Att vobba betyder att du jobbar hemma samtidigt som du tar hand om ett sjukt barn. Det kan kännas smidigt – men det kan också bli en stressfälla. Här får du koll på vad som gäller, hur du pratar med jobbet och hur du skyddar din ork.
Det finns ett attat perspektiv av Vobbandet som sällan eller aldrig uppmärksammas. Alla yrkeskategorier kan inte Vobba, utan är tvugna att Vabba. Alltså inte bibehålla full lön av arbetsgivaren. För anställda i offentlig verksamhet borde detta beaktas på ett annat sätt än för de privatanställda. Vi ska vara vaksamma och inte skapa “gräddfiler” i onödan.
Att vobba brukar betyda att du jobbar hemifrån samtidigt som du tar hand om ett sjukt barn. För vissa funkar det bra i korta stunder. För andra blir det dubbla krav, utan paus.
Det viktiga är att du skiljer på två saker:
Att jobba (du levererar som vanligt, fast hemma).
Att vabba (du avstår från jobb för att vårda barn och kan ha rätt till ersättning).
När du blandar dem kan det bli otydligt både för dig och din arbetsgivare. Och det kan bli svårt att känna att du “räcker till” någonstans.
Vab (vård av barn) hänger ihop med att du avstår från arbete. Om du jobbar samtidigt som du tar ut vab kan det krocka med grundtanken i ersättningen.
Om du märker att du “bara ska svara på lite mejl” kan det kännas harmlöst. Men i praktiken kan det bli att du jobbar mer än du tänkt, fast du egentligen behöver vara ledig för att ta hand om barnet.
Om barnet är sjukt längre tid kan du också behöva intyg efter ett antal dagar. Reglerna kan skilja sig åt beroende på situation, så kolla alltid vad som gäller för just er.
Vill du läsa mer om hur stress kan påverka kroppen när du går på högvarv länge? Då kan du börja här: stress.
Vobb kan kännas som en smart lösning. Du slipper en full arbetsdag som “försvinner”. Du kanske vill spara vabdagar. Eller så vill du inte lämna kollegor i sticket.
Men här är det som ofta händer:
Du försöker vara en närvarande förälder när barnet behöver dig.
Samtidigt försöker du vara en fungerande medarbetare.
Och du får nästan ingen riktig återhämtning.
Det kan också bli en jämställdhetsfråga hemma. I många familjer hamnar mer av “vobb-ansvaret” på en person, vilket kan skapa både trötthet och irritation över tid.
Du kan inte alltid styra när barnet blir sjukt. Men du kan ofta styra ramarna runt dagen.
Här är sex saker som brukar göra stor skillnad:
Bestäm en tydlig plan för dagen med din partner eller annan vuxen.
Säg högt till jobbet vad du realistiskt kan leverera (och vad som får vänta).
Skapa en enkel “arbetszon” hemma, även om det bara är ett hörn av köksbordet.
Jobba i korta block när barnet vilar, och räkna med avbrott.
Sätt en sluttid och logga ut, även om allt inte är klart.
Be om hjälp tidigt om du märker att det här inte håller.
Om du vill kan du skriva ner två meningar och skicka till din chef: “Jag är hemma med sjukt barn i dag. Jag kan göra X och Y, men inte Z. Jag återkopplar i eftermiddag.”
Du behöver inte “sälja in” att ditt barn är sjukt. Du behöver bara vara tydlig.
Testa gärna:
“Jag är hemma med sjukt barn i dag. Jag kan vara nåbar en stund, men jag kan inte ta möten.”
“Jag tar vab i dag och är tillbaka i morgon om läget tillåter.”
“Jag kan göra det viktigaste, men jag behöver flytta resten.”
Om din arbetsplats saknar rutiner för vobb kan du föreslå en enkel överenskommelse: vad som räknas som okej kontakt, vilka uppgifter som kan vänta och hur ni gör om barnet blir sämre.
Ibland är den snällaste lösningen att du slutar försöka få ihop allt.
Tecken som kan betyda att du behöver vabba fullt ut:
Du blir irriterad på barnet för att du inte får jobba i fred.
Du missar viktiga signaler från barnet för att du fastnar i skärmen.
Du får hjärtklappning, spänningshuvudvärk eller känner dig “på gränsen”.
Du jobbar ikapp sent på kvällen och sover sämre.
Om du känner igen dig kan det vara läge att prioritera om. Du kan också läsa mer om sömnproblem om vobb-perioder börjar påverka din sömn.
Du känner ditt barn bäst. Om barnet blir tydligt sämre, inte får i sig vätska, är slött på ett sätt som oroar dig eller om du bara får en stark magkänsla: ta kontakt med vården för råd.
Sök vård akut om ditt barn har andningssvårigheter, blir blåaktigt runt läpparna, är svårt att väcka, får kramper eller har svår uttorkning (till exempel kissar mycket lite och är ovanligt slött).
Och glöm inte dig själv. Om vobb och vardagspress gör att du kraschar kan du få hjälp. Om du ofta känner oro, spänning eller att allt snurrar kan du läsa mer om ångest eller utmattningssyndrom.
Vill du prata med någon om stress, sömn eller mående? Du kan också hitta vård och boka tid här: vårdcentral.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
Försäkringskassan – Vård av barn (vab) — Grundprincipen att du ska avstå från arbete för att få ersättning, samt intyg efter längre sjukperiod.
Unionen – Vabb och vobb stressar kvinnor – arbetslivet måste bli mer jämställt — Exempel på hur vanligt vobb är och hur det kan kopplas till stress och ojämn ansvarsfördelning.
NHS – 6 tips to tackle working from home — Konkreta råd om gränser, arbetsplats hemma och att hålla kontakt för bättre mående vid hemarbete.
ANNONS
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
