Ätstörningar – ett onormalt förhållande till mat
En ätstörning är en sjukdom som innebär att man har ett onormalt förhållande till mat och ätande. Det handlar ofta om att man vill gå ner i vikt, och gör det genom att tvångsmässigt svälta sig själv, hetsäta, kräkas, eller en kombination av dessa. De vanligaste ätstörningsdiagnoserna är
- anorexia nervosa
- bulimia nervosa
- hetsätningsstörning
- ospecifierad ätstörning.
Tecken på ätstörning – vad ska man hålla utkik efter?
När man lider av en ätstörning kan det vara svårt att själv inse det. Likaså kan det vara svårt att se på någon som man träffar varje dag att den går ner i vikt. Men det finns en hel del beteenden som man kan hålla utkik efter, som kan vara tecken på början till en ätstörning, menar Anna.
- Förändrad kost/diet. Om en person plötsligt förändrar sin kost, eller börjar utesluta matprodukter kan det vara något att reagera på. Det kan handla om att man vill gå över till vegetarisk eller vegansk kost, från att ha ätit allt. Det är också rätt vanligt att man börjar med att ha ett godisförbud, och sedan övergår till att utesluta kolhydrater till exempel. Till slut kanske man bara äter några få produkter, som man upplever som trygga.
- Ökat intresse för matlagning. Hos många ätstörda ökar intresset för matlagning. Man vill ha koll på vad maten innehåller och kan börja tycka att det är jobbigt att äta mat som andra har lagat. Något annat att hålla utkik efter som anhörig är om det börjar bli mer dispyter kring måltider och portioner – sådant som kanske inte alls har förekommit tidigare.
- Undvikande av matsituationer. Situationer där man vet att man ska fika eller äta mat blir jobbiga för en person med en ätstörning, och därför är det vanligt att man börjar undvika sociala sammanhang. Många börjar hoppa över måltider helt, och det är också vanligt att man säger att man redan ätit fast man inte har det.
- Kontroll och kompensation för intag. Många börjar räkna kalorier för att veta vad man får i sig, och på så sätt undvika att gå upp i vikt. Personer med ätstörningar börjar ofta träna mer också, för att kompensera för maten man ätit. Har man inte haft något intresse alls för träning innan, så kan det vara värt att lägga märke till.
Misstänker du att en anhörig drabbats av en ätstörning?
Om man misstänker att en vän eller anhörig har en ätstörning är det bästa sättet att närma sig det helt enkelt att fråga, menar Anna Anvret.
“Man behöver ju inte angripa personen och säga att “jag tror att du har en ätstörning”, utan fråga hur personen mår och säga till om man ser att den inte äter så bra till exempel. Och ibland kan det ju hända att personen helt förnekar det, men att man ändå erbjuder att finnas där om personen vill prata i ett senare skede. Jag tror att den som är sjuk ändå uppskattar det, trots förnekelsen. Det kan bli en väckarklocka också, att någon ser att man mår dåligt”.
Mandometerklinikerna erbjuder behandling för olika ätstörningar
Ätstörningar är hälsofarligt på många olika sätt, och därför är det viktigt att söka vård för att få hjälp att bli frisk. Mandometerklinikerna har en rad mottagningar i Stockholm som erbjuder specialistbehandling för personer med olika ätstörningar. Mando erbjuder både slutenvård, dagvård och öppenvård för personer i alla åldrar.
Mandometermetoden
Mandometerklinikerna har utvecklat en egen behandlingsmetod som kallas “Mandometermetoden”. Mandometermetoden arbetar med beteendeförändring. Genom motiverande samtal hjälper behandlande personal patienten att förbättra sin självkänsla och få hjälp med ångesthantering, för att våga gå emot ätstörningen.
“Målet är att patienten efter avslutad behandling ska kunna äta fritt som vi kallar det, och inte ha några förbehåll för några livsmedel eller produkter. Kunna äta efter hunger och mättnad, och vara flexibel i olika matsituationer”, berättar Anna.
Mandometermetoden bygger på 4 hörnstenar:
- Återfå ett normalt ätbeteende
En ätstörning handlar om att ens ätbeteende är onormalt. När man påbörjar behandling på Mandometerklinikerna får man tillsammans med en dietist ta fram ett individuellt utformat matschema, som man följer under behandlingen. Maten man äter vägs också på en så kallad “Mandometer”, en liten våg, för att säkerställa att patienten får i sig tillräckligt av olika födoämnen.
- Bryta fysisk aktivitet
Många som lider av en ätstörning använder sig av träning i så kallat “kompensatoriskt syfte”, för att gå ner i vikt. En viktig del för att behandlingen på Mandometerklinikerna ska vara effektiv är att inte utöva fysisk aktivitet under pågående behandling.
- Social återuppbyggnad
Många gånger kan sociala situationer vara triggande för personer som lider av en ätstörning, eftersom de ofta innefattar ätande. Det gör att många med ätstörningar kan börja undvika sociala aktiviteter. På Mandometerklinikerna äter man tillsammans med behandlare och andra patienter, för att lära sig hantera dessa känslor.
- Vila i värme
Ätstörningar kretsar i mångt och mycket kring den ångest som olika matsituationer framkallar. I behandlingen ingår det att vila i en varm miljö, särskilt efter måltider, eftersom värme har en ångestlindrande effekt.
När ska man söka hjälp för en ätstörning?
När ens ätbeteende börjar inskränka på ens vardag, och man börjar känna att det upptar alldeles för mycket av ens vakna tid, är det dags att söka hjälp, menar Anna.
“Man tänker på mat och planerar exakt vad man ska äta i förväg. Och blir det inte som man tänkt, så tänker man att man måste vidta vissa åtgärder – då börjar det bli ett problem. Jag tänker att det är bättre att söka hjälp tidigt, istället för att gå för länge med sina problem för då blir behandlingstiden förmodligen kortare,”.
Om du lider av en ätstörning och vill ha vård på Mando kan du enkelt göra en egenanmälan på Mandometerklinikernas hemsida.
Anna medverkar också i podden Vårddjungeln. Lyssna på avsnittet med Anna här!
