När stroke misstänks räknas varje minut. Här får du en enkel checklista för AKUT-testet och vad du gör direkt efteråt. Du får också veta vad som kan lura dig, till exempel att symtomen kan gå över en stund.
Bra
Om du misstänker stroke hos någon nära dig vill du ofta “vara säker” först. Men vid stroke räcker det med misstanke. Du tjänar på att agera direkt.
AKUT-testet hjälper dig att snabbt se typiska tecken. Det tar under en minut. Och det kan göra stor skillnad.
Vill du läsa mer om stroke i lugn och ro efteråt? Läs vår fördjupning om stroke.
Du behöver inte kunna sjukvård. Du behöver bara våga testa.
Be personen göra sakerna nedan.
Titta efter tydlig skillnad mellan höger och vänster sida.
Ring 112 direkt om du får ett tydligt “ja, något stämmer inte”.
A – Ansikte Be personen le och visa tänderna. Ser du att ena mungipan hänger, ring 112.
K – Kroppsdel Be personen lyfta båda armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Faller en arm ned, ring 112.
U – Uttal Be personen säga en enkel mening. Hör du sluddrigt tal, eller att orden blir fel, ring 112.
T – Tid Tid betyder att du inte ska vänta. Ju snabbare vården startar, desto bättre chans att minska skador.
Ibland kommer tecknen plötsligt och försvinner efter en stund. Det kan handla om TIA (en övergående cirkulationsstörning i hjärnan). Det kan kännas frestande att avvakta när personen “blir som vanligt”.
Gör inte det. Du behöver fortfarande akut bedömning. Risken för ny stroke kan vara högre nära inpå.
Sök vård akut om du upplever plötslig ansiktsförlamning, svaghet i arm/ben, sluddrigt tal, svår huvudvärk, synbortfall eller förvirring.
Du väntar för att se om det “går över”.
Du låter personen lägga sig och “vila bort det”.
Du ringer någon annan först, istället för 112.
Du fokuserar på att hitta orsaken, istället för att agera.
Du tänker att personen är “för ung” för stroke.
Stroke kan drabba i olika åldrar. Och du behöver inte ha alla tecken. Ett tydligt tecken räcker för att ringa.
När du väl ringer kan det kännas som att allt snurrar. Här är en enkel struktur som brukar göra samtalet lättare.
Säg att du misstänker stroke och att du har gjort AKUT-testet.
Berätta vilka tecken du såg (ansikte, arm, tal).
Säg när symtomen började, eller när personen senast var helt som vanligt.
Svara på frågor om personens ålder och eventuella kända sjukdomar om du vet.
Följ instruktionerna du får, även om de känns “för enkla”.
Om du är osäker på starttiden: säg det. Gissa inte.
Du kan inte behandla stroke hemma. Men du kan skapa lugn och säkerhet.
Stanna hos personen och prata lugnt.
Se till att personen sitter eller ligger tryggt, så att hen inte faller.
Ge inte mat, dryck eller tabletter om personen har svårt att svälja eller prata.
Notera förändringar: blir talet sämre, blir personen mer förvirrad, tillkommer svaghet?
Om personen blir medvetslös eller får andningsbesvär: säg det direkt till 112.
Sök vård akut om personen får andnöd, blir medvetslös, får kramper eller får en plötsligt mycket svår huvudvärk.
Det svåraste med stroke är ofta att du inte hinner tänka. Då hjälper det att ha en plan.
Du kan till exempel:
Spara “AKUT” som anteckning i mobilen.
Prata igenom AKUT-testet med familjen.
Bestäm vem som ringer 112 och vem som möter ambulansen.
Det här kan kännas dramatiskt. Men det brukar ge trygghet, inte oro.
Om personen har varit på sjukhus får ni ofta en plan för fortsatt vård och rehabilitering (träning för att återfå funktion). I vardagen kan det också dyka upp frågor om trötthet, nedstämdhet eller oro.
Du kan läsa mer om närliggande besvär här:
Om du behöver hjälp att hitta rätt vård nära dig kan du boka eller jämföra alternativ här: hitta en vårdcentral.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Stroke — AKUT-testets upplägg, exempel på mening, att ringa 112 direkt och att symtom kan gå över vid TIA.
Socialstyrelsen – Statistik om stroke — Siffror om hur många som drabbas och åldersfördelning (senaste rapporterade året på sidan).
NHS – Symptoms of a stroke (Act FAST) — FAST-principen och att du ska söka akut även om symtomen går över.
ANNONS
Att ha ont i bröstet kan bero på flera saker, bland annat att musklerna i bröstkorgen är överansträngda eller psykisk spänning.
Arbetsprov innebär att man mäter ditt EKG för att se hur ditt hjärta presterar medan du anstränger dig.