Åksjuka

Åksjuka, även kallad rörelsesjuka, är ett vanligt besvär som uppstår när hjärnan får motstridiga intryck från synsinnet, balansorganet i innerörat och kroppens känselreceptorer. Det kan hända när du färdas i ett fordon – exempelvis bil, båt eller flyg – men också vid åkattraktioner eller virtuella upplevelser som skapar rörelseillusioner. Effekten blir ofta illamående, yrsel och ibland kräkningar. Många upplever åksjuka som obehagligt och det kan även ge kallsvettningar och allmän olustkänsla. Besvären försvinner vanligen när den utlösande rörelsen upphör, men för en del kan det ta längre tid att återhämta sig.

Åksjuka drabbar ofta barn i åldern 2 till 12 år, men även vuxna kan besväras. Det finns olika orsaker till att vissa är mer mottagliga, men tillståndet kan ofta lindras eller förebyggas med enkla åtgärder och mediciner.

Bra att veta om åksjuka

• Åksjuka uppstår oftast i situationer där kroppen och ögonen registrerar rörelser som inte stämmer överens med varandra.
• Det finns receptfria läkemedel som kan lindra symtomen, och du kan ofta förebygga dem genom att planera din resa noga.
• Barn och gravida är ibland extra känsliga för åksjuka, men alla kan drabbas.

Vanlig fråga: Varför blir jag ofta åksjuk när jag läser i bilen?
Svar: När du läser fokuserar du blicken på en stillastående punkt i en rörlig miljö, vilket skickar motstridiga signaler till hjärnan.

Vad är åksjuka?

Åksjuka är ett tillstånd där sinnesintrycken från syn, balans och muskler inte överensstämmer. Balansorganet i innerörat registrerar att du rör dig, men om dina ögon är fokuserade på något som inte ”rör” sig på samma sätt – som en bok, en surfplatta eller bilens inre – kan hjärnan få blandade signaler. Det är denna konflikt som orsakar obehag. Fenomenet har funnits i alla tider och noterades historiskt särskilt bland sjöfarare, där rörelserna från en gungande båt ofta ledde till illamående. Den biologiska bakgrunden är att hjärnan, vid inkonsekventa sinnesintryck, kan tolka det som att du har blivit förgiftad eller drabbats av något som kräver en reaktion. Därför kan kroppen reagera med illamående, som en slags skyddsmekanism. I modern tid är åksjuka fortfarande vanligt, även om våra färdmedel har utvecklats, och besvären är ofta kopplade till bilresor, flygningar, båtresor samt vissa nöjesattraktioner.

Flera faktorer kan öka risken för åksjuka:

• Rörelser som inte förutses: Plötsliga krängningar och dålig sikt ut genom fönster gör det svårt för hjärnan att förbereda sig på förändringar.
• Synintryck kontra balanssignal: När du sitter i en bil och tittar ner i en bok uppfattar ögonen en statisk miljö, medan balansorganet känner av bilens rörelse.
• Stress och ångest: Om du redan är orolig inför en resa kan dina symtom förvärras. Kroppens stresspåslag kan öka känsligheten för illamående.
• Hormoner: Gravida kvinnor kan uppleva svårare åksjuka än vanligt, särskilt under de första månaderna av graviditeten. Dessutom kan hormonella svängningar generellt påverka känsligheten för rörelser.
• Ärftlighet: Vissa personer förefaller vara mer benägna att utveckla åksjuka, vilket kan ha en genetisk komponent.

När du drabbas av åksjuka kan du uppleva:

• Illamående: Ofta det mest framträdande symtomet och kan ibland leda till kräkningar.
• Yrsel: Du kan känna dig ostadig och ha svårigheter att fokusera, särskilt om du försöker resa dig eller gå.
• Kallsvettningar: Att plötsligt bli svettig och känna kyla eller obehag är vanligt.
• Huvudvärk: En dov eller dunkande huvudvärk kan uppstå, ofta som följd av spänningar och ansträngning.
• Ökad trötthet: Efter ett anfall av åksjuka kan du känna dig utmattad eller sömnig när spänningarna släpper.
• Magbesvär: En känsla av orolig mage kan bestå även efter att huvudvärken lättat.

