Ofrivillig barnlöshet i vardagen: 7 sätt att orka vägen

Varför känns ofrivillig barnlöshet som ett heltidsprojekt i huvudet?

Ofrivillig barnlöshet kan göra att du börjar räkna dagar, tolka signaler och planera livet runt en sak. Det är en vanlig reaktion när något du vill mycket inte går att styra fullt ut.

Du kan också märka att tankarna smittar av sig på relationen, sexlivet och hur du orkar träffa andra.

Hur kan du prata med din partner utan att allt blir “schema och prestation”?

När ni försöker bli gravida kan sex lätt kännas som ett test som ska klaras. Då kan lusten minska, även om ni egentligen har det bra ihop.

Det kan hjälpa om ni gör samtalet lite mer konkret och snällt:

1. Bestäm en “pratstund” i veckan om försök, tester och planering.

2. Säg vad du behöver just nu: tröst, lösningar eller bara sällskap.

3. Dela upp ansvar, till exempel vem som bokar tider och vem som håller koll på frågor till vården.

4. Prata om när ni vill pausa barnsnack och bara vara ett par igen.

Om ni fastnar i återkommande bråk eller tystnad kan ett samtalsstöd göra stor skillnad. Du kan till exempel läsa mer om relationsproblem och vad som kan hjälpa när kommunikationen kör fast.

När är det dags att sluta googla och faktiskt söka hjälp?

Du behöver inte bära allt själv i månader eller år. Ofta känns det lättare när du får en plan, även om du inte får alla svar direkt.

Som riktmärke söker många hjälp om graviditet uteblir efter ungefär ett år med regelbundet oskyddat sex. Om du är äldre kan det vara klokt att ta kontakt tidigare, så att du inte tappar tid i onödan.

Vill du veta mer om utredning och möjliga nästa steg? Läs vår fördjupning om ofrivillig barnlöshet.

Vad kan du göra innan första besöket för att känna mer kontroll?

Du kan inte “tänka fram” en graviditet, men du kan göra det enklare för dig själv att ta hjälp.

Här är en kort checklista som brukar göra vårdbesöket mer effektivt:

1. Skriv ner hur länge ni försökt och ungefär hur ofta ni haft oskyddat sex.

2. Notera mensmönster, om du har det (regelbunden/oregelbunden).

3. Skriv upp tidigare graviditeter, missfall eller aborter, om det är relevant för dig.

4. Lista sjukdomar, operationer och läkemedel (även receptfria).

5. Skriv ner frågor ni vill få svar på, så du slipper komma på dem i efterhand.

6. Bestäm om ni vill gå på besöket tillsammans (det kan spara tid och minska missförstånd).

Om du redan nu känner stark oro eller nedstämdhet kan du också läsa mer om ångest och depression för att lättare sätta ord på hur du mår.

Hur hanterar du jobbiga kommentarer och social press utan att isolera dig?

Frågor som “När ska ni skaffa barn?” kan göra ont, även när de kommer från omtanke. Du får sätta gränser, och du behöver inte förklara allt.

Testa en av de här fraserna och välj den som passar din stil:

1. “Vi tar det när vi tar det, men tack för att du bryr dig.”

2. “Det är lite känsligt just nu, jag berättar om jag vill prata om det.”

3. “Vi har en plan tillsammans med vården, så vi försöker fokusera på det.”

Om du märker att du börjar tacka nej till allt socialt kan du göra en “lagom-plan”: välj en aktivitet i veckan som inte handlar om barn, graviditet eller familjeliv.

Kan stress göra allt värre – och hur vet du om du behöver mer stöd?

Stress kan påverka både kroppen och relationen. Framför allt kan stress göra att du sover sämre, får mindre lust och känner dig mer lättirriterad, vilket gör resan tyngre.

Du kan ta det som en signal att be om stöd om du känner igen flera av de här tecknen:

1. Du grubblar så mycket att du får svårt att jobba eller vila.

2. Du undviker vänner eller familj för att slippa frågor.

3. Du och din partner hamnar i samma konflikt om och om igen.

4. Du känner dig nedstämd större delen av dagarna.

Då kan det hjälpa att prata med en kurator eller psykolog, parallellt med medicinsk utredning. Om stressen tar över kan du också läsa mer om stress och vad som brukar hjälpa i vardagen.

Sök vård akut om du får plötslig svår smärta i magen, svimmar, får kraftig blödning eller blir akut andfådd.

Vilka vårdkontakter är vanliga – och hur bokar du enklast?

Du kan ofta börja via vårdcentral, gynekologisk mottagning eller fertilitetsmottagning. Målet är att ni ska få en tydlig väg framåt, steg för steg.

Vill du boka en tid eller jämföra alternativ? Hitta vårdgivare som hjälper med ofrivillig barnlöshet.

Hur kan du hålla hoppet uppe utan att lova dig själv för mycket?

Hopp kan vara en kraft, men det blir tungt om du kräver att du ska vara positiv hela tiden. Du får ha två känslor samtidigt: vilja och sorg.

Ett sätt att göra det mer uthärdligt är att tänka i “nästa steg” i stället för “slutmålet”:

1. Nästa samtal med vården.

2. Nästa provsvar.

3. Nästa beslut ni tar tillsammans.

4. Nästa paus ni planerar för att orka.

Du behöver inte klara allt på egen hand. Det finns hjälp att få, både medicinskt och emotionellt, och många upplever att det blir lättare när de får stöd och en plan.

Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.

Källor

• Vården.se – Ofrivillig barnlöshet

• 1177 – Ofrivillig barnlöshet — När du kan söka vård (t.ex. efter 1 år), vart du kan vända dig, att utredning kan ta månader, samt hur barnlöshet kan påverka relation och sexliv.

• Folkhälsomyndigheten – Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017 (avsnitt: Ofrivilligt barnlösa) — Svenska enkätuppgifter om andelar som uppger ofrivillig barnlöshet och att försöka få barn i olika åldersgrupper.

• NHS – Infertility — Tidsgränser för när du brukar söka hjälp (1 år, tidigare vid högre ålder), samt ungefärliga chanser att bli gravid inom 1 år vid regelbundet oskyddat sex.