Känner du dig tröttare på vintern? Det kan handla om sömn, stress och matvanor – men ibland också om D-vitamin, B12 eller järn. Här får du vanliga missar att undvika och tydliga nästa steg om du vill kolla dina värden.
Ingen
När vintermörkret kommer är det lätt att vilja “fylla på med vitaminer”. Det kan kännas logiskt. Du äter kanske lite annorlunda, du är mindre ute och du blir tröttare.
Men trötthet på vintern har ofta flera orsaker samtidigt. Sömn, stress, mindre dagsljus och mindre rörelse spelar ofta in. Och om du ändå vill fokusera på vitaminer är det smart att göra det på ett sätt som faktiskt hjälper.
Vill du läsa mer om bristtillstånd och vad som kan ligga bakom? Läs vår fördjupning om vitaminbrist.
Här är missarna jag ser oftast. Du känner kanske igen dig i någon av dem.
Du tar “lite av allt” i stället för att börja med din vardag.
Du gissar att trötthet alltid betyder vitaminbrist.
Du fokuserar på D-vitamin, men glömmer matvanor och solljus.
Du missar B12 om du äter lite animaliskt eller veganskt.
Du tar järn “för säkerhets skull” utan att kolla värden.
Du tar höga doser länge utan plan för uppföljning.
Om du sover för lite eller oregelbundet kan du känna dig trött även med “perfekta” vitaminvärden. Samma sak gäller om du hoppar över måltider, äter ensidigt eller rör dig mindre.
Testa gärna en enkel vinter-check i en vecka:
Lägg dig och gå upp ungefär samma tid.
Ät frukost eller ett tidigt mål mat varje dag.
Kom ut i dagsljus en stund mitt på dagen.
Rör dig lätt, till exempel en promenad.
Om tröttheten ändå ligger kvar kan det vara läge att titta på näringsbrist (brist på viktiga ämnen i kroppen) eller andra orsaker.
Trötthet kan hänga ihop med mycket. Till exempel infektion, stress, nedstämdhet, sköldkörtelbesvär eller blodbrist (anemi, alltså för lite hemoglobin i blodet).
Du behöver inte lista ut allt själv. Om du haft trötthet i flera veckor, eller om den påverkar jobbet och vardagen, kan du boka en medicinsk bedömning.
Du kan börja via vårdcentral. Där kan du ofta få hjälp med både samtal, undersökning och provtagning.
D-vitamin är extra aktuellt på vintern i Norden. Men det betyder inte att alla behöver stora doser.
Det som ofta avgör om tillskott är relevant är hur mycket sol du får på huden och hur du äter. Vissa grupper rekommenderas tillskott under delar av året, och äldre kan behöva mer.
Om du vill göra det enkelt kan du:
Välja D-vitamin i en dos som passar rekommendationer för din grupp.
Ta det regelbundet under vinterhalvåret om du sällan får sol.
Prata med vården om du vill kontrollera nivåer, särskilt om du har symtom eller riskfaktorer.
Om du redan tar flera tillskott kan du också be om hjälp att se helheten, så du inte råkar få för mycket över tid.
Vitamin B12 finns främst i animaliska livsmedel och i berikade produkter. Om du äter veganskt, eller väldigt lite kött/fisk/mejeri, kan B12 bli en blind fläck.
B12-brist kan ge trötthet. Den kan också ge nervsymtom (påverkan på nerver), som stickningar eller domningar. Besvären kan komma smygande och bli tydligare först efter lång tid.
Om du misstänker B12-brist kan du ta det som en signal att boka bedömning och provtagning. Du kan också läsa mer om när trötthet hänger ihop med andra tillstånd, som järnbrist eller lågt blodsocker, om det passar din situation.
Järn kan vara relevant om du till exempel har rikliga menstruationer, är gravid, nyligen fött barn eller ger blod. Men järn är inget “piggpiller” för alla.
Om du tar järn utan att ha brist kan du få magbesvär. Och du riskerar att missa den riktiga orsaken till tröttheten.
Ett bra nästa steg är att be om provtagning och en plan:
Vad ska du ta för prover?
När ska du följa upp?
Vad gör ni om värdena är normala?
Du kan ofta få hjälp via provtagning eller genom ett läkarbesök på vårdcentral.
Det kan kännas tryggt att “ta i lite extra”. Men vissa vitaminer och mineraler kan bli för mycket, särskilt om du kombinerar flera produkter.
Om du har konstaterad D-vitaminbrist kan vården ibland använda en högre dos under en period och sedan gå över till en lägre underhållsdos. Det upplägget skiljer sig från att självmedicinera med höga doser på egen hand.
Ta gärna hjälp om du:
Tar flera tillskott samtidigt.
Har njurproblem eller andra sjukdomar.
Är gravid eller ammar och känner dig osäker på doser.
Sök vård om något av det här stämmer:
Du har varit trött i mer än 3–4 veckor utan tydlig förklaring.
Du får nya symtom som domningar, tydlig orkeslöshet eller hjärtklappning.
Du har rikliga blödningar, går ner i vikt utan att vilja, eller får feber som inte går över.
Du känner dig nedstämd större delen av dagarna.
Sök vård akut om du får bröstsmärta, andnöd, svimning, plötslig svaghet i ansikte/arm/ben eller förvirring.
Vill du boka en första bedömning kan du börja här: hitta vårdcentral. Om du redan vet att du vill kolla värden kan du också titta på provtagning.
Om du vill ta tag i tröttheten utan att fastna i gissningar kan du göra så här:
Skriv ner dina symtom och hur länge du haft dem.
Lista vilka tillskott du tar och i vilka doser.
Boka en bedömning och fråga vilka prover som är relevanta för dig.
Be om en uppföljningstid, så du vet vad nästa steg blir.
Det här brukar spara både tid och oro. Och du får en plan som passar just din kropp och din vardag.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
Livsmedelsverket – D-vitamin — Rekommenderat intag (10 µg/dag för de flesta, 20 µg för 75+ och vid mycket lite sol), vilka grupper som rekommenderas tillskott, samt omräkning µg till IE.
1177 – Blodbrist på grund av för lite vitamin B12 — Exempel på symtom vid B12-brist och att besvären ofta kommer smygande; när du ska kontakta vårdcentral.
NHS – How and when to take colecalciferol (vitamin D) — Exempel på upplägg med högre doser vid konstaterad brist (”loading dose”) och underhållsdoser, samt att dosering kan skilja sig beroende på nivåer och ordination.
Sponsrad
Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.
En blodtrycksmätning kan visa om blodtrycket är förhöjt eller inte. Läs mer här!