Sjuksköterskebesök

Vid ett sjuksköterskebesök kan du få hjälp med lindriga vårdärenden. Till exempel hudutslag, vaxpropp, omläggning av sår.

Hitta mottagning

Vill du hitta en mottagning som erbjuder Sjuksköterskebesök?

Om sjuksköterskebesök

Sjuksköterska är ett av många legitimationsyrken inom vården. En sjuksköterska kan till exempel arbeta på en vårdavdelning, mottagning eller specialistavdelning på sjukhus, men också på en privat läkarmottagning, vårdcentral eller inom äldreomsorgen. En grundutbildad sjuksköterska kan även välja att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska inom en rad olika områden. Några exempel på olika typer av specialistsjuksköterskor är:

  • barnmorska
  • narkossjuksköterska
  • barnsjuksköterska
  • akutsjuksköterska
  • operationssjuksköterska
  • intensivvårdssjuksköterska
  • distrikssköterska
  • hjärtsjuksköterska
  • ambulanssjuksköterska.

Vad gör en sjuksköterska?

Medan läkare har ansvar för medicinsk diagnostik och behandling så har sjuksköterskor ansvar för att leda och planera omvårdnadsarbetet. Det betyder att sjuksköterskan både självständigt och i samarbete med resten av vårdteamet bedömer, diagnostiserar, planerar, genomför och utvärderar omvårdnaden. Sjuksköterskor ansvarar alltså för att ordinera medicin, utföra provtagningar och undersökningar, föra journalanteckningar, informera anhöriga om patienternas tillstånd och se till att patienterna får den vård de behöver. De handleder även studerande och nyanställda, och många är dessutom arbetsledare.

Vad kan du få hjälp med under ett sjuksköterskebesök?

Om du har ett mindre akut ärende till vården kan det vara lämpligt med ett sjuksköterskebesök. Då får du träffa en sjuksköterska som närmare undersöker ditt vårdbehov och ger enklare behandling. Om det sedan visar sig att du är i behov av ytterligare vård så kan sjuksköterskan hänvisa dig till en läkare för vidare behandling, alternativt förskrivning av receptbelagda läkemedel. Nedan följer några exempel på vilka typer av ärenden en sjuksköterska kan hjälpa till med vid ett sjuksköterskebesök:

Så går ett sjuksköterskebesök till

Metod

Hur ett sjuksköterskebesök går till beror på anledningen till att du söker vård. Ett sjuksköterskebesök kan till exempel innebära att du och sjuksköterskan endast har en dialog med varandra, och ibland kan det behövas en fysisk undersökning. Sjuksköterskan kan använda sina händer för att bilda sig en uppfattning om fysiska åkommor och ibland använda hjälpmedel som blodtrycksmätare, lampor, EKG-mätare eller otoskop.

Sjuksköterskan kan också hjälpa dig med enklare behandlingar. Om du till exempel vill ta blodprov eller vaccinera dig så utför sjuksköterskan detta, och om du skadat dig hjälper sjuksköterskan till att lägga om såret och lägga suturer om det behövs. Många får även hjälp av en sjuksköterska vid vaxpropp i örat, och då används en slang som spolar in kroppstempererat vatten med kontrollerat tryck tills vaxproppen släpper.

Innan ett sjuksköterskebesök

Innan ditt sjuksköterskebesök är det bra att tänka igenom om du har några frågor kring dina besvär eller den behandling som ska genomföras. Om du söker vård för ett särskilt besvär ska du också vara beredd på att sjuksköterskan kommer att ställa frågor om dina symtom. Tänk gärna ut en bra formulering i förväg så att det blir så tydligt som möjligt.

Efter ett sjuksköterskebesök

I många fall räcker det med sjuksköterskans åtgärder, men ibland kan du vara i behov av annan vårdbehandling som sträcker sig förbi sjuksköterskan kompetensbeskrivning. I så fall blir du hänvisad till en läkare. Beroende på vilken behandling du fått så kan du även bli kallad på ett återbesök hos sjuksköterskan en tid efter det första besöket.

Vad kostar ett sjuksköterskebesök?

Vad ett sjuksköterskebesök har för pris är svårt att säga på rak arm. Kostnaden varierar beroende på om du vänder dig till en vårdmottagning inom regionen eller en privatklinik. Högkostnadsskydd och frikort gäller för sjuksköterskebesök i regionens regi, och då ligger kostnaden mellan 100–300 kronor per besök. I vissa regioner är det dessutom kostnadsfritt med sjuksköterskebesök för personer som fyllt 65 år. Om du går till en privat mottagning kan det i sin tur kosta mellan 700 och 2 000 kronor per besök.

Fördelar med sjuksköterskebesök

  • Genom ett sjuksköterskebesök kan du få hjälp med mindre akuta vårdärenden som inte kräver läkarvård.
  • Under ett sjuksköterskebesök kan du få hjälp med flera besvär vid samma tillfälle.

