdpersonalen ibland också ta prov från näsan eller halsen. Det kan även behövas prov på urin, avföring eller saliv. I vissa fall undersöks ett litet prov från huden eller annan vävnad. Röntgen eller annan bilddiagnostik kan ibland användas för att undersöka den del av kroppen som är påverkad.5 Vilka undersökningar som görs beror fortfarande på vilka besvär du har.
Ibland behöver du lämna ett blodprov.1 Ett blodprov kan då vara en del av den bedömning som görs vid läkarbesöket. Det är inte alltid som du behöver lämna blodprov, eftersom vilka undersökningar läkaren gör beror på vilka besvär du har.
Vilken behandling du får beror på vilken typ av infektion eller inflammation du har.1 Det är alltså orsaken till besvären som avgör vilken behandling som kan vara aktuell.
En bakterieinfektion behandlas ofta med antibiotika.1 Antibiotika är läkemedel som används mot infektioner som orsakas av bakterier. Det finns flera olika typer av antibiotika, och vilken sort som passar beror bland annat på vilken bakterie som orsakar infektionen och var i kroppen infektionen finns.
Antibiotika fungerar inte mot virusinfektioner.1 Vanliga virusinfektioner kan därför inte behandlas med antibiotika, även om besvären kan kännas påtagliga. Vid vissa virusinfektioner kan du i stället behöva virushämmande läkemedel.
Svampinfektion behandlas med receptfria eller receptbelagda läkemedel. Vilket läkemedel som ska användas beror på var på kroppen infektionen finns.1 Vid en parasitinfektion kan antiparasitära läkemedel användas.5
Stanna hemma när du känner dig sjuk för att minska risken att andra också blir sjuka. Stanna hemma tills du mår bättre.6 Det kan vara särskilt viktigt när besvären beror på en infektion som kan smitta andra.
Drick extra mycket när du har feber. Du förlorar mycket vätska om du svettas. Du behöver inte vara orolig om du inte har någon aptit och inte vill äta, eftersom det viktigaste är att få i sig vätska.6
Ta det lugnt och vila när du har feber. Du behöver inte ligga i sängen hela tiden, men undvik att anstränga dig. Du ska aldrig träna eller idrotta när du har feber.6
Tvätta händerna med tvål och vatten, till exempel efter att du har varit utomhus eller när du ska laga mat. Du kan använda handsprit om du inte har tillgång till tvål och vatten.1 Handtvätt är också ett sätt att minska risken att föra smittämnen vidare till andra.
Vid besvär som kan bero på en infektion kan vårdcentralen vara en första kontakt. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.6 Det gör att du kan välja en mottagning som passar dig.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.6 På 1177.se får du råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.1
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.6 En remiss kan därför behövas innan du får komma till en specialistmottagning.
Du ska få vara delaktig i din vård. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Ställ frågor om det behövs, så att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.
En infektion innebär att ett smittämne, till exempel ett virus, en bakterie eller en svamp, börjar föröka sig i kroppen. Inflammation är i stället en reaktion från kroppens immunförsvar som ofta uppstår för att skydda kroppen mot infektionen.1 En infektion och en inflammation är därför två olika saker, även om de delvis hör ihop.
En inflammation kan göra att det inflammerade området gör ont och blir svullet.1 Vid en kraftig inflammation kan du även få feber.
Läkaren bedömer vilka undersökningar som behövs utifrån vilka besvär du har. Du får beskriva dina symtom, och läkaren kan göra en kroppsundersökning och ibland ta ett blodprov.1
Bakterieprov och virusprov tas ofta med en bomullspinne från det område där du har fått en infektion. Provet skickas sedan till ett laboratorium, och svaret kommer oftast inom några dagar.1 Det finns också snabbtester som ger svar inom några timmar.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vem som helst kan få en infektionssjukdom, men vissa omständigheter kan öka risken. Risken kan vara högre om du har nedsatt immunförsvar.5 Det kan till exempel vara kopplat till cancer, hiv eller läkemedel som dämpar immunförsvaret.
Barn under fem år har högre risk eftersom deras immunförsvar inte är fullt utvecklat. Risken kan också vara högre om du är gravid, är över 60 år, arbetar inom hälso- och sjukvården eller bor i eller reser till tropiska områden.5
Infektionssjukdomar orsakas av smittämnen, medan icke-infektiösa sjukdomar kan orsakas av genetik.5 Det betyder att själva infektionen inte är en ärftlig sjukdom på samma sätt som en sjukdom som beror på genetiska förändringar.
En infektion kan däremot överföras från en gravid förälder till fostret eller det nyfödda barnet.5 Smitta kan ske under graviditeten och även genom andra former av överföring mellan den gravida föräldern och barnet.
Om du vill läsa om kroppens försvar mot smittämnen kan du gå vidare till avsnittet om hur immunförsvaret fungerar.
Symtom i ett inflammerat område kan vara att det gör ont, blir svullet, varmt eller rött eller rosa. Vid en kraftig inflammation kan du också få feber.1
Feber är ett tecken på infektion eller annan sjukdom och är inte en sjukdom i sig.6 Feber kommer därför oftast tillsammans med ett eller flera andra symtom.
En kroppstemperatur på 38,0 grader eller högre brukar räknas som feber.6 Kroppstemperaturen varierar från person till person, och det viktigaste är inte temperaturen i sig utan hur du mår i övrigt.