Det är inte alla som får samtliga symtom, och intensiteten kan variera från mild olustkänsla till kraftigt illamående. Vanligtvis avtar besvären när du kliver av det färdmedel som orsakar rörelserna eller när åkattraktionen avslutas, men det kan ibland ta längre tid om kroppen blivit kraftigt påverkad.

När ska du söka vård för åksjuka?

De allra flesta som upplever åksjuka behöver inte söka vård utan kan hantera besvären på egen hand. Däremot finns det situationer där det är bra att kontakta vården:

• Kraftiga, återkommande kräkningar: Om du vid upprepade tillfällen kräks så mycket att du riskerar uttorkning eller får svårt att behålla näring, kan det vara läge att ta kontakt med sjukvården.
• Om symtomen inte upphör efter resan: Skulle du fortsätta känna illamående, kraftig yrsel eller andra ihållande problem långt efter att rörelsen upphört, bör du rådgöra med en läkare.
• Påverkan på livskvaliteten: Om åksjukan är så pass kraftig att du undviker att resa eller blir begränsad i din vardag, kan det vara klokt att tala med vården om möjlig behandling.
• Specifika grupper: Gravida kvinnor, små barn och äldre personer kan ha ökad känslighet. Om du eller en anhörig i dessa grupper upplever extrema besvär, är det säkrast att få medicinsk rådgivning.

Det finns flera behandlingsalternativ för att minska symtomen och göra resan mer behaglig:

• Receptfria läkemedel: På apoteket finns bland annat tuggummi och tabletter som innehåller substanser som förebygger illamående. Dessa läkemedel kan vara effektiva om de tas innan resan börjar eller när de första symtomen uppstår.
• Receptbelagda läkemedel: Vid svårare åksjuka kan du få receptbelagda preparat som är särskilt anpassade för att dämpa illamående och yrsel. Ta kontakt med en läkare för att diskutera vad som passar bäst för dig.
• Akupressurarmband: Vissa personer upplever lindring genom att bära tryckarmband kring handleden som stimulerar en akupunkturpunkt mot illamående. Effekten varierar men kan vara värd att prova.
• Livsstilsåtgärder: Att dricka vatten, hålla sig sval och undvika tunga måltider innan en resa kan minska risken för illamående. Ofta kan det också hjälpa att hålla blicken riktad mot horisonten och välja en plats i fordonet som rör sig minst (till exempel längst fram i bussen eller mitt på en båt).

Det kan dessutom vara hjälpsamt att testa flera behandlingssätt i kombination. Till exempel kan du först ta ett receptfritt läkemedel i förebyggande syfte och samtidigt använda akupressurarmband för ytterligare lindring. Ibland kan även avslappningsövningar ha god effekt om du är benägen att bli åksjuk, särskilt om den utlösande faktorn är oro eller rädsla.

Genom att gradvis vänja kroppen vid rörelse, exempelvis genom att åka korta sträckor i början, kan du successivt öka din tolerans. Prata med en vårdgivare om du är osäker på vilket tillvägagångssätt som är bäst för just dig. Tänk också på att vissa läkemedel kan ge biverkningar som dåsighet eller muntorrhet, så se till att läsa bipacksedeln noga och följ de rekommenderade doseringarna. Om besvären kvarstår, rådfråga sjukvården. Kom ihåg att prioritera ditt välmående.

Beroende på hur svåra besvär du har kan olika yrkesgrupper hjälpa dig:

• Läkare: En allmänläkare eller familjeläkare kan ge råd om medicinering och förebyggande åtgärder. Vid behov kan du också remitteras vidare till en öron-näsa-hals-specialist, särskilt om dina problem är kopplade till balansorganet.
• Sjuksköterskor: Om du kontaktar en vårdguidningstjänst eller besöker en vårdcentral kan sjuksköterskor ge dig råd och vägledning om egenvård.
• Psykolog eller kurator: Om ångest förvärrar symtomen eller om åksjukan kraftigt påverkar ditt liv, kan samtalsterapi hjälpa dig att hantera den oro som bidrar till illamåendet.
• Apoteket: De kan rekommendera receptfria medel mot illamående och informera om korrekt användning. De kan också ge tips om akupressurarmband och andra hjälpmedel.