Nackdelar med sjuksköterskebesök

  • Om sjuksköterskan gör bedömningen att du behöver ytterligare vård så kan du istället bli hänvisad till en läkare.

Vem kan hjälpa dig med sjuksköterskebesök?

Kan sjuksköterskebesök utföras av nätläkare?

Det går att videosamtala eller chatta med en sjuksköterska genom digitala vårdtjänster.

Faktagranskning och källhänvisningar

Publicerad:
14 september 2023 kl 14:48
Uppdaterad:
9 april 2025 kl 09:46
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!

Snabba fakta om Sjuksköterskebesök

Om sjuksköterskebesök
  • Sjuksköterskor har en viktig roll inom vården då de bland annat ansvarar för att bedöma, diagnostisera, planera, genomföra och utvärdera patienternas omvårdnad.
  • Vid mindre akuta vårdärenden kan det vara lämpligt med ett sjuksköterskebesök – antingen på en vårdcentral eller genom ett digitalt vårdmöte.

Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som erbjuder sjuksköterskebesök på några av våra populära platser.

Relaterade besvär

Bett från vägglöss

Vägglöss är små insekter som livnär sig på blod, och upptäcks ofta genom att du ser små bett på din kropp....

Läs mer om Bett från vägglöss  
Bakfylla

Alla organ i kroppen påverkas negativt av alkohol, och därför är det vanligt att bli bakfull dagen efter du druckit....

Läs mer om Bakfylla  
Badklåda

Badklåda är ett kliande hudutslag som du kan få efter att ha badat i vatten där särskilda fågelparasiter lever....

Läs mer om Badklåda  
Getingstick

Ett getingstick innebär att du blivit stungen av gadden på en geting....

Läs mer om Getingstick  
Bränd av manet

Att bli bränd av en brännmanet kan göra ordentligt ont, men i Sverige är det inte farligt....

Läs mer om Bränd av manet  
Blåsor

Blåsor är små sår som svider och kan vara vätskefyllda. Det är vanligt att få blåsor i munnen....

Läs mer om Blåsor  
Blödning

När en blödning uppstår går det hål på blodkärlets vägg och blod kan då komma ut....

Läs mer om Blödning  
Lågt blodsocker

Lågt blodsocker, eller hypoglykemi som det också kallas, innebär att det är låg nivå av glukos i blodet....

Läs mer om Lågt blodsocker  
Insektsbett

Vid ett insektsbett har du blivit biten eller stungen av en insekt som sprutat in ett ämne i huden som du reagerat på....

Läs mer om Insektsbett  
Lågt blodtryck

Lågt blodtryck innebär att trycket i blodomloppet är lägre än normalt....

Läs mer om Lågt blodtryck  
Skavsår

Skavsår är sår som uppstår vid friktion mellan hud och hud, eller hud och skor....

Läs mer om Skavsår  
Näsblod

Näsblod kan drabba alla åldrar, men är särskilt vanligt hos yngre barn och personer över femtio år....

Läs mer om Näsblod  
Myggbett

De flesta får myggbett en vanlig sommar men betten är nästan alltid helt ofarliga....

Läs mer om Myggbett  
Infekterat sår

Ett infekterat sår innebär att orenheter och bakterier har tagit sig in i ett befintligt sår....

Läs mer om Infekterat sår  
Värmeslag

Värmeslag är när kroppen är för varm och du får feber på grund av det och inte för att du är sjuk....

Läs mer om Värmeslag  
Vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka är en väldigt smittsam magsjuka, orsakad av ett virus som heter calicivirus....

Läs mer om Vinterkräksjuka  
Sårskada

När huden skadas blir det ett sår. Sårskador kan uppkomma på olika sätt och variera i allvarlighetsgrad....

Läs mer om Sårskada  
Höga blodfetter

Att ha höga blodfetter ökar risken för åderförfettning, även kallat åderförkalkning....

Läs mer om Höga blodfetter  
Högt blodtryck

Högt blodtryck, som även kallas hypertoni, innebär att hjärtat behöver arbeta hårdare än normalt....

Läs mer om Högt blodtryck  
Högt blodsocker

Högt blodsocker, som även kallas hyperglykemi, är när du har mer glukos i blodet än vid normalt blodsocker....

Läs mer om Högt blodsocker  
Huvudlöss

Huvudlöss är små insekter som livnär sig på blod och lever i människors hår....

Läs mer om Huvudlöss  
Högt kolesterol

Högt kolesterol innebär för höga nivåer av kolesterol, ett ämne som kan orsaka åderförkalkning....

Läs mer om Högt kolesterol  
Åksjuka

Åksjuka eller rörelsesjuka som det också kallas, kan komma under resor och medföra att du kräks och mår illa....

Läs mer om Åksjuka  
Vätskebrist

Vätskebrist är ett tillstånd som uppstår när du inte fått i dig tillräckligt mycket vätska....

Läs mer om Vätskebrist  

Det senaste på bloggen