Feber är en del av kroppens försvar mot virusinfektioner och bakterieinfektioner. När du får en infektion höjer immunförsvaret kroppstemperaturen, vilket gör det svårare för virus och bakterier att föröka sig.6
När temperaturen stiger är det vanligt att frysa. När temperaturen sjunker är det vanligt att svettas. Du kan också känna dig svag när du har feber.6
Symtomen vid virusinfektion kan vara allt från milda till mycket svåra. Ibland kan immunförsvaret bekämpa viruset utan att du får några symtom.3
Infektionssjukdomar kan ibland leda till uttorkning, lunginflammation eller sepsis. Andra allvarliga komplikationer kan vara inflammation i hjärnan eller ryggmärgen, eller i hinnorna runt dessa organ. Du kan återhämta dig från många infektionssjukdomar utan att bli allvarligt sjuk. Ibland kan en infektion däremot förvärras eller orsaka andra komplikationer.5
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har feber och känner dig mycket sjuk.6
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar och får feber.6
Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.6
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vård.6
Bakterieprov och virusprov tas ofta med en bomullspinne från det infekterade området. Läkaren rör lätt med pinnen på det område där du har fått en infektion. Provet med bomullspinnen tar några sekunder och gör inte ont. Efter provtagningen stoppas pinnen ner i ett rör och skickas till ett laboratorium.1
Det finns också snabbtester. Snabbtester kan bland annat användas för streptokocker, klamydia, körtelfeber, influensa, RS-virus och covid-19.1 Vilket test som används beror på vad läkaren behöver undersöka.
Ett prov som skickas till laboratorium ger oftast svar inom några dagar. Det gäller provet som har tagits med en bomullspinne och sedan skickats till ett laboratorium. Vissa snabbtester ger svar inom några timmar.1 Snabbtester kan därför ge svar tidigare än prov som skickas till laboratorium.
När du lämnar ett prov kan du fråga läkaren eller annan vårdpersonal hur och när du får veta svaret. Läs mer om olika undersökningar och prov i avsnittet om undersökning och behandling.
Många infektioner kan kroppen bekämpa själv utan antibiotika.7 Därför behöver en läkare bedöma om infektionen behöver behandlas med antibiotika över huvud taget. Att använda antibiotika när det inte behövs bidrar till antibiotikaresistens.
Antibiotika kan behövas vid en allvarlig bakterieinfektion eller om det finns risk för följdsjukdomar.7 Du ska inte tveka att ta antibiotika om läkaren har bedömt att du behöver det.
Antibiotikaresistens innebär att bakterier har blivit motståndskraftiga mot en eller flera typer av antibiotika.7 När bakterier är resistenta dödas de inte av antibiotikan och kan fortsätta att växa. Infektioner med resistenta bakterier kan då bli svåra, och ibland omöjliga, att behandla.
Vilken antibiotika som används väljs utifrån vilken bakterie som orsakar infektionen. Läkaren tar också hänsyn till var infektionen sitter, om du har någon sjukdom som gör att du tål vissa antibiotika sämre, andra läkemedel du tar, din ålder och risken för biverkningar. I första hand väljs antibiotika med smalt spektrum, men vid allvarlig sjukdom eller när det är oklart vilka bakterier som orsakar infektionen kan antibiotika med brett spektrum behövas.
Du ska ta antibiotika så länge som läkaren har ordinerat, även om du känner dig bättre tidigare.7 Det tar ett tag innan alla bakterier har försvunnit, även om du ofta känner dig bättre efter några dagar.
Om du slutar med antibiotika för tidigt kan några bakterier överleva och börja föröka sig. Då kan infektionen komma tillbaka.7
Antibiotika minskar mängden bakterier i kroppen, både bakterier som orsakar sjukdom och bakterier som är nyttiga. Antibiotika kan därför ge lös avföring genom att minska mängden nyttiga bakterier i tarmen.7
Antibiotika kan också ge andra biverkningar. Penicilliner kan göra att du mår illa och kräks. Hudutslag under en infektion kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad kan vara tecken på en reaktion som behöver bedömas av läkare. Långvarig eller kraftig diarré behöver också bedömas av läkare.
Berätta för läkaren om du är gravid eller ammar och behöver antibiotika. Vissa antibiotika passar inte vid graviditet eller amning, och läkaren kan då välja ett läkemedel som passar bättre.
Vanliga infektioner som influensa, covid-19 och förkylning går oftast över av sig själva.1 Vid de flesta virusinfektioner kan behandlingen främst lindra symtomen medan immunförsvaret bekämpar viruset.
Vissa virusinfektioner kan behandlas med virushämmande läkemedel.1 Antibiotika har ingen effekt på virusinfektioner.
En varfylld böld behandlas genom att läkaren öppnar den så att varet kommer ut och såret kan rengöras.1 Vilken behandling som behövs beror på infektionens orsak och var i kroppen den finns.
Olika infektioner sprids på olika sätt. Därför kan flera enkla vanor tillsammans minska risken för smitta.
Var noggrann med hygienen när du jobbar med mat. Tvätta också händerna efter toalettbesök, efter kontakt med avföring från människor eller djur och efter att du har arbetat med jord.
Vaccinationer kan ge skydd mot vissa specifika infektionssjukdomar, till exempel mässling, polio eller stelkramp.2 Det finns också vaccin mot en del virussjukdomar, till exempel influensa, covid-19 och TBE.1
Tillräcklig sömn och vila kan bidra till ett starkare immunförsvar. Försök därför att få tillräckligt med sömn och vila.2
Vaccinationer och goda hygienvanor kan inte förhindra alla infektioner, men de kan minska risken att bli sjuk eller att smitta andra. Läs mer om hur immunförsvaret fungerar och om olika infektionssjukdomar på varden.se.
Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotika fungerar inte mot virusinfektioner eller svampinfektioner.7
Kroppen klarar av att bekämpa många infektioner själv utan antibiotika.7 Många milda bakterieinfektioner blir bättre av sig själva utan antibiotika.8 Därför behöver antibiotika inte användas vid alla infektioner, utan läkaren bedömer om behandlingen behövs.