Sjuksköterska är ett av många legitimationsyrken inom vården. En sjuksköterska kan till exempel arbeta på en vårdavdelning, mottagning eller specialistavdelning på sjukhus, men också på en privat läkarmottagning, vårdcentral eller inom äldreomsorgen. En grundutbildad sjuksköterska kan även välja att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska inom en rad olika områden. Några exempel på olika typer av specialistsjuksköterskor är:
Medan läkare har ansvar för medicinsk diagnostik och behandling så har sjuksköterskor ansvar för att leda och planera omvårdnadsarbetet. Det betyder att sjuksköterskan både självständigt och i samarbete med resten av vårdteamet bedömer, diagnostiserar, planerar, genomför och utvärderar omvårdnaden. Sjuksköterskor ansvarar alltså för att ordinera medicin, utföra provtagningar och undersökningar, föra journalanteckningar, informera anhöriga om patienternas tillstånd och se till att patienterna får den vård de behöver. De handleder även studerande och nyanställda, och många är dessutom arbetsledare.
Om du har ett mindre akut ärende till vården kan det vara lämpligt med ett sjuksköterskebesök. Då får du träffa en sjuksköterska som närmare undersöker ditt vårdbehov och ger enklare behandling. Om det sedan visar sig att du är i behov av ytterligare vård så kan sjuksköterskan hänvisa dig till en läkare för vidare behandling, alternativt förskrivning av receptbelagda läkemedel. Nedan följer några exempel på vilka typer av ärenden en sjuksköterska kan hjälpa till med vid ett sjuksköterskebesök:
Hur ett sjuksköterskebesök går till beror på anledningen till att du söker vård. Ett sjuksköterskebesök kan till exempel innebära att du och sjuksköterskan endast har en dialog med varandra, och ibland kan det behövas en fysisk undersökning. Sjuksköterskan kan använda sina händer för att bilda sig en uppfattning om fysiska åkommor och ibland använda hjälpmedel som blodtrycksmätare, lampor, EKG-mätare eller otoskop.
Sjuksköterskan kan också hjälpa dig med enklare behandlingar. Om du till exempel vill ta blodprov eller vaccinera dig så utför sjuksköterskan detta, och om du skadat dig hjälper sjuksköterskan till att lägga om såret och lägga suturer om det behövs. Många får även hjälp av en sjuksköterska vid vaxpropp i örat, och då används en slang som spolar in kroppstempererat vatten med kontrollerat tryck tills vaxproppen släpper.
Innan ditt sjuksköterskebesök är det bra att tänka igenom om du har några frågor kring dina besvär eller den behandling som ska genomföras. Om du söker vård för ett särskilt besvär ska du också vara beredd på att sjuksköterskan kommer att ställa frågor om dina symtom. Tänk gärna ut en bra formulering i förväg så att det blir så tydligt som möjligt.
I många fall räcker det med sjuksköterskans åtgärder, men ibland kan du vara i behov av annan vårdbehandling som sträcker sig förbi sjuksköterskan kompetensbeskrivning. I så fall blir du hänvisad till en läkare. Beroende på vilken behandling du fått så kan du även bli kallad på ett återbesök hos sjuksköterskan en tid efter det första besöket.
Vad ett sjuksköterskebesök har för pris är svårt att säga på rak arm. Kostnaden varierar beroende på om du vänder dig till en vårdmottagning inom regionen eller en privatklinik. Högkostnadsskydd och frikort gäller för sjuksköterskebesök i regionens regi, och då ligger kostnaden mellan 100–300 kronor per besök. I vissa regioner är det dessutom kostnadsfritt med sjuksköterskebesök för personer som fyllt 65 år. Om du går till en privat mottagning kan det i sin tur kosta mellan 700 och 2 000 kronor per besök.
Det går att videosamtala eller chatta med en sjuksköterska genom digitala vårdtjänster.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!
Sök efter vårdgivare som erbjuder sjuksköterskebesök på några av våra populära platser.
Vägglöss är små insekter som livnär sig på blod, och upptäcks ofta genom att du ser små bett på din kropp....
Läs mer om Bett från vägglössAlla organ i kroppen påverkas negativt av alkohol, och därför är det vanligt att bli bakfull dagen efter du druckit....
Läs mer om BakfyllaBadklåda är ett kliande hudutslag som du kan få efter att ha badat i vatten där särskilda fågelparasiter lever....
Läs mer om BadklådaEtt getingstick innebär att du blivit stungen av gadden på en geting....
Läs mer om GetingstickAtt bli bränd av en brännmanet kan göra ordentligt ont, men i Sverige är det inte farligt....
Läs mer om Bränd av manetBlåsor är små sår som svider och kan vara vätskefyllda. Det är vanligt att få blåsor i munnen....
Läs mer om BlåsorNär en blödning uppstår går det hål på blodkärlets vägg och blod kan då komma ut....
Läs mer om BlödningLågt blodsocker, eller hypoglykemi som det också kallas, innebär att det är låg nivå av glukos i blodet....
Läs mer om Lågt blodsockerVid ett insektsbett har du blivit biten eller stungen av en insekt som sprutat in ett ämne i huden som du reagerat på....
Läs mer om InsektsbettLågt blodtryck innebär att trycket i blodomloppet är lägre än normalt....
Läs mer om Lågt blodtryckSkavsår är sår som uppstår vid friktion mellan hud och hud, eller hud och skor....
Läs mer om SkavsårNäsblod kan drabba alla åldrar, men är särskilt vanligt hos yngre barn och personer över femtio år....
Läs mer om NäsblodDe flesta får myggbett en vanlig sommar men betten är nästan alltid helt ofarliga....
Läs mer om MyggbettEtt infekterat sår innebär att orenheter och bakterier har tagit sig in i ett befintligt sår....
Läs mer om Infekterat sårVärmeslag är när kroppen är för varm och du får feber på grund av det och inte för att du är sjuk....
Läs mer om VärmeslagVinterkräksjuka är en väldigt smittsam magsjuka, orsakad av ett virus som heter calicivirus....
Läs mer om VinterkräksjukaNär huden skadas blir det ett sår. Sårskador kan uppkomma på olika sätt och variera i allvarlighetsgrad....
Läs mer om SårskadaAtt ha höga blodfetter ökar risken för åderförfettning, även kallat åderförkalkning....
Läs mer om Höga blodfetterHögt blodtryck, som även kallas hypertoni, innebär att hjärtat behöver arbeta hårdare än normalt....
Läs mer om Högt blodtryckHögt blodsocker, som även kallas hyperglykemi, är när du har mer glukos i blodet än vid normalt blodsocker....
Läs mer om Högt blodsockerHuvudlöss är små insekter som livnär sig på blod och lever i människors hår....
Läs mer om HuvudlössHögt kolesterol innebär för höga nivåer av kolesterol, ett ämne som kan orsaka åderförkalkning....
Läs mer om Högt kolesterolÅksjuka eller rörelsesjuka som det också kallas, kan komma under resor och medföra att du kräks och mår illa....
Läs mer om ÅksjukaVätskebrist är ett tillstånd som uppstår när du inte fått i dig tillräckligt mycket vätska....
Läs mer om Vätskebrist