Barnets hosta: när räcker egenvård och när söker du vård?

Hur vet du om barnets hosta är “vanlig” eller något som kräver vård?

När ditt barn hostar vill du ofta ha ett snabbt svar: “Är det här normalt?” Det som brukar avgöra är inte bara hostan i sig, utan hur ditt barn mår mellan hostattackerna.

Om ditt barn leker, dricker och verkar okej i övrigt kan du ofta avvakta och ge lugn egenvård. Om barnet blir påverkat, får tydliga andningsbesvär eller är väldigt litet vill du ta kontakt med vården tidigare.

Vill du läsa mer om hosta i stort kan du börja här: hosta.

“Skällande hosta” på natten: så tänker du vid krupphosta

Krupp kan låta skrämmande, särskilt när hostan kommer plötsligt på kvällen eller natten. Du kan känna igen den på att hostan ofta låter skällande, och att barnet kan få ett pipande eller ansträngt andetag (stridor, ett väsande ljud vid inandning).

Det du kan göra i stunden handlar mycket om att hjälpa barnet att hålla sig lugnt. Stress och gråt kan göra andningen jobbigare.

• Sitt nära och prata lugnt med barnet.

• Låt barnet sitta upp i din famn om det känns lättare att andas då.

• Erbjud små klunkar vätska om barnet vill dricka.

• Håll koll på hur andningen utvecklas, även efter att hostan lugnat sig.

Sök vård akut om ditt barn får svårt att andas, blir blå om läpparna, blir ovanligt slött eller svårt att väcka.

Kikhosta eller “bara” långdragen hosta: vad är skillnaden du kan lyssna efter?

Kikhosta (pertussis) börjar ofta som en vanlig förkylning med hosta. Efter ett tag kan hostan komma i attacker. Barn kan få kraftiga hostserier, ibland med kikningar, och en del kräks efter hostan.

Det viktiga här är att du tar extra höjd om du har ett spädbarn hemma, eller om någon i familjen är gravid. Små barn kan bli mycket sjuka av kikhosta, och då vill vården ofta bedöma tidigt.

Om du misstänker kikhosta och har nära kontakt med spädbarn eller gravid, kontakta vården för råd om provtagning och nästa steg.

Sök vård akut om ditt barn får andningsuppehåll, blir blå i ansiktet, eller om ett spädbarn blir tydligt påverkat.

6 lägen när du inte ska “vänta och se” vid hosta hos barn

Du känner ditt barn bäst. Om något skaver i magkänslan får du alltid söka hjälp. Här är situationer där det ofta är klokt att kontakta vården samma dag.

1. Ditt barn har svårt att andas eller jobbar tydligt med andningen.

2. Ditt barn blir blå om läpparna eller ser gråblekt ut.

3. Ditt barn är mycket hängigt, svårkontaktbart eller orkar inte dricka/äta.

4. Ditt barn har pipande/väsande andning, eller hosta med feber som håller i flera dygn.

5. Hostan har pågått i flera veckor utan att minska.

6. Du misstänker kikhosta och barnet är litet, eller ni har spädbarn/gravid i närheten.

Sök vård akut om ditt barn har andnöd, bröstindrag (att huden sugs in mellan revbenen), blå läppar eller blir svårt att väcka.

Så kan du använda video och ljud utan att fastna i oro

Det fina med filmer och ljudklipp är att du kan få en “referens” för hur olika hostor kan låta. Det kan göra dig lugnare när du står där mitt i natten.

Samtidigt kan för mycket googling göra dig mer stressad. Prova en enkel regel: Titta/lyssna kort, bestäm nästa steg, och lägg sedan bort mobilen.

• Om barnet mår bra: välj egenvård och följ upp om läget ändras.

• Om barnet mår sämre: ring för rådgivning eller boka bedömning.

• Om barnet har akuta tecken: sök akut.

Om du vill ha stöd i att sortera symtom kan du också läsa om andningsbesvär och feber.

När det är läge att boka bedömning – och var du kan börja

Om hostan oroar dig, om ditt barn får återkommande besvär, eller om du misstänker något som behöver provtagning, kan en medicinsk bedömning hjälpa. Du kan börja med en vårdcentral om läget inte är akut.

Vill du hitta och boka en tid nära dig kan du söka här: läkarbesök på vårdcentral.

Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.

Källor

• Vården.se – Hosta

• 1177 – Hosta hos barn — När du bör kontakta vårdcentral/jour och akuta varningssignaler vid hosta hos barn (t.ex. långvarig hosta, feber flera dygn, pip/väs, blå läppar).

• Folkhälsomyndigheten – Sjukdomsinformation om kikhosta — Fakta om kikhosta (pertussis), smittsamhet, typiskt förlopp, risk för spädbarn, provtagning och vaccination till gravida efter vecka 16.

• NHS – Croup — Typiska tecken vid krupp, råd i hemmet (håll barnet lugnt och upprätt, ge vätska) samt tydliga akuta tecken (svårt att andas, blå/grå hudton, slöhet).