Det finns en rad saker du kan testa för att lindra och förebygga åksjuka:

• Planera din resa: Försök att välja en tidpunkt på dagen när du känner dig som mest utvilad. Om det är möjligt, välj en plats i fordonet där du upplever minst rörelse, exempelvis framsätet i bilen eller ett säte nära vingen i planet.
• Undvik att läsa och titta ner i telefonen: Försök att rikta blicken framåt, gärna mot horisonten, så att dina synintryck stämmer överens med rörelserna du känner i kroppen.
• Ta pauser: Stanna bilen då och då, gå ur och andas frisk luft. Om du reser med båt eller tåg kan du gå runt för att vänja kroppen vid rörelsen.
• Rätt mat och dryck: Ät något lätt innan resan, men undvik tunga eller feta måltider. Se till att hålla dig hydrerad, helst genom att dricka vatten i små mängder regelbundet.
• Avslappning: Djupandning eller lugnande musik kan hjälpa till att distrahera och minska stressen. Vissa föredrar också små aktiviteter som att sjunga eller lyssna på en talbok för att rikta fokus bort från illamåendet.
• Prova ingefära: En del upplever lindring av illamående genom ingefära, som kan intas i form av te eller tuggtabletter. Vetenskapligt stöd varierar, men det är en relativt ofarlig metod att testa.

Hur kan du förebygga åksjuka?

Även om åksjuka kan vara svår att helt undvika för vissa, finns det flera förebyggande åtgärder:

• Ta förebyggande läkemedel: Om du vet att du ofta blir åksjuk, kan du ta läkemedel mot illamående i god tid innan resan. Följ instruktionerna på förpackningen eller fråga på apoteket.
• Träna balanssystemet: Regelbunden fysisk aktivitet, gärna med rörelser som involverar balans och koordination (till exempel yoga, dans eller balansträning), kan göra dig mindre känslig för rörelsestörningar.
• Gradvis exponering: Om du åker båt för första gången eller vet att du har svår åksjuka, kan du försöka vänja kroppen gradvis. Börja med kortare turer och utöka längden successivt.
• Minska stress: Förbered dig i god tid före resan. Stress och sömnbrist kan göra att du är mer mottaglig för illamående. Att se till att du är utvilad kan förbättra toleransen mot rörelse.
• Undvik starka lukter och tobaksrök: Starka dofter kan lätt trigga illamående. Rökfria utrymmen och frisk luft är ofta hjälpsamt för att hålla illamåendet borta.
• Välj rätt färdmedel: Om du har möjlighet att välja hur du reser, kan vissa fordon vara mer skonsamma än andra. Tåg upplevs av många som mindre påfrestande än buss, medan flyg kan vara både och beroende på turbulens.

• Graviditetsillamånde
• Balansrubbningar och yrsel
• Råd vid stress och oro

1. Kan man bli åksjuk av VR-upplevelser eller tv-spel?
   Ja, vissa upplever så kallad “cybersjuka” när synen registrerar rörelse i en virtuell miljö, medan kroppen är stilla. Det är en form av åksjuka.

2. Varför drabbas barn ofta av åksjuka?
   Barns balanssystem är ibland extra känsligt, och de har inte alltid lärt sig strategier för att hantera rörelser. Många barn “växer ifrån” åksjuka när de blir äldre.

3. Kan jag köra bil själv om jag känner mig åksjuk?
   Det är sällan man blir åksjuk när man själv kör, eftersom man då aktivt följer rörelsen. Men om du trots allt känner av illamående är det viktigt att köra säkert. Stanna och ta en paus om symtomen blir för starka.

4. Hjälper det att ha öppet fönster i bilen?
   Ja, frisk luft kan underlätta och minska känslan av illamående. Däremot bör du se till att inte utsätta dig för för starka doftintryck eller drag som kan förvärra obehaget.

5. Är åksjuka farligt på något sätt?
   Vanligtvis är åksjuka inte farligt i sig, men kraftiga kräkningar kan leda till vätskebrist. Det är också viktigt att se till att du mår tillräckligt bra för att resa säkert.

6. Finns det naturläkemedel som kan hjälpa?
   En del upplever att exempelvis ingefära i form av te eller tabletter lindrar symtomen. Effekten kan variera från person till person, men det är en relativt vanlig huskur.

7. Hur lång tid tar det innan man återhämtar sig från åksjuka?
   Det varierar mellan individer. Vissa mår bra direkt när rörelsen upphör, medan andra kan känna sig yra eller illamående i flera timmar efteråt.