En urolog hjälper inte bara män. Du kan få hjälp vid urinläckage, njursten, blod i urinen och prostatabesvär. Här får du koll på vad urologen gör, vilka tester som är vanliga och när du ska söka vård.
En urolog är en läkare som är specialist på njurar, urinvägar och mannens könsorgan, enligt 1177. Det betyder att urologen jobbar med problem i till exempel njurar, urinledare, urinblåsa och urinrör.
Det viktiga är det här: urologen hjälper både kvinnor och män. Du kan till exempel få hjälp vid urinläckage (inkontinens), njursten och blod i urinen, oavsett kön.
Om du vill läsa mer om vanliga symtom och när du ska söka vård kan du också börja i Vården.ses sida om urininkontinens eller blod i urinen.
Urologi handlar ofta om symtom som påverkar vardagen. Ibland kommer besvären smygande. Ibland kommer de plötsligt.
Här är vanliga skäl till att du kan hamna hos en urolog:
Svårt att kissa, svag stråle eller att du behöver kissa ofta
Sveda, täta trängningar eller återkommande urinvägsbesvär
Urinläckage (inkontinens)
Blod i urinen
Njursten (kan ge kraftig smärta)
Förhudsförträngning eller andra förhudsbvär
Erektionsproblem (impotens)
Misstanke om tumörsjukdom i urinvägarna
Prostatabesvär, till exempel vid misstanke om prostatacancer
Du kan läsa mer om flera av de här besvären på Vården.se, till exempel njursten, impotens och prostatacancer.
Urologen börjar ofta med att lyssna på dina symtom och din sjukdomshistoria. Sedan kan du få olika tester. Vilka som passar beror på vad du söker för.
Vanliga undersökningar kan vara:
Urinprov och ibland blodprov
Ultraljud eller annan bilddiagnostik
Cystoskopi (en undersökning där läkaren tittar in i urinblåsan via urinröret)
PSA-prov (blodprov som kan ingå i utredning av prostatabesvär)
Vävnadsprov (biopsi) vid misstanke om cancer
Om du söker för prostatabesvär kan utredningen ofta handla om PSA-prov, magnetkamera och biopsi. Cancerfonden beskriver att många får diagnosen prostatacancer efter utredning av förhöjda PSA-värden, inte för att de haft tydliga symtom.
Du kan behöva urologisk hjälp även om du aldrig haft problem med prostatan. Det låter självklart, men det glöms ofta bort.
Exempel på vanliga skäl:
Urinläckage, till exempel när du hostar eller tränar
Trängningar (att du plötsligt måste kissa)
Återkommande urinvägsinfektioner
Njursten
Blod i urinen
Om du vill förstå urinläckage bättre kan du läsa mer om urininkontinens. Du kan också läsa om urinvägsinfektion om du känner igen sveda och täta toalettbesök.
Många män söker sent. Ofta för att symtomen känns pinsamma. Eller för att de kommer gradvis.
Sök vård om du märker något av det här:
Blod i urinen
Att du inte kan kissa alls (urinretention)
Snabbt ökande besvär med vattenkastning
Smärta och feber i kombination med urinbesvär
Nya, tydliga problem med erektion som oroar dig
När det gäller prostatacancer är det också bra att känna till att sjukdomen ofta inte ger symtom tidigt. Cancerfonden lyfter att tidig prostatacancer ofta är symtomfri, och att symtom kan komma senare när prostatan påverkar urinröret.
Nej. Urologi är en kirurgisk specialitet, men urologen jobbar både med medicinsk behandling och operation.
NHS beskriver att urologer behandlar problem i urinvägarna hos kvinnor och i urin- och könsorgan hos män. De kan både utreda, behandla med läkemedel och operera när det behövs.
Det kan kännas lugnande att veta: en utredning handlar ofta om att förstå orsaken och välja rätt nivå av behandling.
Det beror på symtomen och hur du mår.
Kontakta vården om du:
Ser blod i urinen
Har ont och feber samtidigt som urinbesvär
Har kraftig smärta i sidan/ryggen som kan passa med njursten
Inte kan kissa alls
Har urinläckage som påverkar din vardag
Har återkommande urinbesvär som inte går över
Om du är osäker kan du börja med en bedömning via vårdcentral. Vid behov kan du sedan få kontakt med urolog.
Vill du få hjälp att reda ut dina symtom, eller vill du få en second opinion? På Vården.se kan du hitta och boka tid hos en urolog nära dig.
Det här är generell information – kontakta en läkare för personliga råd.
ANNONS
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
